Prisade svenska insatser formar grunden för digitala produktpass

Digitala produktpass beskrivs som den största förändringen för produktinformation sedan streckkoden. Nu uppmärksammas den svenska kommittén som spelat en viktig roll i utvecklingen av den tekniska grund som ska göra den nya infrastrukturen möjlig.

De närmaste åren kommer allt fler produkter behöva digitala produktpass (DPP), för att få säljas på EU:s inre marknad. Redan 2027 omfattas de första produktkategorierna. Det har föranlett stor aktivitet för berörda tillverkare, importörer och distributörer, både inom och utanför Europa. Och inte minst i de arbetsgrupper med ansvar för att på kort tid ta fram den tekniska grunden.

– I det här fallet var det Kommissionen som satte tidsramen. På ett och ett halvt till två år har vi tagit fram åtta europeiska standarder, som beskriver allt ifrån hur DPP-data ska lagras till hur den ska delas och skyddas. Standarderna hjälper organisationer att uppfylla kraven som ställs i lagstiftningen ESPR, säger Laura Linnala, projektledare på SIS.

Standarderna är resultatet av ett intensivt europeiskt samarbete, där svenska experter har spelat en viktig roll. Nyss prisades den svenska kommittén med utmärkelsen Årets kommitté för sina insatser. I motiveringen står bland annat att kommittén har lyckats bygga upp ett starkt nätverk för kunskapsutbyte och etablerat Sverige som en ledande aktör inom ett strategiskt viktigt område.

– Verkligen kul och hedrande! Det har varit fascinerande att uppleva hur alla har drivit på för att göra det möjligt att dela information transparant och interoperabelt, säger Lennart Strandberg på Zeler.Tech, som är ordförande i den prisbelönta kommittén – TK 639.

– Jag är extra stolt över att vi klarade uppdraget med en så tajt tidsram. En del har suttit med i flera arbetsgrupper och deltagit på hundratals möten. Det har verkligen varit en tuff arbetsbörda, och jag vill tillägga att det aldrig hade gått utan den ovärderliga hjälp vi fick av SIS projektledning.

Engagemanget har i gengäld inneburit att kommitténs deltagare, som mest 90 personer, har kunnat påverka den tekniska grunden för en ny lagstadgad infrastruktur. Det har också förbättrat deras möjligheter att förbereda den egna organisationen samt knyta värdefulla kontakter med andra experter och företagare, i både Sverige och Europa.

Standarderna är klara. Så vad är nästa steg?

– Snart startar en revidering, för att säkerställa att det finns en röd linje mellan de åtta modulerna. De har ju knappt hunnit användas än, så vi får titta på det som finns och utifrån det skapa en best practise för hur företagen ska använda grunden, säger Lennart Strandberg.

Förutom företagen, är offentliga verksamheter en viktig aktör i sammanhanget, genom att de behöver kunna säkerställa att upphandlade produkter uppfyller de DPP-krav som gäller för den aktuella produktgruppen.

– Om de till exempel har upphandlat ett sortiment genom ramavtal, måste de ha ett system för att säkerställa att det inte tillkommer nya produkter utan DPP. I det här läget hade det varit bra om fler representanter för offentliga verksamheter tog plats i kommittén, för att säkerställa att standarderna uppfyller deras behov.

Till skillnad från mycket annan information krävs en exakt länk för att få fram DPP-data. Det kommer alltså inte att gå och få fram uppgifterna genom en vanlig sökning på nätet.

– DPP är en mycket större förändring än GDPR, så det är hög tid att komma i gång. Hela företaget måste vara inblandade, inte bara ledningen och it.

– Företag som arbetar smart med DPP kan minska sin manuella hantering av produktinformation. Det sparar både tid och resurser, när samma data kan delas med kunder, upphandlare, myndigheter och andra aktörer genom en gemensam struktur, säger Lennart Strandberg.

Här kan du läsa mer samt ladda ner vår guide till hur standarderna kan ge företag stöd att förbereda sig för DPP.

Kontakta Laura Linnala, projektledare på SIS, om du är intresserad av att gå med i kommittén. Varmt välkommen!