Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Arbetsmiljö är ett brett begrepp som berör många olika områden utöver ledningssystem. Det kan till exempel handla om ergonomi, skyddsutrustning och maskinsäkerhet. Gemensamt för standarderna är att de syftar till att skapa en förbättrad arbetsmiljö och bättre och säkrare arbetsförutsättningar.
Arbetsmiljölagen är den övergripande lagen och den omfattar tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala aspekter samt faktorer relaterade till arbetets innehåll. EU:s ramdirektiv 89/391/EEG som handlar om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, syftar till att säkerställa ett bättre skydd för arbetstagare på arbetsplatsen genom åtgärder som förebygger arbetsolycksfall och arbetssjukdomar.
Det finns en mängd olika EU-direktiv som behandlar olika områden inom arbetsmiljö.
Många EU-direktiv implementeras i Europa och Sverige genom standarder. Det så kallade "New approach" betyder att EU-kommissionen begär att det europeiska standardiseringsorganet CEN, i samarbete med nationella standardiseringorgan (som SIS), tar fram standarder som uppfyller kraven ställda av EU-direktiv. Dessa standarder kallas "harmoniserade". Harmoniserade standarder är frivilliga att användas, men produkter som uppfyller en harmoniserad standard får cirkulera fritt på den europeiska marknaden och är mer konkurrrenskraftiga.
Inom det europeiska standardiseringsorganet, CEN, finns en Advisory Board som har till uppdrag att samordna arbetsmiljöfrågor inom CEN:s olika standardiseringskommittéer. I Bilbao ligger den europeiska byrån för arbetsmiljö, European Agency for Health and Safety at Work. På byråns hemsida finns en mängd information om olika aspekter om arbetsmiljö som till exempel europeiska kampanjer, rapporter och närmare information om relevanta EU-direktiv.
Standardiseringen för skyddsutrustning har i Europa sin grund i det europeiska direktivet för personlig skyddsutrustning, PPE-direktivet 89/686/EEC. All personlig skyddsutrustning som säljs i Europa måste uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i detta direktiv.
De standarder som tas fram är samtliga avsedda att harmonisera tillämpningen av detta direktiv och är därmed direkt avgörande för minimikraven på utrustningen vid det obligatoriska typgodkännandet inför CE-märkningen.
Det finns en rad yrken där det finns risk för fot- och benskador. Det är arbetsgivarens skyldighet att förse anställda med acceptabla skydd samt att se till att de används. Till exempel transportarbetare och byggnadsarbetare är yrkesgrupper som är utsatta för risker att skadas av fallande och tappade föremål och därför behöver skyddsskor.
Dykapparater kategoriseras som personlig skyddsutrustning men är samtidigt en direkt livsuppehållande utrustning för dykare. En säker utrustning är A och O för den som dyker, oavsett om det sker i arbetet eller på fritiden. Kraven på dykapparater måste därför vara hårda, liksom de testmetoder som säkerställer utrustningens kvalitet och prestanda.
I många fall kan andningsskydd ge tillräckligt skydd mot föroreningar i luften. Användningen av andningsskydd är därför nödvändig för till exempel industriarbetare, gruvarbetare, dykare och brandmän.
Ögonskydd används i en rad sammanhang där det förekommer risker att drabbas av ögonskador. Detta kan vara i yrkeslivet, t.ex. vid svetsning eller om man arbetar med frätande ämnen och vid sport- och fritidsaktiviteter som skidåkning eller innebandy.
Personlig fallskyddsutrustning som selar, bälten och liknande utrustningar används i en rad sammanhang vid arbete på hög höjd. Byggnadsarbetare som utför monterings- och servicearbeten på hög höjd, snöskottare och takläggare är yrkesgrupper som är utsatta för risker att allvarligt skadas vid fall och därför behöver personlig fallskyddsutrustning. Standarder som utarbetas inom detta projekt medverkar till att det finns tillgång till bra och säkra skydd på marknaden.
