Från läkarmöten i mobilen och hjälp att hålla koll på blodsockret till stöd att sluta röka – i dag fullkomligt exploderar marknaden för hälsoappar. Men kan vi verkligen lita på hjälpen vi hittar via App Store och Google Play? Nu startar SIS arbetet med att ta fram specifikationer för säkerhet och kvalitet hos hälsoappar.

– Vi bedömer att det finns behov av vägledning för utveckling av hälsoappar och märker ett stort intresse från både utvecklare och myndigheter, säger Jenny Acaralp, projektledare på SIS om arbetet som omfattar appens hela livscykel från planering till distribution och uppgradering.

I dag finns många frågetecken kring kvalitet och tillförlitlighet bland hälsoappar.

– Utvecklingen för hälsoappar är fantastisk och de är på många sätt ett välkommet komplement till vården, det säger Paulina Jonasson, projektledare på Careful Apps som utvecklar livsstils- och medicinska appar för patienter och vårdpersonal med specifika diagnoser och behandlingar.

– Därför är det också viktigt att det ställs höga krav på kvaliteten. Det vore bra om kraven kommer från användarna men i dag är apparna så tillgängliga att det är lätt att ta dem för givet och lita på dem. Därför ligger kvalitetskraven på oss utvecklare,

Högre krav på säkerhet

Begreppet hälsoappar omfattar många olika typer av hälso-, livsstils- och medicinska appar. De flesta hälso- och livsstilsappar, till exempel för motion och träning, omfattas inte av några formella kvalitetskrav till skillnad från appar med ett medicinskt syfte. De klassas som medicintekniska produkter med Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet. Här är kraven på till exempel CE-märkning höga redan i dag, och det finns anledning att tro att kraven kommer skärpas ytterligare, berättar Ulf Wretling, konsult med lång erfarenhet av system- och apputveckling från bland annat SonyEricsson, Diabetes Tools och Telia Digital Health.

– PUL-ersättaren GDPR, EU:s nya dataskyddsförordning, kommer att innebära förändrade villkor för medicinsk information. För att utveckla smarta lösningar för vården är det många andra trösklar som också ska passeras, till exempel patientsäkerhet, interoperabilitet mellan olika tekniska system och olika EU-riktlinjer för att bara nämna några. Tiden när det lite hårddraget räckte att komma till marknaden med en kul grej är över och det är en positiv utveckling.

På användarnas villkor

Paulina Jonasson och Ulf Wretling är överens om att framgångsrik apputveckling utgår från användarens behov.

– Vår utvecklingsprocess omfattar tre övergripande steg och börjar med att vi tillsammans med uppdragsgivaren bland annat svarar på "varför" denna app ska produceras – på vilket sätt är den ett verktyg som användaren behöver och har nytta av. Då vet vi också om det är en livsstilsapp eller en medicinteknisk app som är målet, och med det kommer helt olika godkännande- och uppföljningsprocesser, säger Paulina Jonasson.

– Förutom ett tydligt användarbehov är det också viktigt att det finns ett affärsperspektiv på verktyget, med svar på frågor som vem ska betala för lösningen och hur visar sig förtjänsten – handlar det till exempel om att spara pengar hos vårdgivaren eller är målet något annat, säger Ulf Wretling.

Vården behöver appar

Ulf Wretling tvekar inte om att medicinska appar och digitala tjänster är en förutsättning för att vården över tid ska klara sitt uppdrag när Sveriges befolkning lever längre men också får stora hälsoproblem allt tidigare i livet. I detta scenario är både patienter och vårdgivare användare i ett samspel.

– I dag går cirka 11 procent av Sveriges BNP till vården och den siffran kommer att öka. Nu lever 44 procent av befolkningen med minst en diagnosticerad kronisk sjukdom, till exempel förmaksflimmer eller diabetes, samtidigt som andelen feta fördubblats på 15 år. För att klara utvecklingen behövs smart teknik och automatiserade lösningar. Jag tror att framtiden ligger i system som underlättar kontakterna mellan patient och vårdgivare, men också på lösningar som på ett tydligare sätt hjälper människor med livsstilsförändringar. Den utvecklingen för med sig andra krav på användarvänlighet än vi ser i dag.

Paulina Jonasson välkomnar SIS initiativ till nya riktlinjer för utvecklingen av hälsoappar.

– Det är svårt att få brett genomslag för frågan om kvalitet, inte minst hos användarna. Därför är det värdefullt att frågan lyfts och driver utvecklingen mot att användarna aktivt tittar efter kvalitetsmärkta hälsoappar, avslutar hon.

Text Anne Hammarskjöld