Standardisering är bryggan mellan innovation och marknad

Standardisering stärker vägen från innovation till marknad och konkurrenskraft 

När marknader i allt högre grad formas genom standarder räcker det inte att vara först med en idé. Vi måste också vara med och sätta de tekniska och regulatoriska spelregler som avgör vilka lösningar som får genomslag. Standardisering är därför en strategisk konkurrenskraftsfråga och en central länk mellan forskning, innovation och marknad. 

Sverige rankas återkommande som ett av världens mest innovativa länder. Trots det kvarstår en välkänd utmaning: att omsätta forskningsresultat och innovationer till produkter, tjänster och företag som når marknaden. 

En ny forskningsrapport, som tagits fram på uppdrag av SIS, visar att SIS standarder bidrog till att det svenska näringslivets förädlingsvärde var 67 miljarder kronor högre år 2023 än det skulle ha varit utan standardisering. 

Det motsvarar cirka fyra procent av den totala tillväxten. Rapporten visar hur standarder stärker konkurrenskraft, främjar innovation och underlättar handel. För att ta tillvara standardiseringens fulla potential pekar rapporten på behovet av snabbare processer, bättre information och digitalisering samt ett starkare svenskt och europeiskt inflytande i den internationella standardiseringen. 

EU:s satsningar visar hur nära forskning, innovation, industriell utveckling och standardisering nu kopplas samman i den europeiska konkurrenskraftspolitiken. Förslaget om en europeisk konkurrenskraftsfond, tillsammans med nästa ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe 2028–2034, innebär historiska investeringar på sammanlagt 409 miljarder euro inom strategiska områden.  

Programmet kopplar samman forskning, innovation, industriell utveckling och strategisk autonomi på ett tydligare sätt än tidigare. När EU investerar hundratals miljarder euro i forskning och kritiska teknologier blir frågan hur resultaten omsätts i marknader, produkter och samhällsnytta. Ett sätt är att integrera standardisering allt tydligare i Europas innovations- och konkurrenskraftspolitik (Eismea). 

Standarder spelar redan en avgörande roll inom strategiska områden som AI, batterier, vätgas, laddinfrastruktur och digitala produktpass. De skapar interoperabilitet, kvalitet och förtroende, samtidigt som de gör det möjligt att skala upp innovationer och integrera dem i globala värdekedjor. 

Trots ett starkt innovationssystem saknar Sverige fortfarande en tydlig strategi för hur standardisering ska användas som verktyg för innovation, konkurrenskraft och teknologiskt ledarskap. En framtida strategi bör peka ut prioriterade teknik- och samhällsområden, stärka svenska aktörers deltagande i europeisk och internationell standardisering och skapa tydligare incitament att integrera standardisering i forsknings- och innovationsprogram. Det skulle ge Sverige bättre förutsättningar att tidigt påverka teknikutveckling, regelverk och internationella krav och därmed öka möjligheterna för svenska lösningar att få genomslag. 

AI-standardisering formar både konkurrenskraft och ansvarsfull AI 

AI-standardisering har blivit ett strategiskt verktyg i Kina, USA, EU och Sverige i den globala konkurrensen om teknologiskt ledarskap. Samtidigt ger internationell AI-standardisering organisationer praktiska verktyg för att använda AI på ett säkert, ansvarsfullt och regelrätt sätt. 

AI utvecklas i dag inte bara genom forskning och innovation, utan också genom standardisering. EU, USA och Kina använder i allt högre grad standarder som ett strategiskt verktyg för att stärka sina positioner i den globala AI-konkurrensen. 

Även i Sverige har standardisering fått en mer framträdande roll i AI-politiken. Regeringens AI-strategi från i våras lyfter fram standardisering som ett viktigt verktyg för att förenkla regelverk, stärka regelefterlevnaden och skapa bättre förutsättningar för internationell handel och digital inkludering. En särskild handlingsplan ska säkerställa att internationella standarder främjar Sveriges tillgång till och utveckling av AI. För att lyckas krävs att såväl myndigheter som näringsliv avsätter resurser för att delta aktivt i standardiseringsarbetet. Det är viktigt för att ta tillvara offentliga intressen och stärka kvalitet, effektivitet och förtroende när AI integreras i produkter och tjänster. 

Internationellt har olika regioner valt delvis olika vägar. I EU ses standardisering som en central del av genomförandet av AI-förordningen (läs mer nedan). Genom AI Continent Action Plan betonar EU-kommissionen att standarder är avgörande för att minska kostnaderna för regelefterlevnad, skapa brett accepterade lösningar och påskynda införandet av AI. I EU ligger fokus på att utveckla standarder som stödjer tillämpningen av AI-förordningen och främjar tillförlitlig AI. EU:s AI-förordning (AI Act) trädde i kraft den 1 augusti 2024 och införs stegvis fram till och med 2028.  

