IT är en integrerad del av lärandet, såväl formellt som informellt, och olika former av IT-stöd används alltmer. För att effektivt och långsiktigt kunna dra nytta av de fördelar som olika former av IT-stöd kan ge krävs standarder. Standarder som främjar interoperabilitet och som möjliggör ett säkert och effektivt informationsutbyte.
Kommitténs arbete syftar till att ta tillvara initiativ och intressen från aktörer som på ett eller annat sätt är kopplade till skolvärlden. Kommittén verkar för framtagande av stabila standarder och andra resultat som gagnar och utvecklar skolans domäner för en högre grad av användande av IT.
Kommittén har en viktig roll i digitaliseringen av det svenska utbildningsväsendet, inom alla nivåer, från förskola och grundskola till universitet och högskola.
Det arbete som utförs inom kommittén bidrar bland annat till:
Kommittén jobbar aktiv med att identifera områden där en gemensam standard kan vara vägen framåt för digitala lösningar inom utbildningsväsendet.
I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet lyfts vikten av samordning och samarbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar samt vikten av samverkan mellan staten och huvudmännen och även mellan de som tillhandahåller digitala verktyg och lärresurser inom skolväsende.
Här utgör SIS en neutral plattform där alla kan mötas på lika villkor runt samma bord.
Medverkan i internationellt standardiseringsarbete
Kommittén medverkar och representerar Sverige i den Europeiska tekniska kommittén CEN/TC 353 Information and Communication Technologies for Learning, Education and Training.
Kommittén följer även arbetet på ISO nivå genom att vara observerande medlem i kommittén ISO/IEC JTC 1/SC 36 Information Technology for Learning, Education and Training.
Arbetsprogram
Gemensamma mål för kommittén är bland annat att:
* Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet
Arbetsgruppen Elevinformation har tagit fram en standard för paketering av elevrelaterad information. Syftet med standarden är att underlätta informationsflödet i samband med ansökan och antagning till gymnasieskolan. Målsättningen är att informationsutbytet mellan skolor (skolhuvudmän) och antagningsenheter respektive mellan dessa skall kunna ske maskinellt och oberoende av vilka systemlösningar man valt inom respektive organisation.
Detta kan uppnås genom användande av informationsmodellen och överenskommelser om formerna för överförandet. Den informationsmodell som definieras i standarden fastställer de informationsmängder som krävs för att överföra information om elever mellan inblandade parter vid antagning av elever till gymnasiet.
Exempel på tillämpningar av standarden kan vara överföring av data mellan en utbildningsanordnares administrativa system, som t.ex. system för elevregistrering, registrering av betyg och frånvaro, schemaläggning, lärplattform, men även överföring av uppgifter till och från myndigheter som gymnasieantagningskanslier, UHR, SCB, CSN, Skolverket med flera.
Exempel på vilken elevrelaterad information som avses är uppgifter om elevens namn, personnummer, adress, avklarade, pågående och sökta utbildningar, betyg samt uppgifter om elevens tillhörighet till olika grupper såsom klass, undervisningsgrupp mm. Standarden reglerar vilka begrepp, entiteter och attribut som skall användas. En viktig del i definitionen av standarden utgörs av tillhörande XML-schema.
Här finns standarden och tillhörande xml-schema.
SS 10701:2016 Utgåva 2, Lärande - Information om elever vid antagning till gymnasieskolan - Datutbytesformat
Arbetsgruppen Elevinformation har även tagi fram "Attributprofil för Skolfederation". Dokumentet förtecknar ett federationsgemensamt vokabulär besåtende av attribut för att beskriva uppgifter om vad som inom Skolfederation kallas Användare.
Attributprofilen kan hämtas här.
Under 2020 kommer arbetsgruppen att uppdatera och revidera Attributprofil för Skolfederation.
