Denna standard anger riktlinjer för bedömning av strömbelastningsförmåga vid kontinuerlig drift hos omålade och målade rektangulära och cirkulära, oisolerade ledare av koppar omgivna av luft och utan forcerad kylning. Vid avvikelser från denna standard angivna förutsättningar måste hänsyn tas till rådande förhållanden. Vid mera komplicerade förhållanden måste kontroll av temperaturstegring ske genom provning. Med i standarden angivna förutsättningar kan strömbelastningsförmåga och högsta ledartemperatur beräknas vid känd lufttemperatur kring ledaren. Standardens beräkningsunderlag kan dock inte användas generellt. Beräkningsunderlaget är idealiserat i förhållande till i praktiken förekommande anläggningsutföranden. Det kan därför inte direkt tillämpas för t. ex ledare i kapslingar. Denna standard gäller inte ledare i fabrikstillverkade kopplingsutrustningar, som utförs enligt för dem gällande standard.