SIS har bett tre experter om hjälp att göra spaningar om vad som händer inom området hållbarhet och intresset för standarder och best practice under 2019.

Intresset för Agenda 2030-målen ökar bland kommuner

Ellinor Avsan, Sveriges Ekokommuner

Vi märker att det finns ett ökat intresse för både hållbarhetsarbete och Agenda 2030. Några av våra medlemmar i Sveriges Ekokommuner har kommit en bra bit på vägen och använder Agenda 2030 målen integrerade i sin ordinarie styrning. Andra har på olika sätt börjat koppla sitt eget målarbete mot de globala målen.

Min uppfattning är att det fortfarande finns mycket kvar att göra innan man når till kärnan och möjligheterna med sitt Agenda 2030 arbete. För flertalet medarbetare är de globala målen okända, och kanske något som främst miljö- och hållbarhetsstrategen arbetar med. Det behövs både en djupare analys av vad som måste göras och vilka som måste involveras för att den egna kommunen, landstinget eller regionen ska kunna bidra med sin del till att de globala målen nås.

Min ambition och förhoppning är att den uppdaterade standarden SS 854000 för hållbar utveckling i kommun, landsting och regioner ska bli det stöd som behövs för att få rätt fokus och djup i hållbarhetsarbetet. Och den bästa utbildningen för den som ska arbeta med frågorna är att delta i standardiseringsarbetet.

Ökad transparens i finansiella sektorn

Filippa Strandänger, Nordeas team för hållbara finanser

Hållbarhet är en avgörande fråga för den finansiella sektorn i och med den påverkan som det finansiella engagemanget har när det kommer till miljö, sociala frågor och ägarstyrning. Jag ser en trend i standardisering, reglering och ökad transparens kring hållbarhetsfrågan med tydligare mål för den finansiella sektorn som gör det möjligt för olika samhällsaktörer att utvärdera, jämföra och ställa krav på den finansiella sektorn.

I takt med att vi gör det enklare för kunder att ställa om mot en hållbar framtid i form av finansiella lösningar, transparens och rådgivning hoppas jag att vi får kunder att gå från vilja till handling och rösta med plånboken.

Vi behöver ett utvecklat sätt att se på resurser för att vi ska skapa tillväxt inom planetens gränser. Jag hoppas också därmed på en utveckling i det globala samhället av resilienta lösningar, cirkulär ekonomi och smartare affärsmodeller tillsammans med teknisk innovation för att kunna lösa många av de utmaningar vi står inför. Det är viktigt för planeten och oss själva som individer, företag, den finansiella sektorn och världen i stort.

Fler upptäcker visselblåsning som ett verktyg

Karin Henriksson, grundare WhistleB

Organisationer blir alltmer medvetna om vikten av visselblåsarsystem. Vi kommer se ett ökat antal rapporter på grund av bland annat metoo-kampanjen och media som lyfter fram visselblåsare som hjältar, som gör samhällsnytta. Vi blir alltmer medvetna om vikten av visselblåsarsystem.

En organisation arbeta ska systematiskt med visselblåsning för att få in information som man annars inte skulle få. När det till exempel gäller korruption och trakasserier är det frågor som är svåra att upptäcka om man inte blir tipsad. Det är viktigt att de känsliga ärendena som kommer in hanteras säkert och genomtänkt.

Internationell best practice, till exempel i form av en standard, är ett extremt viktigt steg för ett transparent samhälle där oetiskt beteende kommer till ytan, och där organisationerna har en möjlighet att agera och rätta till. För detta krävs högt ställda internationella riktlinjer.