Vad är god kvalitet i en HVB-verksamhet? I början av nästa år kommer en ny svensk standard som ger vägledning och konkreta verktyg för den som ska utföra, beställa eller bedöma tjänsten. Ett starkt fokus på brukarperspektivet i standarden kan bidra till bättre vård och omsorg av den enskilde på svenska HVB-hem.

HVB-hemmens verksamheter är komplexa och står inför stora utmaningar både på kort och lång sikt. Frågor som krav på personalens kompetens, trygghet och säkerhet för anställda och boende och är aktuella. Liksom om det finns kvalitetsskillnader mellan HVB-hem som drivs av olika aktörer och i olika regioner. Just nu pågår ett arbete med en helt ny unik svensk standard för kvalitetssäkring av HVB – som är en förkortning av hem för vård eller boende. Sedan september 2015 sitter flera aktörer inom HVB-området i en gemensam arbetsgrupp under SIS projektledning och arbetar med omfattning och innehåll i standarden som beräknas vara färdig i början av 2018.

Vad kan en standard bidra med?

- Det behövs en standard för svenska HVB-verksamheter för att den som bor på ett boende som certifierat sig mot standarden ska få en god och jämn kvalitet i sin insats, oavsett i vilken verksamhet personen befinner sig. Så ser det inte ut idag, säger Nicole Wolpher som är socionom på NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa och en av experterna i standardiseringsarbetet.

- HVB kan vara en otroligt viktig, men också mycket omfattande insats i en persons liv. Det är därför centralt att det finns ett tydligt brukarperspektiv, och att standarden utformas så att det gynnar den som verksamheten finns till för.

Brukarperspektivet är också den främsta drivkraften för Tobias Wilhelmsson, biträdande regionchef på omsorgsföretaget Humana, när han deltar i arbetet med den nya standarden.

- Vi vill vara en aktiv samhällsaktör och bidra till att nivån på HVB-tjänsten höjs generellt sett i landet så att fler människor kan få rätt hjälp till ett bra liv, säger han och pekar på att standarden kan fungera som ett effektivt stöd till de aktörer som köper in och bedömer HVB-hemmens tjänster.

- Det här är en komplex tjänst att utföra och för en beställare kan det vara knepigt att veta vad man får, eftersom det kan skilja sig enormt utförare emellan vad man väljer att fylla tjänsten med. Det är också en tjänst som är svår att upphandla på ett bra sätt. Det kan vara svårt att fånga vad rätt kvalitet är och hur man ska vikta pris kontra innehåll.

Claudia Forsberg, teamchef ensamkommande barn i Älvkarleby kommun ser också standarden som ett kvalitetsledningssystem som främjar fokus på kompetens, trygghet och uppföljning. Den största utmaningen för användarna tror hon är att implementera och se till att det landar i ett systematiskt arbete som är hållbart på lång sikt.

- Jag tänker att standarden främst kommer att användas som verktyg av personal på HVB, men att standarden också är väldigt viktig som information till anhöriga och aktörer runt en placerad person för att de ska få kunskap och förståelse för hur arbetet på HVB drivs, säger Claudia Forsberg.

Hon ser det som en förmån att få delta i utformandet av standardiseringstexten.

- Det är väldigt betydelsefullt att vi kommuner få vara med och påverka och vara delaktig i ett så viktigt arbete. Dessutom tycker jag att det är viktigt att en mindre kommun får höras. Det är en förmån att få vara med i en process som får ta lite tid och där man får möjligheten att verkligen sätta sig in en text och försöka se den från olika perspektiv.