Så kan företag använda blockchain

Snabbare, billigare och säkrare transaktioner. Blockchain förknippas vanligen med den alternativa valutan bitcoin, men idag är det allt fler företag som hittar användningsområden för tekniken.

Bitcoin har expanderat stadigt sedan en anonym programmerare under pseudonymen Satoshi Nakamoto lanserade den alternativa valutan år 2009. Idag har många andra branscher fått upp ögonen för den bakomliggande blockchainteknologin. Kortfattat bygger den på en idé som går ut på att transaktioner kan genomföras på direkten utan avgifter mellan två parter. Blockkedjan består av ett publikt nätverk (en publik loggbok) av datorer som bland annat registrerar, verifierar, journalför och lagrar samtliga transaktioner i kronologisk ordning. Fredrik Voss, vice president för amerikanska börsföretaget Nasdaqs blockchain innovationsavdelning i New York, har sagt att blockkedjan kan revolutionera den globala aktiehandeln genom att ersätta samtliga mellanhänder och göra den smidigare och mer omedelbar. Andra områden där blockchain kan användas är Internet of Things, logistikkedjor och spårbarhet av medicin – listan är lång.

Blockkedjan kan påverka finansvärlden på flera sätt. Det handlar om ökad effektivitet och säkerhet samt minskade kostnader vid internationella penningtransaktioner. Idag måste transaktioner registreras i flera instanser vilket gör att det tar lång tid och är dyrt att skicka pengar, särskilt internationellt. Blockchainteknologin kan minska fördröjningseffekten och effektivisera processen om bankerna har en publik databas där alla kan se en transaktion direkt i systemet. En transaktion i blockchain kräver inga mellanhänder och inte heller några avgifter. Samtidigt kan blockkedjan göras säker så att systemet inte kan manipuleras.

Dessutom innebär tekniken att nya finansiella instrument kan skapas inuti systemet – en form av elektroniska kontrakt. Exempelvis skulle finansiella instrument kunna köpas och säljas utan inblandning av tredje part. 

Ludvig Öberg, Head of Business Development på företaget ChromaWay som är pionjärer inom blockkedjeteknik, ser en risk att vi kommer att få många stängda system, där man inte öppnar upp koden och sitt projekt utan istället bygger interna system. 

– Då förlorar man hela nätverkseffekten. Det viktiga är att man jobbar med öppna standarder och att systemen fungerar tillsammans så man får nätverkseffekten av systemen, säger Ludvig Öberg. 
– Jag tror att blockchain har blivit så intressant och hett därför att många sektorer och aktörer samtidigt som de känner sig hotade av den nya tekniken ser hur den skulle kunna användas för att bygga säkrare, snabbare och mer effektiva system. Tekniken är ny och vi är bara i början av utvecklingen, många vill vara med och forma tekniken och se hur de kan få mest nytta utav den.  

Lantmäteriet ser fördelar med blockchain

Det finns fler aktörer som har börjat intressera sig för blockchain. Lantmäteriet i Sverige undersöker tekniken för att se om det är ett alternativ för delar av deras fastighetsregister- och pantbrevssystem inom några års framtid. Plattformar för att koppla ihop register finns redan idag. Skillnaden är att exempelvis blockchain kan bidra till ännu bättre lösningar som skiljer sig rejält från de mer traditionella lösningar som finns idag.

Inom ISO och i många länder pågår diskussioner kring blockchain och hur tjänster kopplade till tekniken ska utformas på ett effektivt och säkert sätt. Det är Australien som har initierat ISO-arbetet och kommer att leda det internationella arbetet.

Den 1 november 2016 genomfördes ett första intressemöte i Sverige. Det var ett brett deltagande från bank- och försäkringsföretag, organisationer och myndigheter. 
– Vi kommer med största sannolikhet att bilda en kommitté kring arbetet med blockchain även i Sverige. Intresset för att hitta en plattform att diskutera förutsättningar för svenska aktörer, samt för att påverka och följa det internationella arbetet är stort, berättar Ulf Haraldsson, affärsområdeschef på SIS.

Bank-samarbetet R3

Svenska banker som SEB och Nordea har anslutit sig till ett internationellt banksamarbete för att utforska blockkedjetekniken. Samarbetet leds av det New York-baserade teknologiföretaget R3. 
Läs mer om R3 på r3cev.com

Så funkar blockchaintekniken

Blockchain är ett nytt sätt att skapa register. Det unika är att man kan bygga ett system där man tar bort mellanhänder och istället etablerar distribuerade register.

1. Någon vill föra över information: skicka pengar, kontrakt eller liknande i digital form.
2. Blockchain består av ett nätverk av medlemmar och en loggbok, en digital liggare eller journal (på engelska ledger) där transaktionen registreras.
3. Informationen lagras permanent i ”block”. I en nod, slutpunkt eller omkopplingspunkt, finns en kedja av dessa block, som innehåller de senast utförda transaktionerna och som validerar transaktionen.
4. När transaktionen är validerad, kombineras den med andra transaktioner och det skapas ett nytt block med information som lagras i den digitala journalen.
5. Överföringen av informationen slutförs inte förrän dess block har blivit tillagt i kedjan av andra transaktioner. Kedjan är en transparent journal över gjorda transaktioner.
6. Skillnaden mellan vanliga distribuerade databaser och blockkedjor är att de senare har bysantinsk feltolerans vilket betyder att en minoritet av noderna i systemet kan bli hackade eller sluta fungera och systemet som helhet fungerar fortfarande.

Text: Tomas Nilsson