Logga in

Nyhet · 2018-05-07

E-hälsa kräver bättre ledarskap

Bättre ledarskap och en attitydförändring bland personalen krävs för att implementera e-hälsa i vården. Det säger Jörgen Nordenström, professor i kirurgi på Karolinska institutet, som brinner för att göra sjukvården smartare.

Text: Anna Gullers
Foto: Johan Knobe

Vad krävs för att Sverige ska vara världs­ledande inom e-hälsa 2025?

Anledningen till att digitaliseringen dröjer är att det finns ett silotänk mellan och inom regioner, mellan olika sjukhus samt mellan primärvården och sjukhusen. Det behövs bättre systemintegration där patientuppgifter, medicinska data och registerdata kopplas ihop. Trots att de flesta instanser har allt att vinna på en mer digitaliserad vård är det ofta trögt att driva förändringar inom vård och omsorg. Det är till stor del en kulturfråga, vi är en konservativ bransch. Dessutom är kunskapen om förändringsarbete för låg. Vården skulle behöva fler ledare med insikt om hur svårt det faktiskt är att genomföra förändringar. Det måste också avsättas mer tid till utvecklingsarbete.

Vad kan de som jobbar i vården bidra med för att det ska gå snabbare?

Först och främst behövs en attitydförändring hos delar av personalen så att de i högre grad är med och utvecklar nya tjänster. Idag är det ofta någon utanför vården som har idén, medan vårdpersonalen inte förstår hur den ska användas. Initiativen borde i större utsträckning komma från de som arbetar i vården och som känner till behoven. Cheferna måste också ut på golvet oftare och lyssna av vilka behov som finns.

Vad är potentialen med digitaliseringen?

Genom att olika system kopplas ihop sparas tid som i stället kan läggas på patienterna. Bättre effektivitet i alla led kommer att ge stora kvalitetsförbättringar. Det är väldigt tungrott att vara patient i vården idag. Du får en tid till ett mottagningsbesök hemskickad per post, funkar inte tiden finns en telefontid då du kan avboka och sedan få en ny tid per post. Jämför det med att du ska resa till Johannesburg och med några få knapptryckningar kan resa när och hur du vill.

Ser du några risker?

Utmaningen är att skapa robusta, säkra och användarvänliga system för det mycket komplexa sjukvårdsarbetet. Samtidigt måste vi slå vakt om patienternas integritet, men det bör kunna hanteras på motsvarande sätt som skett inom bankväsendet som på kort tid i princip helt digitaliserades.
Vid digitala läkarbesök, finns det risk att man missar något med mindre direktkontakt mellan patient och läkare?

Läkarbesök på distans ska användas till rätt saker, inte i första hand till att ställa diagnoser utan till exempel för uppföljningar. Tekniken med sensorer och monitorer har ju också fördelen att de på distans och över lång tid kan övervaka och ackumulera data över till exempel blodtryck och hjärtfrekvens som kan bli till stor hjälp för såväl läkare som patienter.


Artikeln är hämtad ur vårens nummer av Magasinet S.


”Att en patient ska ha tillgång till sin egen journal borde vara en självklarhet. Tänk om bankerna ansåg att kunderna inte kunde hantera insyn i sina egna bankkonton.”

Jörgen Nordenström, professor i kirurgi på Karolinska institutet

Vision e-hälsa 2025

Standardisering av teknik, begrepp och kvalitet på tjänster krävs för att Sverige ska kunna bli världsbäst på e-hälsa till 2025.

Det finns redan en rad standarder på området och fler är på gång.

Modern teknik ökar friheten

Sigvard visar sin insulinpump som sitter på vänsterarmen

Tekniska hjälpmedel har underlättat livet för tioåriga Sigvard Sturestig, som har typ 1-diabetes. Men mycket återstår att göra. Sigvards pappa Jan ser fram emot att e-hälsa och digitala tjänster fortsätter utvecklas.

Framtidens vård

En digital tumme

Har du koll på begreppen?