Om vi inte engagerar oss i internationell standardisering får svenska innovationer svårare att etablera sig på andra marknader, och vi överlåter till andra länder att sätta agendan, skriver Dan Nilsson på SIS, Swedish Standards Institute.

Debattartikeln publicerades i Dagens Medicin 2018-08-24

Utbudet på digitala vårdtjänster ökar snabbt. Enbart den tyska marknaden för e-hälsa beräknades omsätta 400 miljoner euro förra året och därefter årligen växa med ca 20 procent. Det betyder att den tyska marknaden om fem år kan omsätta 800 miljoner euro.

Utvecklingen bör bedömas som positiv, men en uttryckt oro är att den digitala vården kan bli kostnadsdrivande samt att patientsäkerheten kan påverkas negativt.

Utvecklingen följs upp av Regeringen som gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga utbudet av digitala vårdtjänster och ge förslag på hur kvaliteten kan följas upp. Dessutom har IVO nätbaserade vårdtjänster som prioriterat riskområde 2018–2020.

Till vissa delar är digital vård inte särskilt nytt utan det som kan betraktas som nytt är att ny teknik ger oss nya kommunikationssätt. Egentligen är ett videosamtal med en läkare inte något innovativt utan nätdoktorer är mer ett resultat av skickliga entreprenörer. Det är alltjämt den legitimerade behandlaren som ansvarar för att ställa diagnoser och vårdgivaren ansvarar för ett systematiskt kvalitetsledningsarbete.  Det mer komplicerade inträffar när applikationer och avancerade programvaror för hälso- och sjukvård integreras i vårdkedjan och när stora mängder patientdata samlas in. Då påverkas vedertagna processer och arbetssätt, vilka är svåra att förändra.

Med en fungerande inre marknad i EU för e-hälsotjänster och e-hälsoprodukter ökar affärsmöjligheterna för svenska företag, entreprenörer och innovationer väsentligt liksom trygghet, delaktighet och säkerhet för patienter och konsumenter. En viktig mekanism för en fungerande inre marknad för e-hälsoområdet är standarder.

Glädjande nog pågår en rad initiativ inom internationell standardisering som berör digital hälso- och sjukvård. Ett exempel, som SIS med svenska intressenter är involverade i, är ett europeiskt projekt om kvalitetssäkring av hälsoappar. Där är det slående, men inte särskilt förvånande, hur tydligt intresset är för samarbete från stora länder som Italien, Tyskland och Frankrike. Dessa tre länder motsvarar en stor del av den inre marknaden i EU och i dessa länder lever 200 miljoner människor av EU:s totalt 500 miljoner. Ett annat exempel är en internationell standard för hälsoprogramvaror som är avsedda att fungera på allmänna plattformar. Men mer behöver göras och det finns goda förutsättningar för nya initiativ.

Regeringens nya standardiseringsstrategi är tydlig med att regeringen ska verka för att främja standardisering inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. I strategin framkommer en avgörande nyckelfaktor, nämligen att berörda aktörer deltar och ges möjlighet att delta i standardiseringsarbetet, såsom experter från myndigheter, akademin, näringslivet, professioner, patienter och brukare. Digitala vårdtjänster kvalitetssäkras nämligen bäst genom samarbete och standardisering är ett utmärkt verktyg för kvalitetssäkring.

Om vi inte engagerar oss i internationell standardisering halkar vi efter. Svenska innovationer får svårare att etablera sig på marknader och vi överlåter till andra länder att sätta agendan. Vi kan inte vänta på att vi utvecklar en helt egen svensk referensram, utan den framtida referensramen för e-hälsa och digitala vårdtjänster behöver anpassas till befintliga standarder och den internationella utvecklingen. På det sättet kan vi vinna konkurrenskraft och identifiera vilka områden som kräver mer arbete för en god patientsäkerhet.

Dan Nilsson
Standardiseringschef vård och omsorg
SIS, Swedish Standards Institute