De flesta länder står inför en gemensam samhällsutmaning: vi går mot en befolkningsstruktur med allt fler äldre. För Japan är frågan redan akut. Ett spännande svensk-japanskt forskningssamarbete vill hitta nya innovativa lösningar för att kunna ge äldre bättre stöd i samhället.

Text: Lars Österlind

Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet har inlett ett strategiskt forsknings­samarbete med Tokyo University, Japans äldsta och högst rankade universitet. Förhoppningen är bland annat att samarbetet ska leda till nya innovationer kring en gemensam samhällsutmaning: en befolkningsstruktur med allt fler gamla som lever allt längre samtidigt som andelen yngre minskar

- Här tror vi det finns stora möjligheter till samarbeten. Området är dessutom intressant för alla tre universitet i Stockholm. Men vi är öppna för samarbeten inom alla discipliner, säger Peter Gudmundson, akademiskt ansvarig för partnerskapet med Tokyo University och professor i hållfasthetslära.

Forskningssamarbetet invigdes med en workshop i Stockholm i september förra året då både svenska och japanska forskare gav prov på innovationer som ska hjälpa till att möta utmaningarna med en åldrande befolkning, och skapa ett samhälle som är bättre på att ta hand om sina äldre.

Att vi i västvärlden lever allt längre kan härledas till en mängd olika faktorer. Allt från teknikutveckling som gör arbetslivet tryggare till att vården har förbättrats och fler kan leva längre trots sjukdomar. Eftersom vi samtidigt föder allt färre barn skapas ett växande problem i många länder: en befolkningsstruktur i obalans där allt färre förvärvsarbetande personer ska försörja och ta hand om en växande grupp äldre Inget land har så svårt läge som Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. År 2017 var 28 procent av befolkningen 65 år eller äldre, och enligt prognosen kan den siffran växa till 40 procent till år 2050.

- Det här är väldigt olyckligt och skrämman­de. Även om barnafödandet skulle öka nu tar det ändå fem decennier innan det sker en förändring i strukturen. Det är som en ond spiral som är svår att komma ur, säger Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet.

Sverige befinner sig i en betydligt ljusare situation. Fler lever längre, men andelen äldre i relation till andelen yngre i befolkningen är relativt stabil tack vare högt barnafödande. Det svenska samhällssystemet har skapat möjligheter för både män och kvinnor att förena arbete med att skaffa barn. Det handlar inte bara om föräldraledighet utan också om en väl utbyggd barnomsorg som är starkt subventionerad, säger Livia Oláh.

- Kvinnor födda på 1900-talet, fram till och med 1970-talet, har fått 1,8-1,9 barn per kvinna i genomsnitt. Det är ganska unikt jämfört med andra länder i Europa.

Den kritiska gränsen för barnafödandet i ett land ligger på 1,5 barn per kvinna. Japan, med 1,4 barn i snitt per kvinna, har haft låga födelsetal sedan senare delen av 80-talet.

I Japan domineras arbetslivskulturen av långa arbetsdagar och kort semester. Det finns till och med ett vedertaget begrepp, karoshi, som betyder dö av för mycket arbete, något man tror drabbar tusentals personer varje år. Tio till tolv timmars arbetsdag är normalt och förskolesystemet är inte särskilt väl utbyggt. Många japanska kvinnor prioriterar därför karriären och väljer att avstå från barn.

- Det är i princip omöjligt för kvinnor att förena arbetsliv och barn med tanke på de långa arbetsdagarna. Många unga kvinnor känner sig tvingade att sluta jobba när de skaffar barn. De känner att de belastar sina kollegor med en tyngre arbetsbörda om de måste gå tidigare från jobbet för att ta hand om familjen, säger Livia Oláh.

Problemet med en obalanserad befolkningsstruktur är inte lätt att lösa på kort sikt. Det kräver stora reformer som få politiker vågar iscensätta eftersom de går emot grundläggande värderingar i samhället. Bland annat har Japan inget äldrevårdssystem som i Sverige, istället väntas familj och släktingar ta hand om de äldre, vilket gör att det blir extra ­problematiskt om man inte har barn. Därför lägger den japanska regeringen idag stora resurser på forskning inom åldrande. Ett område som det satsas mycket på, och som även svenska forskare intresserar sig för, är forskning kring robotar som kan hjälpa äldre i vardagen.

- Det är väldigt intressant att samarbeta med det främsta universitetet i Japan, med sin framstående forskning och utbildning. Omvänt är Stockholm intressant för Tokyo, för vår forskning men också för vårt samhällssystem, vårt kunnande inom entreprenörskap och vår samverkan mellan universitet och samhälle, säger Peter Gudmundson

Det här är en artikel ut Magasinet S, här kan du läsa hela vårnumret med tema e-hälsa.