Nya krav att ursprungsmärka el

Vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, biomassa? Från och med nästa år skärps kravet på elleverantörer att ange vilken energikälla som kunden får levererad. Enligt ett EU-direktiv ska leverantörerna följa standarden Ursprungsgarantier för el som nu revideras för att anpassas till direktivet. Johan Malinen på Energimyndigheten förklarar hur ursprungsgarantierna fungerar.

I december förra året klubbades ett nytt förnybarhetsdirektiv igenom av Europaparlamentet. Det är sedan tidigare obligatoriskt för elleverantörer att märka den el de säljer. I det nya direktivet skärps kravet på information ytterligare. Från och med sommaren 2021 ska leverantörer i varje avtalstyp ska kunna redovisa de energikällor som är ursprunget till den el som levereras och att det ska ske enligt standarden
EN 16325 Ursprungsgarantier för el. Just nu revideras standardinnehållet och en av deltagarna i det arbetet är Johan Malinen som jobbar på Energimyndigheten.

Varför behöver konsumenter veta vad el har för ursprungskälla?
Medvetenheten om hållbarhetsfrågor ökar hela tiden och många efterfrågar idag mer information om ursprunget och miljöpåverkan hos de varor och tjänster de konsumerar. El är ett område där olika produktionstekniker har väldigt olika stor miljöpåverkan. Den pågående övergången från fossila energikällor till förnybara bränslen och el, inte minst i transportsektorn, gör också att fokus riktas mot el. Var kommer den från egentligen? Vet vi att den är ett bättre alternativ? Detta är frågor som fler och fler vill ha svar på.

Vad är en ursprungsgaranti – hur och av vilka används den?
Ursprungsgarantier används framförallt av elleverantörer. Det är de enda som i dagsläget har krav på sig att använda ursprungsgarantier för att märka sina leveranser. Om en elleverantör säljer en megawattimme vattenkraftsel till en konsument måste den annullera en ursprungsgaranti från vattenkraft. På så sätt säkerställs att samma ursprungsmärkta el kan säljas flera gånger. Även stora konsumenter av el, exempelvis tillverkningsindustrier, använder ursprungsgarantier för att märka upp sin egen elförbrukning. Detta är dock något som sker på helt frivillig basis – det finns inga krav eller regler i lagstiftning om detta.

Varför behöver standarden revideras?
Förnybarhetsdirektivet är grunden till reglerna om ursprungsgarantier inom EU. RED II som det nya direktivet kallas, ändrar på vissa regler för ursprungsgarantierna, men hänvisar också till standarden Ursprungsgarantier för el. Alla ursprungsgarantier som utfärdas ska från och med den 1 juli 2021 följa den här standarden.

Skillnaden mot tidigare är de nu måste elleverantörer märka varje enskild avtalstyp, tidigare räckte det med att visa vilken el företaget säljer till alla kunder, det viss säga på totalen. Om ett företag säljer fyra avtal, till exempel vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och ospecificerat, måste de alltså från och med nästa år producera fyra olika mixar med fyra olika tårtdiagram. Idag räcker det med ett.

Eftersom RED II nu introducerar ursprungsgarantier för andra energibärare som gas och värme/kyla behöver standarden uppdateras med regler för dem. Dessutom behöver standardens regler för el ses över för att passa det nya direktivet. I och med att standarden EN 16325 nu är mandaterad ställs höga krav på att den ska fungera i praktiken för alla upptänkliga situationer. Detta kommer att bli en utmaning i det fortsatta arbetet