”Sverige behöver ta täten kring smarta städer”

Hur kan Sverige bli bättre på att exportera lösningar kring smarta och hållbara städer? Och vilken roll kan standarder spela i det arbetet? Det var temat för ett av SIS två seminarier i Almedalen.

I panelen fanns representanter för både regeringen, näringslivet och offentlig sektor. Thomas Idermark, vd på Swedish Standards Institute, SIS, framhöll att Sverige är känt för sin expertis inom bland annat vatten, energi, transporter, avfall och förnyelsebar el. 

– Allt detta är komponenter som är med och bygger hållbara städer. Här borde vi ta ett helhetsgrepp – det är viktigt att svenska experter är med och tar ledningen i det internationella standardiseringsarbetet kring ”smart cities”. I dag är det länder som Kina, Ryssland, USA, Spanien och Frankrike som är drivande, säger Thomas Idermark. 

Oscar Stenström, statssekreterare hos EU- och handelsminister Ann Linde, underströk vikten av att både regering, företag och myndigheter samverkar. Ytterst hänger frågorna samman med Sveriges exportstrategi och välståndsbyggande. 

– Om det skapas internationella standarder där det sätts höga krav på att begränsa till exempel energiutsläpp vet vi att svenska företag gynnas, säger han, och konstaterar att till exempel Stockholm ofta tar emot utländska delegationer som vill studera smarta, urbana lösningar. 

– Vi är duktiga på att visa upp exempelvis Hammarby sjöstad, men vi har varit dåliga på att sälja de lösningar som har tagits fram. 

Cecilia Berg, Head of Industry & Society på Ericsson Sverige, berättade om Networked Society City Index. Det är en återkommande studie som Ericsson gör ihop med teknikkonsultkoncernen Sweco och där 41 av världens it-smartaste städer jämförs utifrån parametrar kring bland annat hållbar stadsutveckling och graden av IT-mognad. I det index som presenterades i juni i år toppar Stockholm den totala listan, men blev denna gång besegrad av London i kategorin IT-mognad. 

– En av trenderna är att städer i utvecklingsländerna snabbt kommer ikapp. De tittar på andra länder och lär sig av städer med samma problem. En av våra slutsatser är att det är viktigt att jobba utifrån visioner, strategier och ett starkt ledarskap. Se över stadens vertikaler, i stället för att jobba i silos, betonar Cecilia Berg. Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, påpekade att det i dag är tre miljarder människor som bor i städer runt om i världen. Om några år väntas siffran ha stigit till 6,5 miljarder. 

– Smart teknik och smarta system kring bland annat transporter är en viktig del av den hållbara staden och den cirkulära ekonomin, där avfall till exempel kan förvandlas till energi för bussar. Internationellt sett är svensk ingenjörskonst hårdvaluta, poängterar han. Extremväder, klimatförändringar och en rad europeiska och globala miljömål bidrar till att driva på utvecklingen, även om Peter Örn tycker att hållbarhetsarbetet går alltför långsamt.

Men han säger att han aldrig har varit med om att en politisk fråga så tydligt har hamnat överst på den kommunala dagordningen. 
– Ett exempel är Malmö, där den politiska ledningen bestämde att staden skulle bli modern och hållbar, fossiloberoende och inkluderande. 

Terje Johansson, vd på Malmös kommunala bostadsbolag MKB Fastighets AB, fanns själv med i panelen för att berätta om bostadsområdet Augustenborg. Denna ekostad stod färdig på 1950-talet och blev föremål för stora investeringar under 1980- och 90-talen. I dag kommer många besöksgrupper för att bland annat titta på de ”gröna” taken och de innovativa odlingslösningarna. 

– Vi använder oss av solceller och förnybar energi och har infört många lösningar för en mer hållbar livsstil. Du kan bo som i villa, och odla potatis på balkongen, förklarar Terje Johansson. Åsa Bergman, Sverigechef på teknikkonsultbolaget Sweco, konstaterade att smarta städer lättare blir hållbara städer. 

– Det handlar om allt från smarta byggnader till styrning av trafikmiljö och energi. Vi har bara sett början än när det gäller den digitala, uppkopplade stadens möjligheter att styra flöden, logistik och användning, och att utnyttja resurser och data mer effektivt. 

– Det finns oanade mängder data i samhället och vi behöver nya typer av samarbeten. Men först måste vi bestämma vilken väg vi ska gå, eftersom data kan vara både ett konkurrensmedel och en affärshemlighet, säger Åsa Bergman. 

Även Cecilia Berg från Ericsson var inne på samma linje: 
– Vi måste vara överens om vem som ska äga och ta hand om data, och hur den ska återanvändas. 

Statssekreterare Oscar Stenström slog ett slag för öppen data: 
– Den är jätteviktig. Stockholm producerar nästan lika mycket öppen data som hela Tyskland, men det krävs att företag och organisationer plockar upp den. 

Thomas Idermark påminde om att SIS är till för att underlätta svenska organisationers verksamhet, inte minst inom handel och export. Han efterlyste tips om områden där det i dag saknas standarder. 
– Vi tror på standardisering av begrepp inom den smarta staden, förklaringsmodeller och processverktyg, säger Åsa Bergman. 

Terje Johansson från MKB vill gärna se standarder inom området smarta hem, och påpekade att byggandet i stort begränsas av att regelverken är allt annat än standardiserade. 

Oscar Stenström är väl medveten om problemet: 
– Om vi tar Tyskland som exempel så har de olika regler för byggen i norr respektive söder, vilket har med deras federation att göra. Inom det här området skulle vi behöva bättre ”flow” på EU:s inre marknad, säger han. 

Peter Örn framhöll att mindre tätorter ofta möter samma klimatutmaningar som storstäder, och att en övergripande standardisering skulle gynna även dem.
– I omställningen till hållbara städer är det dessutom viktigt att föra en dialog med medborgarna och höra hur de vill förändra sin livsstil, till exempel när boende själva tar befälet över el- och värmeproducerande solceller, säger han.

– I vissa fall kommer medborgarna att bli både konsumenter och producenter, och där finns en stor kraft i samhällsomvandlingen. 

Text: Lena Lidberg