Det snabba innovationstempot ställer höga krav på regleringen att hålla jämna steg. Svenska institutet för standarder försöker också snabba på processen att ta fram standarder som säkerställer neutral och hållbar AI.

text Lena Lidberg

Svenska institutet för standarder, SIS, har börjat samla intressenter som vill vara med och påverka standardiseringen av artificiell intelligens och maskininlärning. Sedan början av 2018 finns en svensk arbetsgrupp, TK 611, bestående av experter från näringsliv, samhälle och ideella organisationer, som bevakar och arbetar med den internationella standardiseringen inom flera närliggande områden: artificiell intelligens, automatisk identifiering och datafångst (AIDC), internet of things samt big data och molntjänster.

– I vissa fall finns det tydliga gränser mellan områdena, men det är också delar som överlappar och kompletterar varandra. Det är skälet till att vi bygger upp en samlad expertis inom arbetsgruppen, förklarar projektledare Mikael Hjalmarson.

Lagstiftning hänger inte med

Han konstaterar att det höga innovationstempot bland annat leder till att lagstiftning och riktlinjer inte hänger med.

– Inom EU finns det nu en expertgrupp som tittar på de etiska aspekterna av AI. I gruppen ingår både företag, organisationer och myndigheter, och förhoppningen är att även institutioner och lärosäten ska delta. Parallellt har det även bildats standardiseringskommittéer på området, både på europeisk och global nivå. Det gemensamma syftet är att få fram ett ramverk som ger AI-systemen en neutral och säker grund.

AI kännetecknas av att den data som används kommer från många olika källor och att en rad delsystem samverkar. Konstruktionen gör att det kan vara svårt att avgöra vad som är huvudprodukt, inte minst ur ett juridiskt och etiskt perspektiv.

Sverige drivande

– Det behövs regler för hur algoritmerna ska bedömas och styras, och definitioner kring till exempel maskininlärning och djupinlärning. Där kan standarder spela en viktig roll. Den stora utmaningen är att skapa grundförståelse, tester och utvärderingar som kan säkerställa att AI-systemen inte blir farliga eller springer åt fel håll, säger Mikael Hjalmarson.

Processen med att ta fram en ny standard tar normalt ungefär tre år, men inom AI-området kan det bli fråga om att hitta nya, snabbare arbetssätt. Den snabba utvecklingen gör det svårt att förutse vilka behov som kommer att finnas på några års sikt.

– De länder som framför allt tävlar om att hävda sig inom AI är Kina och USA, där det även finns en politisk dragkamp med i bilden. Sverige, som har en stark ställning i den internationella standardiseringen, har ibland tidigare haft en medlarroll mellan dessa båda block. Det är en position som vi skulle kunna dra nytta av även nu, påpekar Mikael Hjalmarson.

Både SIS och den svenska regeringen arbetar för att Sverige ska vara drivande inom hållbar och etisk AI. Som innovationsnation har vi stora möjligheter att vara med och gagna svenska intressen, anser han.

– Vad som krävs är att vi får med experter som vill delta. När det gäller förslag till nya standarder vill vi på SIS samla så många intressenter som möjligt som kan göra de svenska rösterna hörda. Vi befinner oss i en spännande tid, och bör ta chansen att påverka spelreglerna inom det här högaktuella området.

Det här är en artikel ur Magasinet S tema AI

ISO:s arbetsgrupp för AI

Både på svensk och internationell basis pågår arbete med standardisering kring AI. Hos internationella standardiseringsorganisationen ISO har en nybildad arbetsgrupp ansvar för att utreda standardiseringsbehovet inom hela AI-ekosystemet, allt från begrepp och definitioner till tekniska lösningar och sociala och etiska aspekter.

– Vi vet att användarna är engagerade och vill förstå hur AI-beslut fattas, därför är det avgörande att inkludera aspekter som transparens. Omfattande standardisering är en nödvändig del av den tekniska utvecklingen, säger Wael William Diab, ordförande i ISO:s arbetsgrupp för AI.