Varukorg Minimera varukorgen
| SEK SEK EUR EUR |
Din varukorg är tom
| Rabatt | - EUR | - SEK |
| Summa | EUR | SEK |
| Frakt | EUR | SEK |
| Moms | EUR | SEK |
| Totalt | EUR | SEK |
Varukorg Minimera varukorgen
| SEK SEK EUR EUR |
| Rabatt | - EUR | - SEK |
| Summa | EUR | SEK |
| Frakt | EUR | SEK |
| Moms | EUR | SEK |
| Totalt | EUR | SEK |
Hur påverkas standardiseringen av snabb teknikutveckling och ett osäkrare omvärldsläge? Vi ger en lägesbild med fokus på EU och Sveriges roll.
Kommissionen planerar omfattande reformer inom standardisering för att stärka sin globala konkurrenskraft och möta framtida teknologiska och politiska utmaningar. Ändringarna kan komma att påverka svenska företags inflytande och standardiseringssystemets finansieringsmodell i grunden. Nu finns det en möjlighet för Sverige att påverka utformningen av det nya systemet.
Det komplexa läget med snabb teknikutveckling och geopolitisk osäkerhet innebär stora utmaningar för standardiseringen. Omkring en fjärdedel av de europeiska standarderna är harmoniserade och i framtagandet av dessa ställer europeiska kommissionen omfattande krav på innehåll, vem som får delta i standardiseringsprocessen och de förväntar sig europeisk samordning globalt. Kommissionen föreslår även alternativa sätt för att harmonisera den europeiska marknaden (läs mer under rubriken: Standardisering – ett strategiskt verktyg för EU).
Standardiseringen är ett viktigt verktyg för att Europa ska uppnå den gröna och digitala omställningen. De närmaste tre åren förutspår kommissionen att 1 000 nya standarder behöver skapas för att genomföra den gröna och digitala omställningen inom EU.
Hur harmoniserade standarder ska förhålla sig till lagstiftning påverkar hela standardiseringssystemet efter en dom i EU-domstolen (läs mer under rubriken: Finansieringsmodellen).
Digitaliseringen av standardiseringen pågår genom att SMARTA standarder tas fram som ska förenkla framtagningen och användningen av standarder. Nya digitala verktyg skapar också stora möjligheter till effektivisering av standardiseringsprocessen. Genom att skriva standarder i kollaborativa verktyg möjliggör vi ökad delaktighet och högre kvalitet i slutprodukterna. SIS och Sverige ser stora möjligheter i dessa nya arbetssätt.
Standardisering står i centrum för EU:s ambitioner att stärka sin konkurrenskraft och skydda demokratiska värden. EU-kommissionen anser att nuvarande ramverk inte räcker till, och man föreslår därför omfattande reformer. Kommissionen har tagit fram ett utkast till det årliga arbetsprogrammet för standardisering 2026, som anger de områden där kommissionen avser att begära standardisering under det kommande året. Standardisering fortsätter enligt utkastet att vara ett centralt verktyg för den gröna och digitala omställningen, liksom inom områden som AI, små modulära reaktorer, kvantteknik och kritiska mineraler.
Standardisering behöver bli både snabbare och mer strategisk enligt kommissionens strategier, EU-kompass för konkurrenskraft och Startup- och scaleupstrategin. I Inremarknadsstrategin lyfts standarder som kärnan i en motståndskraftigt, grön och digital inre marknad. Samtidigt ingår standardisering som en av de tio mest akuta handelshindren på den inre marknaden "The Terrible Ten". Två av de europeiska standardiseringsorganisationerna (CEN och Cenelec) arbetar sedan länge med att erbjuda standardiseringsprodukter med kortare leveranstid än traditionella standarder (t. ex. tekniska specifikationer och tekniska rapporter). Standardiseringsorganisationerna har även tagit fram en helt ny produkt ”European Agile specification” som prövas i början av 2026 och parallellt ser de över och uppdaterar sin del i standardiseringsprocessen för att ytterligare korta ner tiden för framtagandet av standarder. Ytterligare en utmaning är den del av standardiseringsprocessen som ligger under kommissionens ansvar, nämligen publiceringen i EU:s officiella tidning, där handläggningstiden inte sällan är lika lång som tiden för att ta fram standarderna.
