Kommittén arbetar med standardisering av adressättning, samt vägledning och information som stödjer, underlättar och ökar förståelsen av arbete med att tilldela adresser och/eller öka kvaliteten på adresser.
Utgångspunkter i kommitténs arbete
Kommittén arbetar för att förse adressättare (kommunerna) och andra användare med riktlinjer och rekommendationer för hur olika belägenhetsadresser ska utformas och skapa förutsättningar för att olika organisationer ska kunna utbyta och använda adressdata på ett säkert, entydigt och rationellt sätt.
Korrekta adresser bidrar till samhällsnyttan genom att aktörer som räddningstjänsten (blåljusorganisationer), färdtjänst, posten, taxibolag, bussbolag, transportföretag, budföretag, navigationstjänster och inte minst privatpersoner får möjlighet att hitta rätt. Belägenhetsadresser sätts av kommunerna och är också grund för folkbokföringen och mycket av den statistik som tas fram i och om Sverige av till exempel statistikmyndigheten SCB.
Kommittén anordnar eller deltar i evenemang med information om adressättning och god ortnamnssed.
Användning av standarder inom kommitténs omfattning
Kommittén anordnar eller deltar i evenemang för att undersöka vilka möjligheter som finns att stärka kvalitén på de adresser som används i Sverige.
Adresser klassas internationellt att de stödjer 5 av de hållbara utvecklingsmål som FN har satt upp. Det är målen 4 – God utbildning, 6 – Rent vatten och sanitet för alla, 7 – Hållbar energi för alla, 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur och 11 – Hållbara städer och samhällen.
Mer information om kommitténs arbete:
Vad är en Belägenhetsadress?
En belägenhetsadress anger var en plats finns fysiskt, till skillnad från en postadress som i första hand är till för postleverantören och kan vara en postbox. Adressregister med belägenhetsadresser används inom många verksamheter i både offentlig och privat sektor, t.ex. räddningstjänst, färdtjänst, posten, taxibolag, bussbolag, transportföretag, budföretag samt för navigationstjänster och vid tidningsutdelning. Med hjälp av belägenhetsadresser kan man bland annat få fram statistikuppgifter om var folk bor och var de jobbar i landet. Adresserna är även viktiga som förmedlare av ortnamn med kulturhistoriskt värde.
Tillgängligheten till adresser med god kvalitet och utbytet av adressinformation över gränserna blir allt viktigare. Kommittén arbetar med att förse adressättare och andra användare med riktlinjer och rekommendationer för hur olika belägenhetsadresser ska utformas och skapa förutsättningar för att olika organisationer ska kunna utbyta och använda adressdata på ett säkert, entydigt och rationellt sätt.
Snabb och trygg kommunikation förutsätter unika adresser med enhetlig terminologi. och Värdet på denna typ av informationen är högt, eftersom det används i så många olika databaser i samhället. Med hjälp av den framtagna standarden för belägenhetsadresser och ett bra adressregister med hög kvalité underlättas ett pålitligt datautbyte. Sverige ligger i framkant inom detta område genom att vi byggt vår standard på generella internationella standarder för geodata. Genom INSPIRE-direktivet införs en europagemensam infrastruktur och gemensamma bestämmelser som rör utbyte, delning, tillgång och utnyttjande av offentliga geodata och geodatatjänster som har förmåga att samverka. Inspire-direktivet kan även ge öppningar för nya affärsmöjligheter för företag i alla branscher som på ett eller annat sätt arbetar med eller hanterar geodata direkt eller indirekt.
Kommittén erbjuder adressättarna och användarna av adresser stöd i form av rådgivning för införande, utbyte och tillämpning av belägenhetsadresser på ett standardiserat sätt. Det är också viktigt att öka förståelsen för betydelsen av att använda belägenhetsadresser på rätt sätt.
Kommittén har tagit fram en standard och en handbok anpassade till krav och behov som uppstår i arbetet med Inspire-direktivet och den nationella geodatastrategin:
Standarden beskriver regelverket för hur belägenhetsadresser ska skapas. Med hjälp av standarden och den enhetliga begreppsordlistan skapas även förutsättningar för alla att förstå varandra och tala samma språk i frågor rörande belägenhetsadresser. Detta leder i sin tur till ökad samhällsnytta inom många verksamheter, t.ex. kommunala förvaltningar, postdistributörer, räddningstjänst, taxi, buss, transportplanering, folkbokföring, utdelning av tidningar och insamling av statistik.
Standarden kompletteras med en handbok som vänder sig till adressättarna i kommunerna samt till dem som använder sig av adresser i sina verksamheter. Handboken beskriver på ett informativt sätt hur standarden kan användas. Den är också en källa för information om adressättning, skrivregler och presentation på skyltar och kartor samt tillämpning av god ortnamnssed. Handboken innehåller en mängd bildligt beskrivna exempel på olika adressättningsexempel. Kommittén har som mål att alla kommuner i landet ska ha minst en handbok.
Vad kan hända när en adress inte är korrekt? (Del 1.Del 2.)
Aktualitet/kvalitét - rutin för hantering av inte korrekta adresser(Del 1.Del 2.Del 3.)
Var går gränsen mellan ett byadressområde och gatuadressområde? (Del1.Del 2.)
Vilka nya eller udda behov har tillkommit eller tillkommer och som behöver adressättas? (Del 1.Del 2.Del 3.)
System som använder adressinformation för att skapa mera nytta (Del 1.Del 2.)
