Nyhet · 2019-09-03

Alla kommuner i Västernorrland samverkar med HVB-standard

Alla länets kommuner driver gemensam upphandling, avtalsfrågor samt uppföljning av hem för vård eller boende, HVB, genom kommunförbundet Västernorrland. Den röda tråden är bland annat standarden för kvalitetssäkring av HVB-hem, SS 41 000.

Linn Enheim– Vi ser den som ett verktyg i hela förloppet från kravställning till uppföljning, säger Linn Enheim, utvecklingssamordnare för barn och unga.

I kommunförbundet samarbetar sju kommuner om kommunövergripande frågor. Ett av områdena är socialtjänsternas samverkans- och stödstrukturer. Här ingår utvecklingen av upphandling och uppföljning av HVB-hem.

– Idag har kommunerna närmare 90 upphandlade HVB-hem. Det är svårt att ha en nära dialog med så många och enkäter räcker inte för att ha god kontroll på kostnader och hur det fungerar för klienterna, förklarar Linn.

Standarden, som presenterades för ett år sedan, är för kommunförbundet ett redskap för att under ordnade former minska antalet HVB-hem och fördjupa dialogen. Den har utvecklats av en teknisk kommitté inom SIS, med deltagande av representanter för kommuner, myndigheter och branschföreträdare.

– Det märks, standarden är förankrad i verkligheten, säger Linn.
Samtidigt ser hon den som ett av flera verktyg för kravställning och inte som ett absolut krav vid upphandlingar.

– Kommunerna har avtal med flera HVB-hem som de är nöjda med, men som inte på varje punkt lever upp till kraven. Här kan standarden användas för att hjälpa leverantörerna att höja sin kvalitet, förklarar hon.

En annan fördel med att använda HVB-standarden är att Socialstyrelsens öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård kan bli mer träffsäkra. Undersökningen grundas dels på registerdata, dels på enkäter till landets kommuner och stadsdelar i Göteborg och Stockholm.

Inspiration i det pågående arbetet i Västernorrland är lagen om valfrihet i äldreomsorgen, LOV. Lagen gör det lättare för medborgarna att välja hemtjänst och äldreboende. Men om det ska fungera inom HVB krävs kunskap.

– Med standarden blir enklare att se vad kommunerna och klienterna får för pengarna, säger Linn.

Samarbetet innebär också att kommunerna delar arbetsuppgifterna mellan sig. Det betyder att varje befattningshavare får mer expertis, insyn och kunskap större erfarenhet av en viss uppgift och. I nästa steg får socialsekreterarna mer tid för klienterna. En annan effekt är att kommunerna drar nytta av varandras erfarenheter.

Inom det sociala området samarbetar fem av kommunerna även i en gemensam organisation för placeringar i familjehem. Enligt Linn vore det värdefullt med en standard även inom familjehemsområdet.

– Det Linn säger är mycket intressant och bekräftar de signaler vi fått sedan publiceringen av standarden för kvalitetssäkring av HVB, om intresset för och behovet av att titta på möjligheterna att ta fram en standard för konsulentstödda familjehem. I samband med intressentmötet för den nya tekniska kommittén för omsorgstjänster är familjehemsfrågan ett av de ämnen som kommer att diskuteras, kommenterar Kristofer Petraeus, projektledare på SIS.

Text: Janne Näsström


Standarder för kommuner

Vill du veta mer om hur man kan arbeta med standarder i kommuner.