I kommissionens lagstiftningspaket Omnibus IV föreslår kommissionen att i flera sektorslagstiftningar ge kommissionen ett utökat mandat för att ta fram tekniska specifikationer. Detta grundas i oro för att harmoniserade standarder inte kan tas fram snabbt nog. SIS menar att både offentliga och privata aktörer måste agera gemensamt inom ramen för översynen av förordning 1025/2012 för att förbättra leveranssäkerheten och att det utökade mandatet för kommissionens tekniska specifikationer inte är lösningen.
Standardisering är en bro mellan forskning, innovation och marknad vilket framgår av europeiska kommissionens förslag till nästa ramprogram 2028-2034 för forskning och innovation COM (2025)543. För att Europa ska kunna behålla sin konkurrenskraft behövs den tydliga kopplingen mellan forskning, innovation och standardisering. Många industrier, inklusive teknikindustrin, använder standardiserade metoder och processer för att säkerställa att produkter designade av olika företag kan fungera tillsammans. Det möjliggör implementering av ny teknik, underlättar global försäljning och storskalig produktion samt driver effektivitet och innovation. En transparent och balanserad relation mellan patent- och standardiseringssystemen, där incitament för optimala tekniska lösningar samverkar med bred spridning, är avgörande för att stärka konkurrenskraft (Standards and the European patent system).
Länder som Kina och USA använder standardisering som ett strategiskt verktyg. Kina har sedan flera år tillbaka en nationell strategi (China Standards 2035 från 2018), med målet att påverka globala standarder för att gynna sina politiska och ekonomiska intressen. Genom att föreslå nya arbeten och genom att söka ledarroller inom strategiska områden, har Kina tagit allt större plats inom ISO, i syfte att skaffa sig större inflytande på den globala marknaden. Även i den transatlantiska handeln mellan EU och USA spelar standardisering en viktig roll enligt överenskommelsen mellan USA och EU om en ömsesidig, rättvis och balanserad handel från augusti.
Revideringen av standardiseringsförordningen (1025/2012) och revideringen av den Nya Legislativa Ramen (NLF), ramverket som styr bland annat CE-märkning, marknadskontroll och ackreditering, har getts högsta prioritet inom kommissionen. Enligt kommissionens arbetsprogram kommer revideringen att presenteras som en del av uppdateringen av EU:s lagstiftningsramverk för produktregler under tredje kvartalet 2026.
Det finns en samsyn mellan kommissionen och parlamentet kring att standardiseringssystemet behöver reformeras, men på vilket sätt detta ska göras är fortfarande oklart.
Bland de mer långtgående förslagen från kommissionen finns tankar om att inrätta en central EU-myndighet för standardisering eller ett kansli inom kommissionen för styrning av europeisk standardisering, något som skulle kunna förändra maktbalansen i systemet och väcker oro för svenska intressenters påverkansmöjligheter i standardiseringsarbetet. Det är tydligt att kommissionen vill se en större samordning av europeiska intressen internationellt.
EU-domstolens dom, den så kallade Malamud-domen (C-558/21P), innebär att harmoniserade standarder som hänvisas till i lagstiftningen ska tillgängliggöras fritt av de europeiska standardiseringsorganisationerna. EU-kommissionens beslut att även tillgängliggöra ISO och IEC standarder har lett till talan i Tribunalen i och med standarder är upphovsrättsligt skyddade. Domen har därmed väckt frågor både i det europeiska standardiseringssystemet och det globala standardiseringssystemet.
