Denna standard, som är av försökskaraktär, överensstämmer i huvudsak med den internationella standarden ISO 2076-1973. Standarden ersätter SIS 65 00 85. Den ger benämningar som i tekniska och kommersiella sammanhang bör användas på konstfibrer för textilt ändamål. Regler utfärdade av EG, den europeiska gemenskapen, har beaktats i tillämpliga delar. Till konstfibrerna räknas regenererade fibrer framställda av i naturen bildade högpolymera ämnen, syntetiska fibrer framställda av på syntetisk väg uppbyggda högpolymera ämnen samt fibrer framställda av oorganiska ämnen. De saluförs vanligen under inregistrerade varunamn, som ger föga upplysningar om deras uppbyggnad och egenskaper. Konstfibrer förekommer dels i praktiskt taget ändlös längd, filament, dels i korta längder, stapelfibrer. För att karakterisera en konstfiber med avseende på längden kan förleden filament- respektive stapel läggas till fiberslagsnamnet, t ex filamentviskos, stapelviskos.