I Kina är AI+ Action Plan en viktig del i Kinas femårsplan för 2026–2030. Syftet är att integrera AI i hela ekonomin och använda tekniken som en drivkraft för industriell modernisering, innovation och produktivitet. För att nå dessa mål lyfts standardisering, AI-styrning och teknisk självförsörjning fram som centrala verktyg. I USA är utgångspunkten att stärka landets teknologiska ledarskap och globala konkurrenskraft. Strategin bygger på marknadsdriven innovation, omfattande privata investeringar och snabb implementering av ny teknik. I USA:s Department of War:s AI-strategi från 2026 framhålls bland annat standardisering och interoperabilitet som viktiga förutsättningar för att påskynda AI-utvecklingen, stärka samarbetet med allierade och säkra USA:s teknologiska och militära försprång.  

Internationellt pågår ett omfattande standardiseringsarbete inom ISO och IEC. I takt med att olika regioner utvecklar sina egna prioriteringar och regelverk för AI blir internationellt harmoniserade standarder allt viktigare. Sveriges deltagande i framtagandet av dessa standarder är därför avgörande för att kunna påverka den globala utvecklingen. De internationella standarderna har en bredare global funktion och omfattar både ledningssystem och tekniska aspekter av AI. ISO 42001, världens första standard för AI-ledningssystem, hjälper organisationer att etablera strukturer för styrning, riskhantering och kontinuerlig förbättring av AI-användningen. Precis som ISO 9001 för kvalitet och ISO/IEC 27001 för informationssäkerhet kan ISO/IEC 42001 också användas för att stärka förtroendet för en organisations AI-arbete och ligga till grund för certifiering. AI-standarder förväntas även få en växande betydelse i upphandlingar och vid bedömning av organisationers förmåga att utveckla och använda AI på ett ansvarsfullt sätt. 

Jämställdhetsstandarder stärker inkludering och konkurrenskraft 

Genom att utveckla standarder som fungerar för fler skapas bättre förutsättningar för innovation, användbarhet och samhällsnytta. Standardisering handlar därför inte bara om teknik och effektivitet, utan också om att bygga ett mer inkluderande och hållbart samhälle. 

I en tid då teknik, säkerhet och konkurrenskraft dominerar samhällsdebatten riskerar frågor om inkludering, rättvisa och lika möjligheter att hamna i skymundan trots att de är fundamentalt viktiga för ett fungerande samhälle, samtidigt som de bidrar till ökad konkurrenskraft. Standardisering kan spela en viktig roll genom att ge organisationer konkreta verktyg för att omsätta ambitioner i praktiken.  

Redan idag får organisationer hjälp av ISO 53800 - Riktlinjer för främjande och genomförande av jämställdhet och kvinnors egenmakt. Samtidigt har behovet av en standard som tar hänsyn till europeiska förutsättningar och prioriteringar identifierats. Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten och Statskontoret i uppdrag att verka för en europeisk standard för effektivt jämställdhetsarbete (Regeringsbeslut A2026/00498). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i slutet av 2026. 

För att lyfta betydelsen av standardisering inom jämställdhetsområdet arrangerade SIS tillsammans med jämställdhetsminister Nina Larsson ett seminarium under Almedalsveckan om hur jämställdhet kan stärka svensk konkurrenskraft. Genom att säkerställa att standarder fungerar för olika grupper kan organisationer utveckla produkter, tjänster och arbetsplatser som bättre möter användarnas behov, stärker innovationen och bidrar till ökad produktivitet. FN-organet UNECE:s deklaration: Declaration on Gender-Responsive Standards and Standards Development | UNECE uppmanar standardiseringsorganisationer att säkerställa att både standarder och standardiseringsprocesser tar hänsyn till genus- och jämställdhetsperspektiv. Internationella standardiseringsorgan som ISO, IEC, och de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC samt nationella standardiseringsorgan, däribland SIS, har anslutit sig till detta arbete.  

SIS har under flera år lett det internationella arbetet genom ISO/IEC Joint Strategic Advisory Group on Gender Responsive Standards. Gruppen har arbetat för att öka medvetenheten om hur standarder kan påverka olika grupper och hur standardiseringsprocesser kan göras mer inkluderande. Gruppen har tagit fram webbutbildningar, vägledningar och obligatoriska frågor vid standardframtagandet och nu finns även en formaliserad guide ISO/IEC DGuide 79 - Gender responsive standards — Guidance for standards developers som ger förutsättningar för kommittéer att integrera genus- och jämställdhetsperspektiv i standardutvecklingen.