Från och med den 1 november 2024 ställer Konkurrensverket krav på att upphandlingsdokument ska vara kostnadsfria och tillgängliga elektroniskt, vilket medför risker för ökad administration och kostnader för svenska myndigheter. Samtidigt finns en möjlighet för SIS att bistå upphandlande aktörer genom sin prenumerationstjänst “SIS Upphandlingsstöd”.
Sverige har en aktiv roll internationellt och i Europa och leder flera internationella och europeiska standardiseringsarbeten (se lista över internationella arbeten). SIS har också en plats i ISO tekniska styrelse från 2025 till 2027, vilket ger ökat inflytande i ISO:s arbete. ISO Council består av 21 invalda representanter från medlemsländer över hela världen och är ISO:s styrande organ som rapporterar till ISO:s generalförsamling. SIS VD Annika Andreasen är invald i ISO Council under perioden 2026–2028. En prioriterad fråga i SIS internationella arbete är att framtidssäkra det internationella standardiseringssystemet i linje med svenska intressen. SIS arbetar med att främja digitalisering av standarder genom utveckling av maskinläsbara format (SMART) och andra innovativa lösningar. SIS är den standardiseringsorganisation i världen som har flest standardiseringsarbeten som genomförs i ISO:s digitala system Online Standards Development (OSD). Inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN blev Ulrika Francke, som är SIS styrelseordförande, också vald till president för den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och tillträder som president elect vid årsskiftet 2025/2026 för att sedan vara president till och med 2029.
Den geopolitiska vikten av energifrågor märks även inom EU:s standardiseringsarbete med särskilt fokus på på kärnkraft, fusionsteknik och biobaserade material. Samtidigt riskerar Sveriges inflytande att minska inom kärnkraftsstandardisering på grund av minskat engagemang.
Under 2025 blev små modulära reaktorer (SMR) för första gången ett prioriterat område i EU-kommissionens arbetsprogram för standardisering. Sverige är en tung aktör inom kärnkraft där standardiseringsarbete traditionellt görs inom FN-organet IAEA.
Engagemanget i Sverige för standardisering inom kärnenergi minskar, bland annat på grund av besparingsbehov inom flera organisationer. Stora viktiga aktörer (bl. a. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) och Forsmarks Kraftgrupp AB) har redan eller kommer att lämna SIS tekniska kommittén för kärnenergi (SIS/TK 405). Det är också få resurser inom de aktiva organisationerna som är med i SIS/TK 405, en kommitté som är dedikerad för att bevaka standardiseringen inom kärnenergi. Detta trots att kommissionen vill öka sitt inflytande och intresset för kärnkraft och för att bygga nya reaktorer aldrig har varit så stort. Det finns en uppenbar risk att svenska intressen inte tillvaratas framtidens kärnkraftsstandarder tas fram.
Många av kärnkraftverken som är i drift kommer att avvecklas inom de närmaste 20 åren och det finns i dagsläget få ISO-standarder för avveckling. Korea har kommit med ett förslag för att utveckla en hel ny serie om avveckling av kärnkraftverk. Flera länder (bl.a. Sverige) har framfört att regler på avveckling skiljer sig åt i olika länder samtidigt som krav redan täcks av IAEA:s säkerhetsstandarder för avveckling och tekniska rapporter. Bidraget till internationella användningen av ISO-standarder för avveckling av kärnkraftverk utvärderas innan man startar ett sådant arbete.
Det finns idag inga ISO-standarder specifika för SMR. Det finns dock en liten arbetsgrupp inom ISO/TC 85 som bevakar utvecklingsaktiviteter som pågår i en av IAEA:s arbetsgrupper för att underlätta SMR-utrullning, men inga svenska experter är anmälda i denna ISO arbetsgrupp där just nu Argentina, Frankrike, Ryssland, Schweiz och USA deltar (Sverige bevakar arbetet med en representant från SIS som inte är expert).
ISO/TC 85 söker just nu experter till flera IAEA Technical Working Groups (Snabba reaktorer (TWG-FR), gaskylda reaktorer (TWG-GCR) och lättvattenreaktorer/tungvattenreaktorer (TWG-LWR och TWG-HWR)).
