Fjärrvärmesystem består av förisolerade rörsystem med fast förband mellan värmeisolering och medierör respektive mantelrör för direkt markförlagd distribution av hetvatten. Rören finns som enkelrör eller dubbelrör. Har dubbelrören samma dimension benäms de i Sverige som twin-rör.

AG 1 Förtillverkade rörsystem arbetar med standardisering av rördelar och ventiler, skarvar, isolermaterial av polyuretan, PE-mantlar, expansionskuddar och övervakningssystem, samt design och installation av förtillverkade rörsystem för fjärrvärme och fjärrkyla. Standarder utvecklas kontinuerligt för:

• raka förisolerade rör (SS-EN 253 och SS-EN 15698-1) och rördelsenheter (SS-EN 448 och SS-EN 15698-2) för både enkel- och dubbelrörssystem, med eller utan övervakningssystem (SS-EN 14419),
• förisolerade flexibla rörsystem (SS-EN 15632-serien)
• ventiler (SS-EN 488) för förisolerade ventilaggregat, samt
• konstruktion (SS-EN 13941-1) och installation (SS-EN 13941-2) av rörsystem.

Fakturering och optimering är några av de viktigaste funktionerna för de som äger en termisk energimätare. Det är avgörande att de termiska energimätare som finns på marknaden, har hög mätsäkerhet, fungerar under lång tid, minimerar kostnader för mätning, och tillhandahåller mätare med minimal miljöpåvekan.

AG 2 Termiska energimätare arbetar med standardisering av krav på noggrannhet, konstruktion, installation, drift och provning av termiska energimätare (SS-EN 1434-serien), inkl: 

• allmänna krav (SS-EN 1434-1)
• konstruktionskrav (SS-EN 1434-2)
• datautbyte och gränssnitt (SS-EN 1434-3)
• typgodkännandeprovning (SS-EN 1434-4)
• provning för bedömning av överensstämmelse och verifiering (SS-EN 1434-5), samt
• installation, drifttagning, driftövervakning och underhåll (SS-EN 1434-6:2022).

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om mätinstrument, MID (2014/32/EU).

Eftersom många energibolag spänner över flera energislag är det viktigt med en kommunikationsstandard som är gemensam för alla typer av förbrukningsmätare för värme, gas, vatten och el, vid avläsning, tariffomställningar m.m. 

AG 3 Fjärrkommunikation arbetar med standardisering av kommunikationsgränssnitt för mät- och undermätningssystem för värme, kylning, gas, vatten och el där protokollen tillämpas på mätare, sensorer och ställdon och system som används för att tillhandahålla mättjänster, med fokus på bl.a hög överföringssäkerhet, samt styrning av termisk energimätare med fjärrkommunikation. Standarder utvecklas kontinuerligt för: 

• System för fjärrkommunikation med debiteringsmätare, inkl:
  • datautbyte (SS-EN 13757-1),
  • trådbunden M-Bus (SS-EN 13757-2),
  • applikationsprotokoll (SS-EN 13757-3),
  • trådlös M-Bus (SS-EN 13757-4),
  • trådlös avläsning och reläöverföring (SS-EN 13757-5),
  • lokalbus (SS-EN 13757-6), samt
  • transport- och säkerhetstjänster (SS-EN 13757-7).

• Trådlösa mesh-nätverk för utbyte av mätdata, inkl:
  • allmäna krav (SS-EN 16836-1)
  • nätverkslager och stack specifikation (SS-EN 16836-2), och
  • energiprofilspecifikation av dedikerat applikationslager (SS-EN 16836-3)

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om radioutrustning, RED (2014/53/EU.)

Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivisering, EED (2018/2012 som ersätter 2012/27/EU) säger att konsumenten skall kunna påverka sin egen förbrukning, och det är av stor vikt att den förbrukningshistorik som energibolagen lämnar ut är felfri. Idag föreligger det problem med felaktig mätdata då det exempelvis blir fel på energimätare eller kommunikationsutrustning, fel som förblir oupptäckta blir kostsamma och branschen förlorar trovärdighet när kunder upptäcker felet och får felaktiga fakturor.

AG 4 Validering av mätvärden har publicerat och vidareutvecklar en nationell standard för validering av mätvärden (SS 143000:2022) med fokus på bedömning av mätvärdenas rimlighet och efterberäkning av mätvärden i avsaknad av korrekta mätvärden, i syfte att stödja i dialogen mellan energileverantörer och deras kunder för att säkerställa att: 

• fakturering grundas på den faktiskta förbrukningen, 
• förbrukningen presenteras på ett klart och begripligt sätt, och

• den tekniska standarden mot högre tidsupplösning utvecklas vidare.

SS 143000:2022 omfattar validering av mätvärden som inte regleras i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, fakturering och tillhandahållande av information om levererad värmeenergi (fjärrvärme) - EIFS 2022:3 - och bortförd värmeenergi (fjärrkyla) - EIFS 2022:4.

Användning av standarder hjälper till att säkerställa att mätarna ger mätvärden av varm- och kallvatten med en viss noggrannhet, vilket i samband med volymetrisk prissättning ger vattenmätare ett incitament för vattenbesparing. Dessutom hjälper standarder till att upptäcka vattenläckor i distributionsnätet.

AG 5 Vattenmätare arbetar med standardisering av vattenmätare för att säkerställa övervakning av vattenanvändning och beräkning av faktisk förbrukning, inkl: 

• metrologiska krav (SS-EN ISO 4064-1),
• provningsmetoder (SS-EN ISO 4064-2),
• testrapport (SS-EN ISO 4064-3),
• icke-metrologiska krav (SS-EN ISO 4064-4), samt
• installationskrav (SS-EN ISO 4064-5).

De nu gällande utgåvorna av standarderna är harmoniserade gentemot Europaparlamentets och rådets direktiv om mätinstrument, MID (2014/32/EU).