Vetenskapen går framåt och erbjuder hela tiden nya bättre sätt att hantera samhällets utmaningar. Inom ISO har svenska forskare möjlighet att omsätta sina upptäckter i praktiskt användbara internationella standarder som mångfaldigar deras bidrag till en bättre framtid.

Tillämpad forskning skiljer sig från grundforskning såtillvida att den inte förutsättningslöst bedrivs för att söka ny kunskap, utan för att förklara och erbjuda lösningar på aktuella samhällsproblem. I och med att de nya rönen ska bidra praktiskt till att göra samhället bättre, gäller det att hitta rätt kanaler som får det att hända. Störst effekt erbjuder de forum som ger forskare möjligheten att omsätta sina resultat i lösningar som kan användas av hela världen.

– Internationell standardisering genom SIS och ISO ger den möjligheten. Framför allt när det gäller internationella miljöstandarder har man mycket goda möjligheter att nå ut med nya arbetssätt som förhoppningsvis leder till en bättre framtid för oss alla, säger Gustaf Egnell, forskare och lärare på Skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Gustaf Egnell är själv expert i den SIS-kommitté som arbetar med hållbarhetskriterier kopplade till bioenergi. Han är också engagerad inom både ISO och CEN, där deltagarnas olika bakgrunder på samma gång är en utmaning och styrka.

– Som forskare har jag stor möjlighet att bidra. Ofta tillsammans med andra forskare som ibland är överens, men inte alltid. Att det finns med folk som representerar de praktiska användarna gör att man inte får med skrivningar som sen blir omöjliga att uppfylla.

– Likaså är det skönt att ha med SIS experter som har järnkoll på standardisering och hur man kan och inte kan skriva, samt hur man till exempel löser problem som kan uppstå när man är knuten till ett EU-direktiv.

Gustaf Egnell rekommenderar att fler svenska miljöforskare engagerar sig i den internationella standardiseringen inom deras respektive område. Samtidigt vill han höja ett varningens finger om att det ibland förekommer deltagare med politiska uppdrag. Desto viktigare att vara med och försvara vetenskapliga sanningar.

– Det är inte säkert att de är där för att söka det absolut bästa miljömässiga alternativet, ibland försvarar de organisationers eller nationers särintressen. I diskussioner om biomassa och energi till exempel kan man vara säker på att det alltid finns folk i rummet som vill få med att torv ska klassas som biomassa. Det får man räkna med, säger Gustaf Egnell.