SIS inspelade webbinarier inom hållbarhet – titta när det passar dig

Under det här intressentmötet berättade vi mer om förslaget från ISO gällande datadriven agrifood. Vi räknar med att starta en ny kommitté inom detta område och önskar att fler organisationer engagerar sig.

Livsmedelsproduktion genererar mycket data från en mängd olika aktörer där fragmenteringen i livsmedelskedjan gör delningen av data komplicerad.  Datadriven agrifood, eller datadrivna jordbruks- och livsmedelssystem, handlar om att använda data för att optimera och förbättra jordbruks- och livsmedelsproduktionen. Detta kan innefatta allt från att förbättra skördeutbytet till att minska miljöpåverkan.

ISO/TC 347 är den tekniska kommitté som arbetar med standardisering inom detta område.

Arbetet omfattar bland annat:

Agrisemantik som skapar gemensamma termer och definitioner för att underlätta kommunikation och datautbyte.

Hållbarhetsmodeller, metriker och data i jordbruks- och livsmedelssystem.

Hantering av data för djuruppfödning och djurhållning.

Kontrollerade miljöer och stadsodling, exempelvis växthus.

Målet är att skapa interoperabla system som kan kombineras sömlöst för att använda data på bästa möjliga sätt. Detta kan bidra till att lösa många av de utmaningar som dagens jordbruks- och livsmedelssystem står inför.

Läs mer om arbetet här:

https://www.iso.org/committee/9983782.html https://www.sis.se/standardutveckling/intressentmoten-och-seminarium/2024/Agrifood-systems/

Nationell och internationell standardisering baserad på vetenskap bidrar till att motverka och mildra konsekvenserna av klimatförändringarna. Under detta seminarium från den 17 oktober 2023 för vi en dialog om hur standardisering och forskning kan samverka för att accelerera och skala upp genomslaget för nya lösningar och metoder inom klimatområdet.

Inspelning av SIS frukostwebbinarium från den 5 oktober om att främja återbruk inom samhällsbyggnadssektorn genom standardisering.

Ett webbinarium om ISO:s nya guide för hur din organisation bör gå tillväga för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser.

ISO:s riktlinjer för nettonollutsläpp, Net Zero Guidelines innehåller principer och rekommendationer för hur organisationer bör gå tillväga för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser. Den är framtagen av mer än 1 200 experter från runt 100 länder och lanserades på COP 27 i Sharm el-Sheikh under 2022.

I detta webbinarium presenteras guiden, ISOs och SIS hållbarhetsbidrag och ansvar och hur standarder kan bidra till hållbar utveckling för din organisation. Vi ger dig en grundlig genomgång av Net Zero Guidelines med hänvisning till andra närliggande standarder. Samt en introduktion av SIS utbildningar inom hållbarhet, och om hur de kan anpassas och skräddarsys efter din organisation och dess behov.

Systematisk energieffektivisering – minskar verksamhetens kostnader och miljöpåverkan.

Intressentmöte med SIS/TK 616 Cirkulär ekonomi den 22 november 2022.

Det finns en mängd olika begrepp och termer inom plast och miljöområdet. För en konstruktiv diskussion och utveckling framåt är det viktigt att alla pratar om samma sak, dvs att terminologin är tydlig. Även de mest enkla ord som t.ex. återvinning och plast kan tolkas olika och skapa förvirring och oenighet. För att skapa ökad samsyn och större förståelse publiceras nu äntligen en standard för att definiera termer inom området plast och miljöaspekter.

Standarder för trädvård
21 mars 2021

Effektmätning

Beskrivning:
I denna inspelning får du ta del av ett förslag till svensk standard kring effektmätning av insatser och investeringar, samt ta del av diskussion kring fördelar och utmaningar med ett sådant förslag.

Det är många organisationer som vill utveckla mer hållbara verksamheter och genom sina insatser och investeringar bidra till minskad klimatpåverkan, förbättrad miljö, minskad ohälsa eller social utsatthet. För att veta i vilken grad önskade effekter uppnås behöver de mätas och analyseras. På så vis nås insikter om vilka satsningar som fungerar och som bör tilldelas mer resurser samt vilka som bör förbättras eller kanske till och med avslutas.

Organisationerna saknar ofta även ett gemensamt ramverk och förhållningssätt att mäta effekterna, vilket medför varierande kvalitet och jämförbarhet. På samma sätt som det finns standarder för ekonomisk redovisning behövs därför standarder för att mäta sociala och miljömässiga effekter.

Genom en standard som vägleder aktörer att på ett rättvisande sätt mäta och redovisa effekter, kan resultatet i högre grad användas som underlag för jämförelse av insatser och beslut om hur resurser ska fördelas för att göra avsedd nytta. Att kunna visa uppnådda effekter på människor och miljö är också i stigande grad en förutsättning för att kunna få relevant finansiering, göra anspråk på budgetmedel, attrahera investerare eller sälja sina produkter och tjänster till kunder. Därtill behöver finansiärer få ett gemensamt ramverk att förhålla sig till, så att man efterfrågar och menar samma sak av de som förväntas redovisa sina effekter.

Framtagande av en standard syftar också till att inhämta utvecklingen inom området på internationell nivå och säkra att Sveriges utveckling ligger i linje med resten av världens utveckling i frågan.

Detta är ett lanseringsseminarium för standarden SS 854000:2021, styrning och ledning för hållbar utveckling i kommuner och regioner - vägledning för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Seminariumet spelades in 30 september 2021.

ISO 26000 fyller tio år
18 oktober 2021

I detta webbinarium får du tips på hur du kan effektivisera verksamhetens samhällsansvar och tydliggöra hur hållbarhetsmålen kopplar till de globala målen för hållbar utveckling.

Nordic Climate Project - SIS progress meeting
2 november 2021

  

Standard scope meeting: GHG emissions quantification, monitoring and reporting at the municipal/regional level
7 december 2021

Standard scope meeting: Climate and Carbon budgets for municipalities and regions
7 december 2021

Läs mer

Besök SIS webbsida för Nordic Climate Project för mer information.

Webbinar om klimatanpassning
juni 2021

Kartläggning av biologisk mångfald
– krav och vägledning för naturvärdesinventering samt kompletterande inventering och förstudier
SIS-remiss ft SS 199000 - september 2021

Del 1 - Per Collinder, Ekologigruppen

Del 2 - Jonas Stenström, Naturcentrum, deltagare i kommittén Naturvärdesinventering
Innehåll i den nya utgåvan av SS 199000 samt skillnader jämfört med första utgåvan

Del 3 - Anna Halvarsson, Naturvårdsverket, deltagare i kommittén Naturvärdesinventering
Dataproduktspecifikation, bilaga C i ftSS 199000

Del 4 - Anna Koffman, Calluna, deltagare i kommittén Naturvärdesinventering
Resultat av testinventering, Bergkvara

Del 5 - Anna Koffman, Calluna, deltagare i kommittén Naturvärdesinventering
Fortsättning - resultat av testinventering, Bergkvara