Ungefär 300 medarbetare arbetar inom Rättspsykiatrin i Region Skåne. För några år sedan valde verksamhetsområdet att gå över till ett särskilt kvalitetsledningssystem för vården. – Vi kände att vi inte jobbade lika, det fanns ett genuint önskemål om fler rutiner och likartade processer, mer ordning och reda kan man säga. I grunden handlar det om patientsäkerhet och vårdkvalitet, säger Anna Schmidt, verksamhetsutvecklare.

Rättspsykiatrin i Skåne finns i Trelleborg, Helsingborg och Hässleholm och har både specialiserad slutenvård och öppenvård. Enheterna har liksom alla andra vårdgivare krav på att ha ett ledningssystem, ett krav som kommer från Socialstyrelsen.
– Vi arbetade tidigare enligt egna riktlinjer, men de var inte lika övergripande och hade inte samma struktur som de stora ledningssystemen, säger Anna Schmidt.

Från början tittade organisationen på den generella ledningssystemstandarden för kvalitet, ISO 9001, men gick sedan vidare till det kvalitetsledningssystem som utvecklats särskilt för vården, SS EN:15224.
– Vi tyckte att standarden för vården ställde krav på tydliga processer och tydliga faktabaserade beslut. Den var tydligare, mer anpassad till vården och den pratade vårt språk, säger Anna Schmidt.

Arbetet med att implementera den nya standarden började för flera år sedan, och i januari 2015 var organisationen färdig för certifiering.
– Det tar mycket tid att införa ett nytt kvalitetsledningssystem. När vi började med den här standarden var utgångspunkten att fånga in alla arbetssätt, och alla riktlinjer från olika avdelningar, säger Anna Schmidt.
– Allt ska sedan föras samman, så att alla arbetar på samma sätt. Det är ett stort arbete att ta fram det som behövs, säger hon.

I takt med att standarden har blivit mer etablerad i organisationen har intresset växt hos medarbetarna.
– Ju fler medarbetare som ser nyttan av detta, desto fler önskemål kommer det om nya rutiner och arbetssätt, säger Anna Schmidt.

Idag finns 200-300 rutiner och Anna Schmidt ordnar minst två gånger om året introduktionsdagar om ledningssystemet. Medarbetare ur alla olika personalgrupper deltar.
– Ordet kvalitetsledningssystem är inte så roligt men när man förstår vad det handlar om blir det en aha-upplevelse. Vi fördjupar oss till exempel i riskanalyser och diskuterar riskbaserat handlande.

Nytta genomsyrar alla diskussioner om ledningssystemet.
– Alla rutiner bygger på beskrivningar av vem som gör vad, och när. Det innebär en tydlig nytta, ett stöd i det dagliga arbetet, säger Anna Schmidt.

I verksamheten finns numera också 11 särskilt kvalitetsansvariga sjuksköterskor. Gruppen träffas en gång i månaden.
– Jag sammankallar sjuksköterskorna för att hålla alla uppdaterade.  Vi arbetar tillsammans och diskuterar till exempel implementering på enhetsnivå, säger Anna Schmidt.

Medarbetarna kan också vända sig till direkt till de kvalitetsansvariga sjuksköterskorna med frågor om rutinerna som stöd i verksamheten. Sjuksköterskorna stöder också enhetscheferna i det generella arbetet med kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar.

Chefernas engagemang är en annan nyckelfaktor, enligt Anna Schmidt.
– Chefernas engagemang smittar av sig.

Hur kan då resultatet summeras efter flera års arbete?
– Vi har utvecklat våra arbetssätt, och arbetar överlag lika med faktabaserade beslut som underlag. Vi har bara lokala lösningar om det finns särskilda skäl till det.

Det initialt omfattande arbetet lönar sig i längden, enligt Anna Schmidt, i form av vårdkvalitet men även i ekonomiska termer.
– Det blir kostnadseffektivt eftersom man gör färre misstag, och inte behöver göra om saker. Det blir möjligt att göra mer rätt från början.

Grunden i arbetet i Rättspsykiatrin i Skåne handlar om fyra identifierade processer: ledningsprocess, vårdprocess, forskningsprocess och utbildningsprocess.
– Den rättspsykiatriska vårdprocessen är vårt viktigaste uppdrag. Alla är involverade i den, och vi är tryggare med att vi gör det idag. Det handlar om vårdkvalitet och patientsäkerhet som vi tycker att vi har utvecklat. 

Text: Susanne Rydell