Många organisationer har en stor underutnyttjad kraft. Sveriges största sjukhus har strukturerat innovationsarbetet med stöd av best practice, för att optimera organisationens förmåga till nytänkande lösningar som genererar verklig nytta.

– Det finns många myter om innovatörer. Den vanligaste är nog att det är ett äldre manligt geni som uppfinner en smart pryl. I själva verket kan vem som helst bli innovatör och många är det redan. Störst potential finns i nytänkandet kring system och processer, innovationer som ofta kräver ett helt teams insatser, säger Åse Lundh Gravenius, på Karolinska universitetssjukhuset.

Standarder är kanske inte det första vi förknippar med innovation, men forskningen visar att ett ledningssystems systematiska angreppssätt ger oöverträffat resultat, i allt från kvalitet och energieffektivisering till innovation. Så när Karolinska universitetssjukhuset för tre år sedan bestämde sig för att bli en mer innovationsdriven organisation, valde man att utgå ifrån det internationella ledningssystemet för innovation – ISO 56002.

– Karolinska universitetssjukhuset var, oss veterligen, bland de allra första i världen att tillämpa ISO 56002 som bas för vårt arbete. Vår verksamhet bygger på evidens, så mot den bakgrunden var det självklart att best practice även ska genomsyra innovationsarbetet.

Det Karolinskas ledning vill komma åt är den underutnyttjade kraft som varje organisation har i medarbetarnas oförlösta innovationsförmåga.

– Jag hade arbetat med standarder tidigare och såg framför mig att vår implementering skulle vara lika enkel som inom andra branscher som sedan länge haft en ISO-standard. Men arbetet med en ny standard och särskilt inom innovation, har krävt nya sätt att tänka och arbeta. I varje fall om man har som ambition att arbetet verkligen ska ge effekt på riktigt, vilket vi har.

Åse Lundh Gravenius tar hjälp av en väggmetafor för att illustrera det omfattande arbete som krävts och fortsätter att krävas, för att få standarden att generera verklig nytta – förhoppningsvis i form av färre inställda operationer, sparat förbrukningsmaterial eller andra positiva effekter som kan bli resultatet av medarbetarnas förbättringsförslag.

– Standarden är tegelstenarna, men det krävs murbruk för att få alla delar att höra ihop.

Tillsammans har de tolv medarbetarna på Karolinskas innovationsavdelning lagt mycket tid på att få till det där kittet. Än återstår några beståndsdelar. Det mest centrala har varit att sprida kunskap om innovation samt hur man arbetar med innovation enligt best practice

– Vi har utbildat 700 medarbetare i att tänka innovativt, men också försett dem med en gemensam vokabulär. Utan ett gemensamt förhållningssätt kan vi implementera hur många innovationsledningssystem vi vill, men kommer ändå aldrig att nå effekt. Det är också viktigt att tänka på att fastän individen är kärnan i det vi för så går det inte att bygga ett system utifrån individer. Vi behöver ha innovativa verksamheter, där alla medarbetare och hela verksamheten är delaktig.

Förutom sitt arbete på Karolinska universitetssjukhuset är Åse Lundh Gravenius också engagerad i standardutvecklingen. Det är en källa till omvärldsbevakning och koll på aktuell forskning, men bidrar också till att skapa ett värdefullt nätverk.

I oktober håller ISO ett så kallat plenarmöte i London, som samlar världens främsta experter inom innovationsledning. Mötet leds av BSI, den brittiska motsvarigheten till Svenska institutet för standarder, SIS. Flera svenskar fyller talarlistan på BSI Innovation Day, däribland Åse Lundh Gravenius, som ska berätta om Karolinskas satsning.

– Intresset är stort för hur vi har implementerat standarden, särskilt då vi är en skattefinansierad offentlig organisation. Det är verkligen påtagligt hur långt Sverige har kommit och hur drivande vi har varit i utvecklingen av innovationsledning.