Intresse i Sverige t.ex. via Novatron Fusion Group AB och i övriga världen för fusionsreaktorer ökar och utvecklingen går fort, standarder har redan publicerats, några är under utveckling och förslag för nya ISO-standarder har redan kommit.
Kina har föreslagit en ny ISO-kommitté för kärnfusionsteknik, med sikte på ledarskap och sekretariat. Svenska och andra länders oro växer kring att Kina skapar standarder anpassade för sin industri. Ett alternativ hade varit att redan befintlig kommitté ISO/TC 85 ”Nuclear energy, nuclear technologies, and radiological protection” hade tagit hand om frågan. Förslaget kommer att diskuteras i år innan man tar ett beslut och är politiskt känsligt eftersom ett kinesiskt ordförandeskap för kommitteen skulle ge stor makt för Kina att skapa standarder som passar deras egen industri.
Även biobaserat är en prioriterad standardiseringsfråga för EU-kommissionen som syftar till att förbättra hållbarhet, cirkularitet och resurseffektivitet samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och EU:s industriella bas moderniseras.
SIS leder CEN:s arbete med biobaserade produkter (CEN/TC 411 Bio-based products). Genom att SIS tog över sekretariatet får Sverige en central roll i att forma standarder för biobaserade produkter, vilket är viktigt för svensk skogsindustri, men även annan svensk industri som grön kemi, energibolag och möbeltillverkare.
SIS har fått EU-finansiering för att kartlägga standardbehov inom bioteknik, biobaserade material samt biobaserade och träprodukter. Detta är en strategisk insats som kan identifiera behov och möjligheter för nya standarder samt lyfta de standarder som redan finns, vilket bedöms gynnsamt för svenska företag och forskningsprojekt.
Standardisering är ett nyckelverktyg för att stärka Sveriges och EU:s civila beredskap. Sverige spelar en ledande roll i att utveckla internationella standarder för samhällssäkerhet och krishantering.
Under våren 2025 deltog SIS tillsammans med Försvarets materielverk (FMV) och Försvarsmakten i en Nato-konferens som handlade om att stärka samarbetet mellan Nato och standardiseringsorganisationer. SIS ser ett behov av stärkt samverkan mellan civila och militära standardiseringsaktörer för att kunna dra nytta av den kompetens som finns inom respektive samhällssektor.
Försvarsstandardiseringen, FSD, som är en del av FMV, håller samman standardiseringsfrågor gällande 500 nationella standarder inom försvarsområdet. SIS deltar i FSD:s beredningsgrupp för försvarsmyndigheter där SIS har möjlighet att informera om standardiseringsarbeten där beredskapsmyndigheters deltagande kan vara viktigt. FMV och SIS inleder ett samarbete för att kartlägga militära standarder och identifiera eventuella motsvarigheter inom civila standarder. Syftet är att på sikt minska dubblering av standarder och på så sätt främja en mer effektiv standardisering.
SIS ansvar för ett internationellt sekretariat i den tekniska kommittén ISO/TC 292 - Security and resilience som arbetar med standardisering inom säkerhetsområdet för att öka samhällets säkerhet och motståndskraft. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommer att ha ordförandeskapet i detta sekretariat, men tyvärr saknas fortfarande finansiering som är en grundläggande förutsättning för att kunna driva sekretariatet. Sekretariatet har redan tagit fram en standard för skyddsrum för civilbefolkningen, men som även kan användas inom militären och industrin. Standarden kommer att kompletteras med ytterligare en standard som specificerar krav för leverantörer när det gäller utrustning till skyddsrummen, och installationen av den. Det handlar bland annat om krav på ventilation, sprängskydd, markchockisolering och skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och händelser (CBRN-skydd).
