Kina storsatsar på att bli världsledande inom artificiell intelligens och experterna menar att de har goda chanser att lyckas. Men bristen på integritetslagar oroar. Daniel Langkilde på AI-företaget Annotell ger en ögonblicksbild från Peking.

Text: Gabriella Sköldenberg

Hösten 2018 meddelade kommunistpartiets ordförande Xi Jinping att Kina senast 2030 ska vara världsledande inom AI.

– Det som talar för att de kommer att lyckas är att den kinesiska ledningen har en aggressiv och pragmatisk inställning som gör att de kan toppstyra ett teknikutvecklingssprång i denna skala, något som skulle vara omöjligt att uppnå genom att bara förlita sig till privata företags egna initiativ, säger Daniel Langkilde, medgrundare till AI-företaget Annotell och expert på maskininlärning.

Digital infrastruktur

Daniel Langkilde pekar framför allt ut den digitala infrastrukturen som en viktig framgångsfaktor för Kinas fortsatta utveckling:

– För att kunna springa måste man först kunna gå, och för att lyckas med teknikutveckling inom AI behövs tillgång till mängder av data.

Kina är redan idag extremt digitaliserat, säger Daniel Langkilde och ger en ögonblicksbild från sin senaste resa till Peking som exempel:

– Framför mig i kön till ett enkelt frukosthak stod en mycket gammal kvinna och när hon skulle betala gjorde hon det med en QR-kod i mobilen.

För henne var det helt naturligt att använda den tekniken, liksom för alla andra kineser som använder mobilappen WeChat för att godkänna sin elräkning med ett sms, kolla sin vattenförbrukning eller beställa en taxi.

Satsningen på AI är inget unikt för Kina. De flesta länder i världen är överens om att det är förmågan att utveckla ny teknik som kommer att avgöra vem som tar ledningen inom ekonomi och säkerhet i framtiden. Daniel Langkilde tipsar om boken AI Superpowers: China, Silicon Valley and the New World Order, där AI-forskaren Kai-Fu Lee identifierar fyra faktorer som lägger grunden till att Kina kan bli ledande i den här kapplöpningen: kompetens, kapital, regler och data.

– Kina är, ironiskt nog med tanke på statsskicket, ett hyperkonkurrensutsatt samhälle. Det leder bland annat till att skolsystemet sållar fram extremt hängivna entreprenörer. Dessa får stöd av ett politiskt system som kan fatta radikala beslut uppbackade med enorma summor pengar, i kombination med tillgång till data som är omöjliga att få tag på till exempel i ett land som Sverige. WeChat har en miljard aktiva användare varje månad, säger Daniel Langkilde.

Även om Kinas officiella budskap kring AI är att det främst ska skapa konkurrenskraft, är det svårt att bortse från att tekniken även används på sätt som hotar medborgarnas personliga integritet.

– Det måste påpekas att AI-satsningen även handlar om att upprätthålla statsskicket. Det finns en stor opposition mot hur Kina styrs och ett stort förtryck. Samtidigt finns en stor acceptans för dagens övervakning, säger Daniel Langkilde.

Bristen på integritetslagar gör att kinesiska företag kan samla in enorma mängder data som ett företag inom EU aldrig skulle komma i närheten av, inte minst nu sedan EU har antagit de nya GDPR-reglerna.

Fokus hållbar AI – konkurrensfördel eller ej?

Som ett led i satsningen på AI erbjuds utländska företag förmånliga avtal för att etablera sig i landet. Men det gäller att vara försiktig med vad man undertecknar, menar Daniel Langkilde:

– Ett till synes oerhört förmånligt avtal kan i förlängningen innebära att ett företag helt förlorar kontrollen över sina immateriella rättigheter. Det finns positiva exempel på företag som investerat i Kina, men det gäller att se upp med juridiken.

Samtidigt som Kinas försprång växer lyfts bland annat EU:s växande fokus på etisk och hållbar AI som en möjlig fallucka för utvecklingen framåt. Kraven på transparens och hänsyn till den personliga integriteten kan ge ett land som Sverige ett försprång även om vi inte kan tävla med Kina eller USA i investeringar.

Detta är en artikel ur Magasinet S med tema AI, vår 2019.