EMIL är en gemensam informationsmodell för utbildningsinformation initierad av ett antal svenska myndigheter och privata aktörer. Modellen ligger till grund för effektivare informationsutbyte när det gäller information om utbildningar och utbildningstillfällen. Den gemensamma modellen har getts namnet EMIL (Education Information Markup Language) som även fått bli namnet på arbetsgruppen. EMIL styr hur man beskriver en utbildning och gör det möjligt att samla in information från olika källor och sprida den vidare till olika aktörer som vill använda informationen för att bygga tjänster. Tjänsterna kan vara till exempel söktjänster för blivande studenter eller ett antagningssystem.
Fördelen med EMIL är att informationsleverantören inte behöver tillhandahålla samma information i flera olika format, beroende på vem mottagaren är. Modellen gör det också möjligt att skapa skräddarsydda tjänster för olika målgrupper, till exempel inom en region, för distansstudier eller ett visst ämnesområde. En annan fördel är användningen av gemensamma begrepp för att beskriva utbildningar inom olika utbildningsformer. Det underlättar för den som ska använda informationen vid ett val av utbildning.
Läs mer och hämta alla filer här: https://www.sis.se/emil
Med start hösten 2019 arbetar gruppen med att revidera EMIL-standarden. Arbetet fortsätter under 2020 och den nya utgåvan beräknas bli klar 2021.
En viktig fråga för att förbättra tillgången till digitala lärarresurser är hur dessa ska integreras och presenteras på ett enhetligt sätt samt enklare kan hittas av pedagoger och elever.
Med en ökande andel digitala lärresurser (såväl läromedel som applikationer) behövs standarder för hur dessa ska kunna infogas i lärplattformar och andra webbsystem. Det gäller dels hur resurserna presenteras för användarna, dels hur användarna identifierar sig mot leverantören. Arbetsgruppen har bland annat startat upp Skolfederation som nu drivs av Internetstiftelsen. Frågor som metadata och tillgänglighet hanteras också av arbetsgruppen.
Vägledningen "Utbildningsresurser på internet" innebär att huvudmän inom skolan får rekommendationer och hjälp kring digitala resureser avsedda för lärande.
Vägledningen finns att hämta kostnadsfritt här.
Arbetsgruppen har även tagit fram "Svensk applikationsprofil av metadata for learning resources" vilket är en nationell applikationsprofil för metadata.
Applikationsprofilen finns att hämta kostnadsfritt här.
Gränssnitt för informationsutbyte i skolan
I dag finns ett antal proprietära lösningar för att överföra information mellan skoladministrativa system och andra system som används inom skolans verksamhet. Dessa lösningar är utförda på olika sätt hos respektive leverantör. Både kunder och leverantörer önskar lösningar som är standardiserade och leverantörsoberoende för att minska kostnader och förbättra kvaliteten på integrationer mellan olika system.
Den svenska standarden SS 12000:2018 Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan syftar till att beskriva den informationsöverföring mellan olika system som krävs för att skapa skolans schema, och även för att göra schemainformationen åtkomlig för mottagande system. För att skapa ett skolschema krävs information om exempelvis klasser, grupper, lärare och undervisningstid i olika ämnen. Arbetet som leder fram till det färdiga schemat kan beskrivas som ett antal processer, vilka alla bidrar med olika delmängder av den information som behövs i schemat.
Standarden är utformad med målsättningen att det ska vara möjligt för en upphandlande part att välja olika systemleverantörer för olika processer. Det ska vara möjligt att en leverantör med specialisering för processen Tjänstefördelning hämtar information från det eller de system som hanterar processen Skoladministration. Från Tjänstefördelningsprocessen kan sedan informationen skickas vidare till ett annat system som hanterar processen Schemaläggning. Efter schemaläggning finns informationen tillgänglig för andra system att konsumera.
Under 2019 arbetar gruppen med en ny utgåva av standarden där syftet har utökats för att stödja fler processer inom skolans verksamhet, som exempelvis skoladministration, tjänstefördelning och närvarohantering. Den nya utgåvan beräknas publiceras under våren 2020.
Jag vill gärna veta mer om kommitténs arbete.
Har du frågor eller vill veta mer om SIS standardiseringsverksamhet? Kontakta gärna oss.
Petra Fogelberg
Projektledare
petra.fogelberg@sis.se
Åsa Wiklund
Projektassistent
asa.wiklund@sis.se
