Fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera, och göra det mer transparent och trovärdigt. Greenwashingen borde då minska, förutser Ann-Kristin Littorin, senior manager på PWC, när hon summerar nya EU-krav på hållbarhetsrapportering, CSRD-direktivet.

Börja förbered i dag – vänta inte, råder Ann-Kristin Littorin som är rådgivare åt företag gällande hållbarhetsredovisning. Stora förändringar kommer med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), ett nytt EU-direktiv som ska göra hållbarhetsrapporteringen mer transparent.

Förändringarna påverkar både större och mindre bolag. Men de största bolagen har ett försprång eftersom många av dem har hållbarhetsrapporterat länge, konstaterar Ann-Kristin Littorin. Ett stöd för många har varit GRI-standarder (Global Reporting Initiative).

Bolagen behöver bygga upp sina års- och hållbarhetsredovisningar på ett nytt sätt.

– Bolagen har i många fall följt GRI-standarder som är ett av världens mest använda och tillförlitliga ramverk för hållbarhetsredovisningar, men nu behöver bolagen bygga upp sina års- och hållbarhetsredovisningar på ett nytt sätt, säger hon.

Det blir alltså konkreta förändringar även för stora bolag och börsnoterade bolag som har hållbarhetsrapporterat tidigare eftersom de nu behöver följa de nya europeiska redovisningsstandarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Det innebär till exempel:

• Hållbarhetsrapporten ska vara en del av förvaltningsberättelsen.
• Väsentlighetsanalyser behöver göras om och då följa kraven på dubbel väsentlighet. Det innebär krav att titta både på hur företagen påverkar miljö och människa ur ett hållbarhetsperspektiv och hur hållbarhet påverkar företagen finansiellt. De viktiga hållbarhetsfrågor som identifieras ska företagen sedan rapportera på i sin hållbarhetsrapport.
• Krav på att analysera hela värdekedjan – alltså inte bara den egna verksamheten, vilket i sin tur kan medföra att nya hållbarhetsfrågor identifieras.
• Bolagsstyrningen behöver ändras: styrelsen och revisionskommittén får ett större ansvar än tidigare för hållbarhet och hållbarhetsredovisningen.
• Nya policyer kan behöva tas fram, nya mål sättas och nya strategier och färdplaner tas fram för att nå målen.
• Nya mätdata behöver samlas in för resultaten ska kunna rapporteras i årsredovisningen.
• Dessutom måste hållbarhetsrapporten revideras av revisor vilket hittills varit frivilligt.

– Mindre företag har en längre resa att göra, och behöver börja bygga grunderna först, konstaterar Ann-Kristin Littorin.

Det handlar i första skedet om att öka medvetenheten internt. Utbildning behövs, både av de som ska jobba med hållbarhetsrapporteringen praktiskt och av styrelse och ledning. Därefter behövs generellt samma förändringar som gäller för de stora bolagen: alltså allt från att göra väsentlighetsanalyser enligt ESRS till att se till att rapporten revideras av revisor, som beskrivits i punktlistan ovan.

Fler bolag kommer att behöva börja hållbarhetsrapportera och göra det på ett transparent och mer trovärdigt sätt.

Stora företag ska rapportera enligt ESRS från och med räkenskapsåret 2024, medan medelstora och små bolag får samma krav från och med räkenskapsåret 2025. ESRS. I sommar beräknas de slutgiltiga branschöverskridande standarderna vara klara, och därefter kommer branschspecifika standarder.

Ann-Kristin Littorin ser tydliga fördelar med förändringarna i det nya direktivet.

– Fler bolag kommer att behöva börja hållbarhetsrapportera och göra det på ett transparent och mer trovärdigt sätt. Det borde minska greenwashing. Det blir också lättare att jämföra bolagens hållbarhetsrapporter över hela Europa och mellan branscher, säger hon.

– Jag är helt övertygad om att det också leder till att fler företag jobbar seriöst med hållbarhet i sin dagliga verksamhet.

Företag behöver ha många stora hållbarhetsfrågor på sin radar inför framtiden, konstaterar hon och pekar på tre huvudområden:

– Klimatförändringarna – inte bara minskade utsläpp, utan även hur företagen påverkas av ett ändrat klimat. Biologisk mångfald – om arter dör ut kanske vår matförsörjning påverkas. Social hållbarhet – hur bibehåller vi en god levnadsnivå med rättvisa villkor för alla människor?

Kan leda till revidering av svenska standarder

De närmaste åren ökar kraven på att hållbarhetsrapporter ska vara mer transparenta. Här kan systematiken i ledningssystemstandarderna bli ett stöd för inhämtning av underlag, enligt SIS-medarbetarna Jenny Ikelberg, hållbarhetsansvarig, och Bengt Rydstedt, projektledare.

Det nya EU-direktivet, CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), ställer krav på rapportering enligt de nya europeiska redovisningsstandarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards.

EU-direktivet innebär en omfattande förändring, betonar Jenny Ikelberg, hållbarhetsansvarig på SIS.

– För första gången blir det samma krav på hållbarhetsrapportering som på finansiell rapportering. Det innebär att organisationer också behöver se till att det finns resurser för det, säger hon.

Jenny Ikelberg konstaterar att även om ISO-standarder inte kan användas direkt för den nya rapporteringen kan de bli ett viktigt stöd i arbetet att hämta in nödvändiga fakta.

– Det kommer att krävas ett mer omfattande underlag. En plattform och ett stöd för insamlingen finns i det systematiska arbetssättet med ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001.

Jenny Ikelberg och SIS-kollegan Bengt Rydstedt förutser en framväxt av nya standarder som kan ge stöd inom hållbarhetsrapportering.

Men Bengt Rydstedt lyfter också den existerande standarden ISO 26000 för organisationers samhällsansvar som är en vägledande standard. Den anger ’best practice’ för hur företag och organisationer kan använda rekommendationer om samhällsansvar i sin verksamhet, leverantörskedja och marknad.

En närliggande, kommande förändring i alla standarder är att den senaste klimatvetenskapen ska inkluderas där det är tillämpligt. Det är ett beslut av ISO i den så kallade London Declaration från 2021.

– ISO har påbörjat ett internationellt arbete. Detta kommer sedan att lyftas över i de tekniska kommittéerna där vi tittar på svenska standarder och vilka som eventuellt behöver revideras. Det här är angeläget och en stor möjlighet till ett kompetenslyft om klimatfrågan, säger Bengt Rydstedt.