Logga in

SS-EN 1998 - Jordbävningsresistenta konstruktioner

Här publiceras frågor och svar som ska vara till hjälp för dig som arbetar med tillämpningen av standarden.

SS-EN 1998 – Murverk och jordbävningslaster
SS-EN 1998 - Dimensionering av tak med jordbävningslast
SS-EN 1998 – Dimenensionering av jordbävningslast i Sverige
SS-EN 1998-1 - Surface-wave-magnitude Ms

SS-EN 1998 – Murverk och jordbävningslaster

Fråga Requirements for earthquake in Europe: Which additional requirements are asked for masonry units in your country to be used in the different seismic zones according to SS-EN 1998-1?

E.g. according to CE marking of SS-EN 771-1:
Compressive strength: mean...... xx N/mm2 (⊥ header).

Svar: In Sweden design with regard to seismic actions is, according to our national regulations, not needed and no seismic zones are defined. So for this parameter the NPD-option (No Performance Determined) may be used when CE-marking products for use in Sweden.

SS-EN 1998 - Dimensionering av tak med jordbävningslast

Fråga: Vi dimensjonerer en del tak til svenske bygninger. Hvilke nasjonale valg gjelder for SS-EN 1998 i Sverige?

Svar: I de svenska reglerna för bärande konstruktioner EKS (BFS 2010:10) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)”, har man valt att inte införliva eurokoddelar enligt SS-EN 1998. Motivet för att inte införliva SS-EN 1998 är att jordbävningslast inte betraktas som relevant för svenska förhållanden.

För tak som kan hänföras till t.ex. gång- och cykel- samt vägbroar finns de nationella valen specificerade i Trafikverkets föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, TRVFS 2011:12. Se http://www20.vv.se/vvfs/pdf/2011nr012.pdf, kapitel 20, som behandlar SS-EN 1998 och enligt den behöver man normalt inte beakta jordbävning.

SS-EN 1998 – Dimenensionering av jordbävningslast i Sverige

Fråga: Jag jobbar för ett konsultbolag och har en kund som kommit till oss med en förslag på en byggsats för lagerlokaer. Detta skall dimensioneras för i första hand svenska förhållanden, men även andra länder inom EU skall beaktas vid dimensionering. Min fråga gäller SS-EN 1998 som behandlar jordbävningar. Behöver dessa laster dimensioneras för i Sverige för lagerlokaler, industrilokaler eller kontor i ett plan? Om nej, när måste sådana laster beaktas enligt ESPON jordbävningsrisk klassifikation, som innehåller graderna väldigt låg risk, låg risk, måttlig risk, hög risk och mycket hög risk?

Svar: Det finns för närvarande inget samhällskrav att man i Sverige skall dimensionera byggnadsverk för jordbävning.  I de fall verifiering av bärförmåga med hänsyn till jordbävning önskas sker det normalt på byggherrens begäran. Se också Eurokodnytt, juni, 2007 som också behandlar denna fråga.

Kommentar: Boverket har inte några planer på att införa krav på dimensionering av byggnadsverk för jordbävning.

SS-EN 1998-1 - Surface-wave-magnitude Ms

Fråga: Jag har ett par frågor angående SS-EN 1998-1. I avsnitt 3.2.2.2 finns en kommentar (Note 1) där följande mening finns med:

”If the earthquake that contribute most to the seismic hazard defined for the site for the purpose of probabilistic hazard assessment have a surface-wave magnitude, MS, not greater than 5.5, it is recommended that the Type 2 spectrum is adopted. “

Hur ska jag tolka formuleringen ”Om jordbävningarna som bidrar mest till den seismiska faran definierad för platsen och för syftet av probabilistisk riskbedömning…”?

Finns det någon referens till sammanställning på värdet av MS?

Svar: Meningen kan läsas som:

Om man har som avsikt att göra en probabilistisk riskanalys, och det för den största aktuella jordbävning gäller att Ms > 5,0, är rekommendationen att ett typ 2-spektrum används.

Vad gäller Mssurface-wave-magnitude, har den utvecklats bl.a. för att Richter-skalan inte särskiljer olika vågtyper och en definition är:

Ms = log A + 1,66 log D + 2,0, där A är största markförskjutning i mikrometer och D är avståndet till jordbävningen i grader.

Se även Gutenberg, B. och Richter, C.F. (1936): ”On seismic waves (tredje uppsatsen)”, Gerlands Bietraege zur Geophysik, Vol. 47.s. 73-131.

Publicerad 2016-10-24