Arbetar din organisation konsekvent med hållbarhet? Den nya standarden Vägledning för hållbar upphandling, SS-ISO 20400, kan vara ett verktyg för att integrera inköp i hållbarhetsarbetet.

Vi bad tre olika organisationer svara på frågorna:

    Vilka hållbarhetsaspekter prioriterar ni vid inköp?

1.  Vilka hållbarhetsaspekter prioriterar ni vid inköp?
2.  Använder ni standarder som stöd?
3.  Vilka utmaningar ser ni framåt?

Camilla Alfredsson
teamchef på hållbarhetsteamet, inköps- och upphandlingsenheten, Helsingborgs kommun.

1. I Helsingborg har vi en ambitiös inköpspolicy där hållbarhet lyfts fram som ett prioriterat område. När vi säger hållbarhet menar vi miljöhänsyn, arbetsfrämjande insatser samt arbetsrätt. Vi vill ha schyssta leverantörer helt enkelt. Inom miljöområdet fokuserar vi på kemikalier, klimat och under det senaste året har avfallsfrågorna seglat upp. Cirkulär ekonomi är något vi kommer att jobba vidare med. När det gäller arbetsfrämjande insatser jobbar vi framför allt med dialogkrav. De företag som gör affär med Helsingborgs stad har en fin möjlighet att bidra till att minska arbetslösheten och stadens utveckling genom att ta emot lärlingar, praktikanter, anställa, ta emot studiebesök eller vara yrkesmentor. Det tredje benet handlar om schyssta villkor för de som jobbar hos våra leverantörer, både i Sverige och i produktionsländer. Här jobbar vi med att hitta en bra arbetsmetod. Det känns som om vi är där miljökraven var för 15 år sedan inom det här området.

2. Vi använder oss av ISO 9001 samt ISO 14001.

3. Det finns naturligtvis flera utmaningar, men jag vill framhålla några: När inköp lyfts fram som ett strategiskt verktyg för att nå hållbarhetsmålen skriker många på fler och skarpare krav. Och krav är naturligtvis viktigt, men minst lika viktigt är att det finns en inköpsmognad i organisationen. Vad köper vi och varför? I Helsingborg köper vi varor och tjänster för 3,5 miljarder kronor. Om vi förändrar köpbeteendet och minskar kostnaderna med en procent har vi sparat 35 miljoner. Det går att få mycket hållbarhet för de pengarna.  Uppföljning kan inte nog poängteras, de krav vi ställer ska också följas upp. Vi vill inte hamna i en situation där den som ljuger bäst vinner.  Och sist men inte minst, vi säljer affärer inte formalia, affären måste lyftas fram. Då har alla möjligheter att tillsammans med näringslivet driva på en hållbar utveckling.

Lennart Bergquist
Supply Base Manager, ABB Industrial Automatin i Västerås

1. Vi prioriterar att följa lagstiftning, som till exempel den amerikanska lagen Dodd-Frank Act, som säkerställer att vi inte köper konfliktmineraler av leverantörer som underblåser konflikten i östra Kongo-regionen. Vi har REACH som handlar om att inte använda kemikalier i leverantörsleden som kan skada oss. Vi har också RoHS-direktivet som syftar till att begränsa farliga kemiska ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Utöver dessa lagar och regler prioriterar vi även ISO 14001. En miljöaspekt som vi trycker lite extra på är aspekten energianvändning. På ABB försöker vi vara en föregångare inom energieffektivitet och det vill vi ska synas även mot våra leverantörer. På samma sätt följer vi upp arbetet med arbetsmiljö med tillägget att det bör finnas ett system för hälsa- och säkerhetsrapportering. Ett rapporteringssystem där det är möjligt att rapportera in om man ser en möjlig fara och att det finns processer för att följa upp detta. Säkerhet sätts i första rummet.

2. Ja, vi har ett globalt ABB ledningssystem som anpassas lokalt om det finns hårdare lokala krav. Vad som är viktigast att fokusera på varierar beroende på var leverantören befinner sig i världen. Är det leveranser från ”emerging markets” kommer frågor som mänskliga rättigheter upp som fokusområde. Här har vi på ABB inkluderat lokala specialister som gör en revision av leverantören. Många standarder ingår och de mest kända är ISO 9001 när det gäller kvalitetsledning, ISO 14001 om frågor som rör den yttre miljön och OHSAS18001 (kommande ISO45001) om frågor gällande arbetsmiljön. I ABBs ledningssystem finns också policys mot droganvändning, diskriminering mellan kön, etnicitet med mera. Samma krav som vi ställer på oss själva förs över till leverantörsledet.

3. Cyber Security Security är en viktig fråga för oss eftersom vi köper in mycket mjukvara som finns i våra produkter. Kopplat till EU direktivet WEEE ska våra produkter i möjligaste mån gå att återvinna och där är det viktigt för oss hur vi hanterar detta mot våra leverantörer. Här krävs också ett samarbete med våra produktutvecklare och konstruktörer.

Anna Löfström
Hållbarhetskoordinator, Malmö stad

1. Vi prioriterar de hållbarhetsfrågor som är upptagna i stadens mål. Frågor som varit i fokus de senaste två åren är kemiska ämnen i varor, förnyelsebar energi i transporttjänster, miljömärkta och etiskt certifierade produkter, sysselsättningsfrämjande villkor genom dialogkrav och arbetsrättsliga villkor.

2. Som regel använder vi oss av standarder vid kvalificering av leverantörer eller vid tekniska krav på produkter och tjänster. Det är ett sätt för oss att på förhand kvalitetssäkra leveransen som ska ske under avtalstiden. Vid kravställningen använder vi oss av ISO 14001, EMAS eller miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder, ISO 9001 eller annan kvalitetsstandard som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder samt standars för typ 1 miljömärkning ISO 14024 eller likvärdig. Ett uppvisat intyg, utfärdat av oberoende organ, som visar att leverantören följer våra krav på standarder är för oss främst ett verktyg vid prövning av anbud. Vid uppföljning av till exempel ett tjänsteavtal med en leverantör som är certifierad enligt ISO 9001 följs kvaliteten av avtalad leverans upp, alltså resultatet av standarden och inte standarden i sig själv.

3. För att säkerställa att vår avtalspart efterlever samtliga villkor krävs en kontinuerlig och omfattande avtalsuppföljning vilket dessvärre är en del av inköpsprocessen som många gånger bortprioriteras. Samma problematik upplever vi återfinns hos våra avtalsparter i relationen med deras underleverantörer. I praktiken medför detta bristande insyn och att ställda villkor kan kringgås utan att det upptäcks.  Avtalsuppföljningen måste prioriteras högre hos upphandlande myndigheter och våra leverantörer måste ta ökat ansvar när det gäller spårbarheten i leverantörsledet.