Logga in

Allmänna frågor

Här publiceras allmänna svar och frågor gällande eurokoder. Svaren ska vara till hjälp för dig som arbetar med tillämpningen av standarden och främja en enhetlig tolkning av standarderna.

Nya och gamla beräkningssystem
Påbyggnad på befintlig byggnad
Bandtransportörer
CE-märkning av stålkonstruktioner
Scenografier
Eurokodernas legala status

Nya och gamla beräkningssystem

Fråga: Får man blanda det nya och gamla systemet? Ex. import av Eurokod-dimensionerade bjälklagsplattor?

Svar: Inom Boverkets föreskriftsområde får systemen inte blandas på grund av ny överordnad lagstiftning.

Påbyggnad på befintlig byggnad

Fråga: En fråga angående befintliga betongkonstruktioner. Om man har en befintlig betongbyggnad som belastas av en ny påbyggnad, ska man då räkna ned laster samt kontrollera befintliga byggnaden med eurokod? Säg att byggnaden är uppförd på 60- eller 70-talet, är inte risken då ganska stor att t.ex. betongväggar inte uppfyller EC2:s min. armeringskrav (ρ≥0,002) och därför måste räknas som en oarmerad konstruktion med ”orimliga” förstärkningar som följd?

Svar: Följande synpunkter är av principiell natur. Byggnadsnämnden fullföljer myndighetsuppgifterna för konkreta objekt. Enligt vår uppfattning är det rimligt att brottsannolikheten och beteendet i övrigt för hela byggnadsverket, inklusive de delar som för ner lasterna med tillhörande grundkonstruktion, uppfyller dagens regelkrav. Eurokoderna med tillhörande föreskrifter i serien EKS innehåller ett antal valbara metoder för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet.

Bandtransportörer

Fråga: Vi tillverkar bl.a. tubulatorer, en sorts luftburna bandtransportörer. Förenklat är tubulatorer en stålrörkonstruktion som det glider ett band i. (Oftast hänger de i Wiretorn eller står på stödben). Jag är mekanisk konstruktör och konstruerar dessa, och det har kommit på mitt bord att beräkna vind och snöbelastningar.

Jag tittar på SIS hemsida och introduktion till eurokoder samt eurokoder för stålkonstruktioner. Skulle dessa kurser vara något för mig? De koder jag har tillgång till nu är 1991-1-3 och 1991-1-4. Det finns ingen specialkurs för just snö och vind beräkningar?

Svar: Första frågan är om detta är en maskin eller ett byggnadsverk, och det ser mer ut som maskin. Men Eurokoderna går att använda, men antagligen inte i USA. Det är dessvärre ganska många eurokder som behövs om jag dömer efter de bilder jag såg. Jag listar de som är mest uppenbara, men det kan behövas fler: SS-EN 1990, SS-EN 1991-1-1, 1993-1-1, 1993-1-5, 1993-1-6, 1993-1-8 och SS-EN 1090-2 som behandlar utförande av stålkonstruktioner.

CE-märkning av stålkonstruktioner

Fråga: Vad kommer att krävas om jag köper in en mindre smed här på orten för att tillverka en enklare stålstomme, där han köper takstolar och tillverkar stålpelare på sin verkstad (med hjälp av K-ritningar som vi levererat) för att sedan utföra arbetet?

  • Måste takstolen vara CE-märkt och måste smeden CE-märka varje pelare han bearbetat? (en liten firma för enklare uppdrag)
  • Vad krävs för att CE-märka en produkt?
  • Finns det enklare sätt att hantera detta?
  • För mig är CE-märkning endast ett säkerhetsintyg och har inget med kvalitet att göra?

Svar: Från 2013-07-01 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard och där eventuell övergångsperiod löpt ut ha en prestandadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning.

Under tiden fram till den obligatoriska CE-märkningen enligt ovan införs är det formellt möjligt att utnyttja en utökad mottagningskontroll som alternativ.

Övergångsperioden för standarden SS-EN 1090-1, “Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav” löper ut 2014-07-01.

CE-märkning förutsätter att verkstaden är certifierad enligt SS-EN 1090-1.

Om verkstaden köper t.ex. takstolar ska de antingen vara CE-märkta eller får verkstaden ta över ansvaret och inkludera dem i sin CE-märkning.

Här kan du läsa mer om vad CE-märkning är

Mer information om CE-märkning för stålkonstruktioner hittar du på Stålbyggnadsinstitutets hemsida, www.sbi.se.

Scenografier

Fråga: Har BKR och BBR slutat att gälla? Är det eurokod som är den gällande byggnormen? Jag har hört att byggnader skall dimensioneras enligt EK om bygglov beviljats efter 1 maj 2011. Men på er hemsida läser jag att EK gäller från 1 januari 2011. Anledningen till att jag frågar är då mina konstruktioner inte berörs av bygglovsansökningar, utan jag vill veta från när EK tar över som gällande?

