Världsbäst på e-hälsa

Digital vård och omsorg har aldrig mått så bra som i dag. Med fokus på standarder arbetar eHälsomyndigheten nu mot Vision 2025, som innebär att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa.

Att med hjälp av digitaliseringens möjligheter förbättra vård och omsorg är i och för sig inget nytt i Sverige. Men i mars i år höjdes ribban rejält. Då lanserades Vision 2025 av regeringen och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Enligt Vision 2025 ska Sverige om nio år vara bäst i världen på så kallad e-hälsa. Därmed ska Sverige, med digitaliseringens möjligheter, ge alla tillgång till likvärdig vård och omsorg, var vi än bor och vilka behov vi än har.

Statliga eHälsomyndigheten har en samordnande roll i arbetet med Vision 2025, och myndighetens strateg Niklas Eklöf lutar sig mot lång erfarenhet när han konstaterar att ”proppen har lossnat” i arbetet med e-hälsa. Om vårdens digitalisering länge verkat vara en fråga om teknik och häftiga appar, har fokus förändrats över tid. För nu samlas alla ledande aktörer – stat, landsting, kommuner och vårdgivare – för att med delvis nya förutsättningar nå Vision 2025.

– I dag är alla parter överens om att vårdens digitalisering inte i första hand är en it-fråga, utan handlar om att förenkla vardagen för patienter och brukare, samt för personalen inom vård och omsorg. Det här användarperspektivet är nytt. Dessutom har myndigheter och organisationer nu samma utgångsläge i synen på ett gemensamt tillvägagångssätt för det fortsatta arbetet med e-hälsa, säger Niklas Eklöf.

Redan i dag är e-hälsa en uppskattad del av vår vardag. Flera landsting, bland dem Stockholm, arbetar på försök med virtuella vårdcentraler dit patienter kan vända sig för att träffa sin läkare utan res- eller väntetider. En mer etablerad tjänst är Vårdguiden 1177 som är en av Sveriges mest välbesökta webbplatser. Här finns praktisk information, till exempel vårdcentralernas öppettider, men också flera alternativ för egenvård. Som att lära sig stresshantering. Och snart lanserar eHälsomyndigheten tjänsten Hälsa för mig, som är en långsiktig satsning på individens hälsoinformation.

– Alla som är intresserade av att kartlägga sin hälsa kan öppna konto på webbplatsen Hälsa för mig och fylla på med vardagsdata som påverkar hur man mår. Till exempel antal steg man går per dag, hur många timmar man sover och så vidare. Hälsa för mig gör det enkelt att på kort och lång sikt få insikt och överblick i sin egen preventiva hälsovård.

Hälsa för mig är också ett bra exempel på en viktig fråga som återkommer i alla diskussioner om vårdens digitalisering – den om integritet och datasäkerhet.

– Du som användare äger all information som du lägger in i Hälsa för mig, och om till exempel en läkare behöver tillgång till någon del av den krävs ditt tillstånd. Patientsäkerhet och patientintegritet, att rätt information används av rätt person och i rätt tid, är en stor fråga och något vi jobbar med, säger Niklas Eklöf.

Även om digitaliseringen av vård och omsorg har ett tydligt användarperspektiv, är fungerande teknik en förutsättning för att nå Vision 2025. Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är så kallad teknisk interoperabilitet, som innebär att de it-system som används kan utbyta information med varandra vid behov.

Rikard Lövström, som är styrelseledamot i Svenska Distriktsläkarföreningen och ledamot i Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik inom Sveriges läkarförbund samt sitter med i SIS kommitté Hälso- och sjukvårdsinformatik SIS/TK 334, ser stora utmaningar för det fortsatta arbetet mot Vision 2025.

– Sverige har en hög it-mognad, så på många sätt ligger vi mycket bra till i arbetet med vårdens digitalisering. Men sjukvården sitter också fast inom ärvda, ofta tungarbetade it-system. I dag behövs till exempel separat dokumentation av en patient i flera olika system. Vi behöver hitta lösningar för att återanvända information som dokumenterats på ett överenskommet sätt en enda gång. Vi behöver standardisera informationshanteringen, och det är ett arbete som kräver att verksamhet, teknik och beslutsfattande går i takt.

Som exempel innebär dagens vårdprocesser att en cancerpatient är med om i genomsnitt 26 olika vårdkontakter under behandlingen. Den samlade informationen kan inte alltid hämtas ur vårdens befintliga it-system vilket kan leda till att patienten måste lämna samma information många gånger.

Niklas Eklöf håller med om att det behövs nya standarder för vårdens digitalisering. Så är också standarder ett prioriterat område i Vision 2025. I september fick eHälsomyndigheten och Vinnova regeringens uppdrag att genomföra nästa steg i satsningen på digital hälsa – att ta fram en plan för förvaltning av ramverk för öppna standarder. Och det är inget litet pussel det handlar om.

– Det behövs en kombination av standarder för bland annat it-system, för de begrepp och den typ av information som matas in, och för hur informationen kan delas med andra under patientens process. Nu handlar det om att ta fram nationella specifikationer med fokus på hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens behov.

Niklas Eklöf sticker inte under stol med att det är en utmanande uppgift, men han är full av tillförsikt. För verktygslådan finns redan på plats.

– Vi har kunskaper, vi har standarder, vi har lagar, vi har samverkan och samsyn mellan alla berörda aktörer. Med regeringsuppdraget kan vi arbeta vidare för att utveckla långsiktiga lösningar på nationell nivå. Vi som myndighet är jättestolta över det här uppdraget.

Ett annat starkt skäl till Niklas Eklöfs framtidstro är erfarenheterna från införandet av e-recept i Sverige. För att satsningen skulle lyckas behövdes en gemensam teknisk plattform för 40 olika journalsystem och samarbete med 21 landsting och många privata vårdgivare. E-recept lanserades 1983 och slog igenom på allvar under tidiga 00-talet då receptregistret infördes.

– I dag skickas 98 procent av alla recept enligt en överenskommen standard. Det är ett resultat som bekräftar att vi har kompetens att ta fram nationella lösningar, och nu ska vi skala upp det arbetet.

E-hälsa är mer än en prioriterad satsning på jämlik och god vård och omsorg. Enligt EU är e-hälsa ett viktigt tillväxtområde i stora delar av världen, och lösningar som bygger på öppna, internationella standarder kan resultera i nya exportmöjligheter för Sverige.

Text: Anne Hammarskjöld