IT är en integrerad del av lärandet, såväl formellt som informellt, och olika former av IT-stöd används alltmer. För att effektivt och långsiktigt kunna dra nytta av de fördelar som olika former av IT-stöd kan ge krävs standarder. Standarder som främjar interoperabilitet och återanvändbarhet i såväl lärmiljöer som hos lärresurser och vid informationsutbyte.
Kommitténs arbete syftar till att ta tillvara initiativ och intressen från aktörer som på ett eller annat är kopplade till skolvärlden. Kommittén verkar för framtagande av stabila standarder och andra resultat som gagnar och utvecklar skolans domäner för en högre grad av användande av IT.
Kommittén har som mål att ta fram/bevaka/skapa:
• Vokabulärer och taxonomier för svenskt bruk
• Rekommendationer för användning av metadata
• Standarder för beskrivning av kurser och utbildningar
• Standarder för elevinformation
• Enhetlighet kring lärplattformar och digitala lärresurser
• Internationell standardisering och andra liknande initiativ
• Öka det nordiska samarbetet
För att nå målen arbetar kommittén aktivt med att skapa en bred samsyn på standardisering inom området bland skolvärldens alla intressenter.
Nationellt växer en allt starkare insikt fram om betydelsen av behovet av större grad av enhetlighet inom detta område och behovet av att samla marknadens aktörer och andra organisationer är därför viktigt.
EMIL är en gemensam informationsmodell för utbildningsinformation initierad av ett antal svenska myndigheter och privata aktörer. Modellen ligger till grund för effektivare informationsutbyte när det gäller information om utbildningar och utbildningstillfällen. Den gemensamma modellen har getts namnet EMIL (Education Information Markup Language). EMIL styr hur man beskriver en utbildning och gör det möjligt att samla in information från olika källor och sprida den vidare till olika aktörer som vill använda informationen för att bygga tjänster. Tjänsterna kan vara till exempel söktjänster för blivande studenter eller ett antagningssystem.
Fördelen med EMIL är att informationsleverantören inte behöver tillhandahålla samma information i flera olika format, beroende på vem mottagaren är. Modellen gör det också möjligt att skapa skräddarsydda tjänster för olika målgrupper, till exempel inom en region, för distansstudier eller ett visst ämnesområde. En annan fördel är användningen av gemensamma begrepp för att beskriva utbildningar inom olika utbildningsformer. Det underlättar för den som ska använda informationen vid ett val av utbildning.
Läs mer och hämta alla filer här: https://www.sis.se/emil
Detta är en standard för paketering av elevrelaterad information. Syftet med denna standard är att underlätta informationsflödet i samband med ansökan och antagning till gymnasieskolan. Målsättningen är att informationsutbytet mellan skolor (skolhuvudmän) och antagningsenheter respektive mellan dessa skall kunna ske maskinellt och oberoende av vilka systemlösningar man valt inom respektive organisation. Detta kan uppnås genom användande av informationsmodellen och överenskommelser om formerna för överförandet. Den informationsmodell som definieras i standarden fastställer de informationsmängder som krävs för att överföra information om elever mellan inblandade parter vid antagning av elever till gymnasiet.
Exempel på tillämpningar av standarden kan vara överföring av data mellan en utbildningsanordnares administrativa system, som t.ex. system för elevregistrering, registrering av betyg och frånvaro, schemaläggning, lärplattform, men även överföring av uppgifter till och från myndigheter som gymnasieantagningskanslier, UHR, SCB, CSN, Skolverket med flera.
Exempel på vilken elevrelaterad information som avses är uppgifter om elevens namn, personnummer, adress, avklarade, pågående och sökta utbildningar, betyg samt uppgifter om elevens tillhörighet till olika grupper såsom klass, undervisningsgrupp mm. Standarden reglerar vilka begrepp, entiteter och attribut som skall användas. En viktig del i definitionen av standarden utgörs av tillhörande XML-schema. Här finns standarden.
Arbetsgruppen har även framtagit "Attributprofil för Skolfederation" som kan hämtas här.
En viktig fråga för att förbättra tillgången till digitala lärarresurser är hur dessa ska integreras och presenteras på ett enhetligt sätt samt enklare kan hittas av pedagoger och elever.
Med en ökande andel digitala lärresurser (såväl läromedel som applikationer) – behövs standarder för hur dessa ska kunna infogas i lärplattformar och andra webbsystem. Det gäller dels hur resurserna presenteras för användarna, dels hur användarna identifierar sig mot leverantören. Projektet har bl.a startat upp Skolfederation som nu driva sv Internetstiftelsen. Frågor som metadata, tillgänglighet hanteras också i projektet. En nyutkommen vägledning på området finns att hämta utan kostnad på denna sida. Läs den här. Vidare finns ett nationell applikationsprofil för metadata som ett resultat av projektet. Läs den här.
Runt om i världen tas fler och fler initiativ för att öppna upp data som tidigare varit instängd i olika system. Sverige är givetvis inget undantag och såväl myndigheter, som företag och andra organisationer äger data som på olika sätt kan vara relevanta för skolan eller för de som har skolan som målgrupp.
I projektet är målsättningen att ta fram ett ”paket” innehållande handledningar, ”best practise”, relevanta standarder och datamodeller, databindningar för länkad data, utvecklingsverktyg och illustrerande exempel i form av fallbeskrivningar och exempel i form av tre prototyper. Syftet är att underlätta för både leverantörer av öppen data och konsumenter av öppen data, för att på så sätt få igång fler projekt för att öppna upp data och skapa nya digitala tjänster för skolan som använder öppna data. Tack vare projektbidrag från Vinnova har vi kunnat starta detta projekt under 2013.
I dag finns ett antal proprietära lösningar för att överföra information mellan skoladministrativa system och schemasystem vilka är utförda på olika sätt hos respektive leverantör. Både kunder och leverantörer önskar lösningar som är standardiserade och leverantörsoberoende för att minska kostnader och förbättra kvaliteten på integrationer mellan olika system.
Denna standard syftar till att beskriva den informationsöverföring mellan olika system som krävs för att skapa skolans schema, och även för att göra schemainformationen åtkomlig för mottagande system. För att skapa ett skolschema krävs information om exempelvis klasser, grupper, lärare och undervisningstid i olika ämnen. Arbetet som leder fram till det färdiga schemat kan beskrivas som ett antal processer, vilka alla bidrar med olika delmängder av den information som behövs i schemat.
Standarden är utformad med målsättningen att det ska vara möjligt för en upphandlande part att välja olika systemleverantörer för olika processer. Det ska vara möjligt att en leverantör med specialisering för processen Tjänstefördelning hämtar information från det eller de system som hanterar processen Skoladministration. Från Tjänstefördelningsprocessen kan sedan informationen skickas vidare till ett annat system som hanterar processen Schemaläggning. Efter schemaläggning finns informationen tillgänglig för andra system att konsumera.
Kommitténs deltagande i det internationella standardiseringsarbetet sker genom deltagande i internationella möten, samt genom remisshantering av de dokument som produceras i SC36 och TC 353 samt andra standardiseringsalternativ som tex CEN WS LT (Workshop Learning Technologies).
Kommittén har för avsikt att stärka samarbetet med de nordiska länderna på detta område.
Jag vill gärna veta mer om kommitténs arbete.
Har du frågor eller vill veta mer om SIS standardiseringsverksamhet? Kontakta gärna oss.
Bengt Rydstedt
Projektledare
08-55552028
bengt.rydstedt@sis.se
Andrea Lins
Projektassistent
+46855552282
andrea.lins@sis.se
