Resultatet av blivande UX-designern Emilia Aronssons examensarbete på Svenska institutet för standarder är ett konkret förslag som underlättar för fler att upptäcka standardiseringens unika möjligheter till ökade kunskaper, marknadstillträde och acceptans för nya produkter och tjänster.

Den digitala arbetsmiljön har stark koppling till verksamheters effektivitet, kvalitet och medarbetarnas stressnivåer. Ändå händer det att användbarheten inte ges tillräcklig fokus vid utveckling av nya it-system. Medvetenheten om värdet av intuitiva, smidiga gränssnitt ökar dock stadigt och UX-design, eller User Experience Design, har blivit en alltmer självklar del i dagens utvecklingsprojekt.

En av dem som kan se till att vi får bättre digitala upplevelser och en mer harmonisk arbetsmiljö framför skärmarna är Emilia Aronsson, som snart hämtar ut sin kandidatexamen i Medieteknik på Södertörns Högskola.

– Jag har alltid gillat design. Att anpassa den till mänskliga behov tillför ytterligare en viktig dimension. Människor är olika och det är viktigt att vi tar fram digitala system, produkter och tjänster som alla förstår och som är lätta att använda.

Med alla menas inte nödvändigtvis alla, utan alla som systemen eller produkterna är skapade för. Under de tio veckor som Emilia Aronsson har genomfört sitt examensarbete på Svenska institutet för standarder, har målgruppen varit begränsad till alla som besöker sis.se och har intresse av att delta i standardiseringen.

– SIS vill göra det lättare för besökare att snabbare hitta rätt på sajten. Guidningen till relevanta kommittéer behöver bli mer användarvänlig, säger Emilia Aronsson.

Att guida rätt bland hundratals kommittéer är en utmaning och en mycket viktig sådan. Större företag är väl införstådda med standardiseringens fördelar och deltar i stor utsträckning i både nationella och internationella sammanhang. Framöver behöver fler små och medelstora företag, som står för en betydande del av Sveriges tillväxt och innovation, ansluta sig för att få samma möjligheter att påverka och bevaka sina intressen. Att hitta fram till rätt kommitté är ett viktigt första steg.

– Jag har skapat en lösning som guidar besökarna rätt utifrån flera angivna val. Den är baserad på information från djupintervjuer samt resultatet från en tidigare användarstudie.

Standardiserad metod riktar fokus på digitala systems arbetsmiljöpåverkan

SIS standardisering har en enorm bredd och täcker in allt från skruvars dimensioner och fossilfritt stål till mensprodukter, ledningssystem och faktiskt även användbarhet. Till exempel finns en specifik arbetsgrupp som helt fokuserar på hur designprocessen ska bidra till ökad användbarhet, tillgänglighet och önskad användarupplevelse.

– Att få vara på SIS har varit väldigt givande. I en av mina sista kursböcker, Design, process och metod, tog de upp hur viktiga standarder är inom UX. Jag önskar att utbildningen hade tagit upp standarder tidigare, i så fall hade vi kunnat använda standarderna som ledstång i våra olika projektarbeten.

Utöver standarder till stöd för it-utveckling, finns en standardiserad metod som kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbetet och riktar fokus mot de digitala systemens arbetsmiljöpåverkan. Den så kallade Användbarhetsronden är en teknisk specifikation som identifierar digitala oroshärdar och synliggör deras faktiska effekt.

– Jag har lärt mig att det finns standarder för i princip allt, till exempel pågår det ett internationellt arbete för att ta fram en gemensam digital plånbok. Hur coolt är inte det? Tiden på SIS har gjort mig till en riktig standardnörd, säger Emilia Aronsson.

Klicka här, för att komma till Emilia Aronssons profil på LinkedIn. Vill du veta mer om SIS standardisering kopplad till användbarhet? Här hittar du information om SIS kommitté 380: Ergonomi och human factors. Du är även välkommen att kontakta Roger Nilsson, projektledare på SIS.