Jag konstruerar scenografi så som scenhus, kulissväggar och trapphus, d.v.s. tillfälliga konstruktioner. Finns det någon EK-del som jag kan använda eller måste jag konstruera scenografin likadant som ”riktiga” byggnader? Jag har sneglat på SS-EN 12811 - Ställningar - tillfälliga konstruktioner. Är det möjligt att se scenografin som tillfälliga konstruktioner?

Vad menas med kategori C4? Vad menas med teaterscener? Är det själva scenområdet och scenografin som skall dimensioneras enligt kategori C4 eller är det det publika området?

Vid dimensionering av räcken, är det avsnitt 6.4 EK1 som gäller? Återigen är det scenområdet eller är det det publika området som åsyftas?

Svar: Verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnader och vissa andra byggnadsverk sker idag enligt
föreskriftsserien EKS med tillhörande eurokoder. BKR kan under vissa speciella förutsättningar vara tillämplig för pågående projekt. Se övergångsbestämmelser i EKS 7.

Boverket har ingen föreskriftsrätt inom området och därför ingen officiell uppfattning om vad som gäller för scenografier.

C4 bör gälla själva scenen där alltså skådespelarna agerar. Det publika området tllhör kategorin C2. Det gäller även räcken.

Eurokodernas legala status

Fråga: Det är lite oklart kring eurokoderna gällande om de är styrande normer eller standarder? Är det plan och bygglagen som är norm, och eurokoderna samt boverkets nationella val som är standarder för uppfyllande av PBL. Med andra ord, är eurokoderna ett tvång eller ett hjälpmedel?

Svar: Enkelt svar är att eurokoderna, genom att de hänvisas till i myndighetsföreskrifter, ersätter BKR och har samma legala status, d.v.s principerna i EK (med P i marginalen) är föreskrift och övrig text allmänna råd. Lite utförligare svar finns i ingressen till EKS.

Fråga: Från när måste man använda eurokoder? Är det tiden för bygglov som styr?

Svar: Den 1 januari 2011 upphörde Boverkets konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 med ändringar t.o.m. BFS 2010:2, att gälla och det europeiska systemet för dimensionering av konstruktioner tog vid. Reglerna i BKR får dock tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och om bygganmälan gjorts före den 2 maj 2011. Reglerna i BKR får också användas för arbeten som inte kräver bygganmälan om de påbörjades före den 2 maj 2011.

Fråga: Jag undrar vad som bör stå som hänvisning på handlingar (ritningar) för dimensionering av stålkonstruktioner, t.ex. EKS 8 och SS-EN 1090-2.

Svar: Vad som behöver skrivas skiljer sig beroende på om det är Boverkets eller Trafikverkets (Vägverkets) myndighetsregler som gäller för konstruktionen i fråga, beroende på att Boverket i EKS har infört eurokoderna fullt ut medan detta ännu inte har genomförts i Trafikverkets myndighetsregler. Att SS-EN 1090-2 ska gälla för stålkonstruktioner står i SS-EN 1993-1-1 och för SS-EN 1994 så anges det i respektive dels tillämpningsregler. Detta behöver alltså inte anges särskilt.

För en stålkonstruktion där Boverkets regler gäller räcker det alltså med att hänvisa till att man dimensionerat enligt BFS 2011:10 (EKS). I det innefattas både SS-EN 1993 och SS-EN 1090. När en eller flera ändringar av BFS:en kommit ut som man beaktat bör man även ange dessa. Av princip ska man alltid när det gäller författningar ange grundförfattningen, vilken är BFS 2011:10, och inte bara den senaste utgåvan. Exempel på lämplig hänvisning:

Konstruktionen har dimensionerats enligt BFS 2011:10 - EKS 8 med ändringar t.o.m. BFS 20XX: XX. (= senaste beaktade revidering).

För en stålkonstruktion där TRV:s (Trafikverkets råd och krav) regler gäller måste man däremot ange att eurokoderna använts. Grundförfattningen för tillämpningsreglerna är i det fallet är fortfarande VVFS 2004:43 medan senaste revideringen till den är en Trafikverkets föreskrift, den senaste är idag TRVFS 2011:12. Exempel på lämplig hänvisning:

Konstruktionen har dimensionerats enligt SS-EN 1990 – SS-EN 1999 samt VVFS 2004:43 med ändringar t.o.m. TRVFS 20XX: XX. (= senaste beaktade revidering).

Förutom att ange vilket regelverk som använts för dimensioneringen är det nödvändigt att ange vilka utförandeklasser som förutsätts för olika delar av en stålkonstruktion, vilka korrosivitetsklasser som gäller för olika delar av en stålkonstruktion, m.m.

För betongkonstruktioner är det nödvändigt att ange utförandeklasser, exponeringsklasser m.m. som förutsatts vid dimensioneringen. Samma sak gäller för andra material.

Till toppen av sidan