I vardagslivet kommer vi i kontakt med material och produkter som kan orsaka allergier. Hela 20 procent av den svenska befolkningen lider av kontaktallergi. Kommittén arbetar med att förbättra folkhälsan genom standarder för analysmetoder för allergiframkallande ämnen samt standarder för tillverkning, kontroll och innehållsdeklaration av kosmetika. Internationell standardisering underlättar produktsäkerhet samt den global handeln av produkter.
Allergiska reaktioner i hud eller i slemhinnor, orsakade av kemiska substanser i produkter och material, är ett väldokumenterat och ökande problem som påverkar stora delar av den europeiska befolkningen såväl i arbetsliv som privatliv.
En samlad ansträngning genomförs i Europa för att minska risken för kända allergiframkallande ämnen i olika produkter. Europeiska och nationella myndigheter förebygger dessa problem genom att lagstifta om gränsvärden, samt ställa krav på märkning av produkter.
Enhetliga analysmetoder i form av standarder som kontrollerar material och produkter samt hur man deklarerar innehåll i dessa är ett viktigt steg framåt i arbetet inom allergiområdet. De som berörs av standarderna är främst tillverkare av produkter, importörer, handeln och tillsynsmyndigheterna, och konsumenterna.
Standardisering inom kosmetika
Standarder för kosmetiska produkter behövs av flera anledningar. Framför allt används de av både producenter och myndigheter för att säkerställa och följa upp produktsäkerheten
Standarder underlättar också samarbetet och kommunikationen mellan alla olika parter inom kosmetikaindustrin. Till exempel för att testa närvaron och koncentrationen av olika föroreningar eller ingredienser. Detta behöver både tillverkare av råmaterial och tillverkare av kosmetikprodukter kunna göra, samt även de myndigheter som gör tillsyn. Då är det viktigt att alla parter använder samma analysmetod (en standardiserad) så att det går att jämföra utfallet av analyserna när de testar samma typ av produkt.
Redan 1976 kom ett direktiv från EU-kommissionen som reglerar kosmetikamarknaden. Det ska motverka hinder på den inre marknaden och se till att produkterna är säkra. Direktivet har senare (2009) fått tilläggskrav som givit hållbarhetsmärkning och innehållsförteckning på våra krämer. Dessutom är djurförsök utfasat som ett sätt att testa produkterna, det gör att behovet av standardiserade analysmetoder har ökat.
Jag vill gärna veta mer om kommitténs arbete.
Har du frågor eller vill veta mer om SIS standardiseringsverksamhet? Kontakta gärna oss.
Lena Morgan
Projektledare
08-55552083
lena.morgan@sis.se
Mattis Rundgren
Projektassistent
08-55552056
mattis.rundgren@sis.se