I SIS kommitté 494 – Samhällssäkerhet arbetar SIS tillsammans med näringsliv och myndigheter fram en ny standard för företagens beredskap vid kris och krig. Målet är att skapa ett verktyg som hjälper företag att planera och visa sin förmåga att upprätthålla verksamheten under svåra förhållanden. Kommittén bidrar också till att stärka det civila försvaret och stödja totalförsvaret genom att ge verktyg för att tillsammans kunna hantera utmaningar och oväntade händelser på bästa sätt. Läs gärna vår artikel om kommittén.
Europas tillgång till hållbart producerade kritiska råmaterial behöver stärkas för att säkra försörjning till bl.a. batterier, AI, datacenter, rymd- och flygteknik och försvaret. Som Europas ledande gruvnation och med hög kompetens inom ansvarsfull gruv- och mineralnäring, har Sverige förutsättningar att påverka internationella spelregler. Behovet av gemensamma lösningar och standarder är stort, men finansiering och ett större engagemang från svenska intressenter krävs. Inom gruvnäringen har SIS tagit ett ledarskap för en europeisk kommitté CEN/TC 477 som fokuserar på hållbar gruvdrift och återvinning av kritiska mineraler. Genom ordförandeskapet finns stora möjligheter för Sverige att påverka EU:s standardisering och svenska intressenter välkomnas.
Tyskland kommer att lämna sin ledarroll i den internationella kommittén ISO/TC 82 Mining. Kandidater för att leda kommittén är Australiens standardiseringsorganisation (SA) tillsammans med en ordförande från Frankrike, Rysslands standardiseringsorganisation (GOST R) tillsammans med Zimbabwe i ett twinningprojekt och Kinas standardiseringsorganisation (SAC) tillsammans med en ordförande från Tyskland (som är nuvarande som är nuvarande ordförande för ISO/TC 82).
Sverige, genom SIS, kandiderar för att leda sekretariatet för den internationella kommittén ISO/TC 82/SC 8 - Automated and autonomous mining systems. SIS ser detta som en strategisk möjlighet att bli en del av ledningen i den internationella gruvnäringens standardisering tillsammans med det land som får ansvaret att leda hela ISO/TC 82 Mining. SIS kandiderar med Epiroc i ordföranderollen.
Det pågår både globala och nationella initiativ för att förbättra hur vi kan utnyttja rymddata och avancerad rymdteknik, bl.a. i arbetet med klimatforskning. Sverige besitter hög kompetens och teknisk förmåga inom rymdområdet, vilket utgör en möjlighet för både svensk konkurrenskraft och säkerhet. Svenska aktörer har möjlighet att påverka och delta i standardiseringsarbetet genom SIS rymdkommitté TK 643 Rymdteknik. Inom ramen för den internationella kommittén ISO/TC 20/SC 14 Space systems and operations, arbetar TK 643 Rymdteknik med att föreslå ett nytt projekt om att ta fram en Teknisk Rapport inom området “Begräsning av oavsiktlig elektromagnetisk strålning från satelliter i låg omloppsbana”. Förslaget kommer initialt från Chalmers tekniska högskola och tas fram tillsammans med forskare från ASTRON, the Netherlands Institute for Radio Astronomy. Beslut om att påbörja projektet förväntas fattas i februari 2026. Under 2025 planerade kommissionen att utveckla europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter inom följande områden: Integritet och korrekthet för rymddata, konstruktion av obemannade luftfartyg med låg risk, rymdtrafikledning och rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Någon standardiseringsbegäran inom dessa områden har ännu inte presenterats av kommissionen.
Kvantteknik är en teknologi som kan förändra mycket, från läkemedelsutveckling till cybersäkerhet. Genom att styra och manipulera enstaka atomer, elektroner och ljuspartiklar (fotoner) kan forskare utnyttja kvantmekanikens fundamentala principer för att revolutionera hur vi bearbetar information, mäter, kommunicerar och simulerar komplexa system.
Kina dominerar inom standardisering av kvantteknik och AI inom internationell standardisering. För att möta detta har NordCoQuant initierats för att öka nordiskt inflytande inom internationell standardisering.