Informationsträffar 2021 Presentationer
Webbinarier om adresser och adressering
SIS/TK 466 Belägenhetsadresser webbinar 2021 tog upp frågorna om vad som händer med adressfrågor utanför Sverige samt Kvalitetetsfrågor rörande adresser till företag och organisationer.
Vill du vara säker på att få en inbjudan, har du frågor och funderingar eller vill att vi tar upp en viss fråga i ett kommande webbinar kontakta Mats Åhlin på SIS (mats.ahlin@sis.se).
Webbinariet om vad som händer med adressfrågor utanför Sverige.
Eurostatprojektet hos SCB för att kartlägga kvaliteten i SCB:s företagsdatabas - Road map for improved geospatial quality in the Swedish Business Register 1. Del 1 2. Del 2 3. Del 3 4. Del 4
Adressfel i Sigtuna kommun - Hur gick det sedan? 5. Del 1 6. Del 2
Här kommer de presentationer som vi hade på våra informationsträffar.
Vi gjorde ett försök denna gång med att även videofilma presentationen. Tanken är att du startar presentation (powerpoint) och filmen och tittar på dem samtidigt.
Vi hoppas att det ger ett lite utökning av behållningen av presentationerna. Vi ber om ursäkt i förväg att ljudupptagningen på publikfrågorna inte är av bästa kvalitet.
Kommitténs finansiering består av deltagarnas deltagaravgifter samt anslag och marknadsbidrag/ standardiseringsstöd från SIS. Deltagaravgiften utgår från omfattningen av de mål och aktiviteter som deltagarna i kommittén har kommit överens om i verksamhetsplanen.
Eventuellt underskott eller överskott ackumuleras inte inom kommittén utan hanteras av SIS.
Avgiftsmodell
Projektdeltagare betalar en enhetlig projektavgift. Av historiska skäl har vissa projektdeltagare haft en lägre avgift men ambitionen är att genomföra mindre stegvisa förändringar för att nå samma avgift.
Framtida periodisering
Inom ramen för kommitténs verksamhet kan större insatser/aktiviteter inträffa med variation mellan åren. Kommittén kan då i samråd med SIS välja att avsätta pengar för detta specifika ändamål under perioden.
I denna kommitté är framtida periodisering inte aktuell.
Fastställelse, ändring och uppföljning av verksamhetsplanen
Kommittén godkänner och SIS fastställer årligen Verksamhetsplan för kommittén. Verksamhetsplanen ses över och revideras i samband med SIS budgetprocess då också deltagaravgifter beslutas utifrån omfattningen i Verksamhetsplanen. Eventuell ändring i Verksamhetsplanen kan föreslås av kommittén eller av SIS.
Förändringar i mål och aktiviteter som en följd av omständigheter som SIS inte råder över kan göras och kommuniceras då till kommittén.
SIS Projektledning ansvarar för uppföljning av mål och aktiviteter i Verksamhetsplanen i samråd med ordföranden och ska förmedla information kring detta till kommittén.
Verksamhetsplan 2022
Inledning
Under 2022 kommer kommittén att:
fortsätta arbetet med att uppdatera en standard och en teknisk rapport (handbok).
anordna webbinarier för att sprida information om belägenhetsadresser och deras koppling till ortnamnsfrågor.
Mål och aktiviteter 2022
Kommittén håller på att se över:
SS 63 70 03:2015 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Begrepp och principer och SIS-TR 33:2017 Geografisk information – Belägenhetsadresser – Handbok
Kommittén bevakar det arbete inom ISO/TC 211 som rör belägenhetsadresser och adressättning.
Kommittén tar hand om förbättringsförslag och frågor kring den svenska nationella standarden för belägenhetsadresser.
Kommittén anordnar minst 3 - 6 möten efter överenskommelse med kommittémedlemmarna. Kommittén strävar att hålla flertalet av dessa möten som webbmöten.
Kommittén kontaktar löpande relevanta intressenter (under året), för att uppnå nödvändig bredd av organisationer i kommittén.
Kommittén för dialog och inhämtar kunskap, för att hålla sig ajour med behov och utveckling av belägenhetsadresser på nationell nivå.
Kommittén deltar aktivt på minst ett publikt arrangemang för att visa på där kommitténs arbete ger samhällsnytta.
Kommittén strävar till att höja den egna kompetensen kring hur CEN och ISO fungerar.
Arbetsprogram 2023 och framåt
Kommittén kommer fortsätta att bevaka vad som händer internationellt och anpassa den informationen till att täcka de svenska behoven. Kommittén kommer fortsätta sprida kunskap om adressättning och god ortnamnssed.
Nordisk Adressmöte 2017
TK 466 Belägenhetsadresser deltog i Nordiskt Adressmöte hos SKL 2017-05-09/10
Här är delar av de presentationerna som vi kunde se:
Vad kan hända när en adress inte är korrekt? (Del 1.Del 2.)
Aktualitet/kvalitét - rutin för hantering av inte korrekta adresser(Del 1.Del 2.Del 3.)
Var går gränsen mellan ett byadressområde och gatuadressområde? (Del1.Del 2.)
Vilka nya eller udda behov har tillkommit eller tillkommer och som behöver adressättas? (Del 1.Del 2.Del 3.)
System som använder adressinformation för att skapa mera nytta (Del 1.Del 2.)
Geodatastandarder tillgängligörs kostnadsfritt
Flera standarder inom geodataområdet ingår i vårt avtal med Lantmäteriet gällande förbetalda standarder. Bland annat standardern om adressättning. Följ länken och se om du omfattas av avtalet