Hörselskydd används i olika sammanhang där det finns en risk att drabbas av hörselskador på grund av höga eller måttliga ljudnivåer.
Hjälmar används i många olika sammanhang både på fritiden och i arbetslivet. Det finns en mängd olika hjälmar för olika ändamål, t.ex. cykelhjälmar, skidhjälmar, hjälmar för brandmän eller skyddshjälmar för anställda inom byggindustrin. Att använda en hjälm är ett enkelt sätt att skydda sig mot svåra huvudskador och det är därför viktigt att man kan lita på att hjälmen är av god kvalitet.
Skyddskläder behövs i många typer av arbeten, från arbete i kylrum till brandbekämpning. Andra exempel är skyddskläder för god synbarhet vid arbete på väg, för kemikalieskydd liksom överlevnadsdräkter och dykardräkter för arbete i marin miljö. Standarderna som utarbetas medverkar till att det i marknaden finns tillgång till skydd i arbeten där risk finns för olika slags kroppsskador.
Sågningsskydd används i en rad sammanhang där det finns risk att drabbas av skador från kedjemotorsågar.
Ergonomi är ett brett område som garanterat berör alla på något vis. Syftet med arbetet med standarder kring ergonomi är att optimera människans hälsa och välbefinnande vid utformning av hållbara produkter och system för människor i arbete, som konsumenter och som medborgare. Med andra ord, allt bottnar i ett människocentrerat synsätt.
SIS ansvarar för utvecklingen av standarder inom området ljudmätning och audiologiska mätmetoder i Sverige. Arbetet syftar till att bidra till en bättre ljudmiljö i samhället genom att tillhandahålla de verktyg som behövs för att på ett standardiserat sätt kunna mäta, bedöma och jämföra ljudnivåer samt effekten av ljudreducerande åtgärder.
Maskiner, fordonstrafik och byggnadsarbeten kan ge upphov till vibrationer som är skadliga för människan. Vibrationsskador är svåra att hantera och kan i vissa fall ge kroniska skador. För den utsatta arbetstagaren finns det ingen effektiv personlig skyddsutrustning och arbetsgivaren har därför ett stort ansvar gentemot arbetstagaren.
Luftföroreningar från hantering av kemikalier, dammande arbetsuppgifter, utsläpp från maskiner eller avgaser från fordon kan ge upphov till en besvärande arbetsmiljö. I värsta fall kan också den enskilde medarbetaren drabbas av sjukdomar. Inom SIS utarbetas standarder som berör luftkvaliteten på arbetsplatser. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) och Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) som bl.a. bygger på minimidirektivet om kemiska agenser i arbetet (98/24/EG) utgör det legala regelverket i Sverige som berör luftföroreningar på arbetsplatsen. Standarderna hjälper till att beskriva hur denna kan kontrolleras.
Till SIS kommer de som vill påverka standarder och riktlinjer inom sin bransch. Intressenter från näringsliv, offentlig sektor och frivilligorganisationer samordnas i tekniska kommittéer för att hitta gemensamma lösningar på återkommande problem. Här är en lista på kommittéer som utvecklar standarder inom området för arbetsmiljö. Här kan du läsa mer om hur standardutveckling går till.
"Arbetsmiljö är en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen"
Så definierar världshälsoorganisationen, WHO begreppet arbetsmiljö. Det är med andra ord ett vitt begrepp som kan beröra många olika områden.
Standardisering är en öppen process där SIS välkomnar alla slags intressenter att vara med och påverka.
Är du intresserad av att vara med och påverka standarder? Kontakta Sarah Sim eller Lisa Almkvist på SIS.
Sarah Sim, Miljö, hälsa & IT
sarah.sim@sis.se
+46 8 555 520 64
Lisa Almkvist, Industri & bygg
lisa.almkvist@sis.se
+46 8-555 521 15