Danska regeringen har avsatt 7 miljoner DKR för att främja standardisering inom kvantteknik fram till 2024-27 enligt den danska strategin för kvantteknik. Danmark leder även arbetet med AI-standardisering på europeisk nivå. Inom kvantteknik har SIS utvecklat relationerna med de nordiska länderna och SEK. Samarbetsplattformen NordCoQuant är under utformning och syftar till att stärka det nordiska inflytandet över standardiseringsinsatser i Europa och internationellt genom samarbete mellan de nationella standardiseringsorganisationerna i Norden. Kvantteknologi finns med som ett prioriterat område i kommissionens arbetsprogram för 2026 där ett förslag till kvanträttsakt förväntas presenteras första halvåret 2026.
Standardisering driver hållbarhetsarbetet framåt inom klimat och cirkulär ekonomi. Sverige leder flera viktiga internationella initiativ som formar framtidens gröna omställning.
SIS har som ett av sina strategiska åtaganden att bidra till hållbarhet. SIS har en egen ackreditering till FN:s årliga klimatförhandlingar och deltog i COP29 och det förberedande mötet inför COP30 i Bonn (SB62) för att framhålla standarder som effektiva verktyg för att hantera globala klimatutmaningar. Standarder bidrar t.ex. till att jämförbara data kan redovisas samt att enhetliga mätmetoder och arbetssätt används. SIS har ett nära samarbete med ISO inför och under COP. I år avslutade ISO - Standards Pavilion COP30 med en uppmaning att integrera internationella standarder i varje steg av klimatarbetet.
SIS har under 2025 lett arbetet med en handlingsplan för hur standardiseringen i Europa ska arbeta med klimatfrågor. Handlingsplanen föreslår hur standardiseringen aktivt och systematiskt, genom våra standarder, kan stödja arbetet för en minskad klimatpåverkan. Huvuddragen i förslaget handlar om ett nätverk för kunskapsöverföring, verktyg för standardskrivare, obligatoriska kontrollfrågor samt generella insatser för kompetenshöjning. Handlingsplanen förväntas vara klar till halvårsskiftet 2026.
SIS har fortsatt varit en viktig nyckelspelare inom fossilfritt stål genom deltagande i arbetet med ”Low-carbon standards” under FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO). SIS reviderar även en ISO-standard tillsammans med World steel Association som är den ledande globala branschorganisationen för vilket International Energy Agency (IEA) har identifierat som viktigt för klimatomställningen.
Standarden för utökat producentansvar (extended producer responsibility) är ett svenskt initiativ och kommer att tas fram under svensk ledning i den europeiska CEN-kommittén CEN/TC 473. ISO-kommittén för cirkulär ekonomi ISO/TC 323 har röstat för att standardförslaget för utökat producentansvar som tas fram på europeisk nivå också kommer antas av ISO. Det innebär att standarden kommer då att gälla i både Europa och världen och kan därmed få mycket stor genomslagskraft.
SIS har haft en ledande roll i arbetet med att publicera 27 nya europeiska standarder som stärker omställningen till en cirkulär plastanvändning. Standarderna kommer från EU:s plaststrategi och initiativet ”Circular Plastics Alliance” och syftar till att öka möjligheterna att återvinna plast samt främja användningen av återvunnen plast i nya produkter. De ger gemensamma riktlinjer för design för återvinning, sortering och klassificering av plastprodukter, och täcker flera sektorer såsom jordbruk, förpackningar och fordonsindustrin. Arbetet har bedrivits inom den europeiska kommittén CEN/TC 249 Plast, under svensk ledning, i nära samarbete med experter från hela Europa. Under hösten fortsätter arbetet dels med ytterligare standarder för design för återvinning av plastförpackningar (under ledning av Frankrike), dels genom förberedelser inför kommande revidering av standarderna för att bättre möta marknadens behov och för att följa den tekniska utvecklingen inom återvinning.