Nyhet · 2019-08-28

Standarder ett politiskt verktyg i global handel?

I allt fler sammanhang hörs röster som lyfter kraften i gemensamt utarbetad best practice och hur standarder öppnar upp och ger tillträde till nya marknader. Men det pågår också en debatt om standarder som ett geopolitiskt påverkansverktyg.

bild på en jordglob med kina i fokus

Den globala handeln är i omvandling. Digitalisering, politiska maktskiften och nya protektionistiska vindar är några av de faktorer som påverkat handelsklimatet. Den stora vinnaren på pappret är Kina. Landet som nu är en av världens ledande ekonomier utmärker sig med offensiva satsningar på teknologiutveckling som sätter avtryck världen över. Med utgångspunkt i detta samlades tidigare i vår cirka trettio europeiska standardiserings- och geopolitiska experter, inklusive representanter från SIS, i Stockholm på Utrikespolitiska institutet för en workshop och diskussion på temat: The geopolitical impact of standards – China and Europe in focus.

Kina som nation har identifierat teknisk standardisering som en viktig faktor för att öka landets påverkan på den internationella handelspolitiken. Men Kinas metoder för att positionera sig på världsmarknaden har ifrågasatts och skapar debatt inom standardiseringsvärlden.

Under workshopen presenterade Björn Fägersten och Tim Rühlig en resumé 2/2019 från Utrikespolitiska institutet – China's standard power and its geopolitical implications for Europe. I rapporten konstaterar författarna att Kinas starka prioritering av teknisk standardisering är förståelig, eftersom insatserna är höga. Standarder utgör "receptet" för utvecklingen av modern teknik eftersom de definierar de grundläggande egenskaper som garanterar driftskompatibilitet och interoperablitet.

På mötet lyftes att den nya konkurrensen om rollen som global normskapare inom ISO och CEN har ökat, samt även frågan om att Kina visar tendenser till att utveckla egna standarder och driva global standardutveckling för att skydda sin inhemska marknad. Standardiseringen kan vara en möjliggörare till handelsförbindelser när politiken misslyckas men den kan också fungera som ett politiskt vapen.

Samtidigt som Kina gör ett allt större avtryck i internationella standardiserings-organisationer har Kina också antagit en strategi för internationalisering av sina nationella standarder, det så kallade Belt and Road Initiative, BRI. BRI är Kinas främsta utrikespolitiska strategi och består huvudsakligen av massiva investeringar i digital och fysisk infrastruktur i Asien, Afrika och Europa. Vilka konsekvenser detta kan få för europeisk industri som vill delta i upphandlingar inom BRI återstår att titta närmare på.

En av deltagarna på mötet var Betty Xu som är utsedd som europeisk standardiseringsexpert i Kina, Seconded European Standardization Expert in China- SESEC, ett projekt som initierats och medfinansieras av Europeiska kommissionen, Europeiska frihandelssammanslutningen, Efta, och de tre europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI.

Betty Xu, vad är SESEC: s uppdrag?

SESEC:s uppdrag är att öka synligheten för europeiska standardiseringsaktiviteter, öka samarbetet mellan kinesiska och europeiska standardiseringsorgan och stödja europeiska företag som står inför standardiseringsrelaterade frågor som hindrar marknadstillträdet till Kina. Projektet stöder också Kina i standardiseringsrelaterade aspekter av dess integration i WTO:s handelssystem genom att identifiera möjligheter för ett förbättrat internationellt samarbete och global harmonisering av standarder. SESEC-projektet syftar till att minska tekniska handelshinder både mellan EU och Kina och globalt och därigenom stödja europeiska och kinesiska industrier genom att underlätta internationell handel.

SESEC-initiativet stöder också EU: s politik och de europeiska standardiserings-organisationernas strategiska mål i Kina. Det yttersta målet är att förbättra dialogen mellan EU och Kina och samarbete inom standardiseringsområdet. Det förväntas särskilt stödja ramavtalet om samarbete mellan de europeiska standardiseringsorganisationerna och Kinas standardiseringsförvaltning (SAC), Kinas nationella standardiseringsorgan (NSB).

Vilken service och information behöver aktörer som kontaktar dig?

De intressenter som kontaktar SESEC har oftast frågor om Kinas tekniska föreskrifter, standardisering, certifieringsfrågor för att få hjälp med marknadstillträdeskraven till Kina.

Projektets startade redan 2009, vad är det fokus på i arbetet just nu?

Ett specifikt mål nu är att förstå standardiseringsprocesserna i Kina. SESEC fas IV kommer också att särskilt fokusera på att upprätta och upprätthålla goda relationer med kinesiska myndigheter som är involverade i standardisering, de kinesiska standardiseringsorganisationerna, icke-kinesiska standardiseringsorganisationer som verkar i Kina samt andra relevanta standardiseringsaktörer. SESEC vill under detta år särskilt satsa på utbyte och samarbete inom tekniska områden: energieffektivitet, eko-design, cybersäkerhet, medicinska apparater, smart industri, AI, IoT, intelligenta transporter med mera.


Övriga svenska standardiseringsorganisationer:

SEK - elstandard.se
ITS - its.se


”SESEC-projektet syftar till att minska tekniska handelshinder”

Betty Xu
europeisk standardiseringsexpert SESEC

Så funkar internationell standardisering

Bild på en flagga som består av olika europeiska flaggor

Internationella standarder utvecklas och revideras i CEN och ISO:s kommittéer.

De nationella standardiseringsorganen, i Sveriges fall SIS, påverkar arbetena genom att delta i aktivt i kommittéerna.

Belt and Road-initiative

2013 lanserade Kinas president Xi Jinping initiativet till den strategi som senare döpts om till Belt and Road Initiative, BRI.

Strategin innebär att Kina åtar sig att göra infrastrukturinvesteringar värda miljarder dollar i ett flertal länder längs den gamla handelsrutten ”Silk road” mellan Kina och Europa. Strategin är ett utvecklingsinitiativ men kan också ses som ett projekt för att globalisera kinesiska standarder. 

Standarder i debatten

Om politik styr standardiseringen för mycket får vi inte de smarta europeiska standarder som ger oss en konkurrensfördel. Det skriver Håkan Jonsson i en rapport publicerad av Tankesmedjan Frivärld.