Standarder i debatten

Om politik styr standardiseringen för mycket får vi inte de smarta europeiska standarder som ger oss en konkurrensfördel. Det skriver Håkan Jonsson i en rapport publicerad av tankesmedjan Frivärld som vill bidra till en debatt om EU:s inflytande över handel och öppna marknader.

I rapporten säger du att EU har blivit världens mest kanske effektiva standardsättare. Hur då och vad innebär det för medlemsländerna och omvärlden?

Det finns nog flera skäl. På EU:s inre marknad har vi haft ett behov av att snabbt hitta gemensamma regler. Därför har vi utvecklat smarta metoder för att lagstifta, ofta i ett samspel mellan politikerna och standardiseringsorganen. Det har lett till att vi får fram vettiga regler med tydliga krav som det blir lätt för andra regioner, t.ex. Kina, att följa – och det gör de, för de vill kunna göra affärer med oss. För oss européer innebär det att vi själva får bra regler för miljö och konsumenter, vi får bättre genomslag för vår syn på t.ex. miljöskydd hos andra länder, och vi får en konkurrensfördel för våra företag.

Du anser att standardiseringen ska vara en fråga för näringslivet, utan för stor påverkan av politiken. Kan du förklara varför?

Själva poängen med standardisering är dels att den ska vara designad av näringslivet själva, dels att den i princip ska vara frivillig att följa. Sedan är det politikernas uppgift att bestämma hur höga krav som företagen ska leva upp till när det gäller sådant som miljö och konsumentskydd. Men de här två processerna ska man hålla isär. Om politikerna ska börja peta i själva standardiseringen så kommer man att skrämma bort näringslivet, och risken finns att vi inte får de där smarta europeiska standarderna som ger oss en konkurrensfördel.

Läs mer om standarder, Kina och geopolitik.