Standarder en nyckelfråga för svensk konkurrenskraft

Standardisering spelar en viktig roll i regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Det sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg när han för Näringsdepartementets räkning stod värd för ett seminarium om standardiseringens betydelse för den svenska exporten och konkurrenskraften.

Mikael Damberg gjorde under seminariet flera kopplingar från regeringens nyligen presenterade ”Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige” till att trycka på vikten av att Sverige behåller och utvecklar landets position inom internationell standardisering.

– Vi har redan öronmärkt tre miljoner för att Sverige ska kunna vara snabbt ute med att ta viktiga expert- och sekreteriatfunktioner för internationell standardisering. Nu vill vi ta ett strategiskt grepp på den här frågan och fullfölja resonemanget från exportstrategin och utveckla innovationssystemet samt Sveriges konkurrenskraft. Här är standardisering ett väldigt viktigt verktyg, sa Mikael Damberg som flaggade för mer stöd i höstens kommande forsknings- och innovationsproposition.

I nyindustrialiseringsstrategin lanserar regeringen idén om Testbädd Sverige, det vill säga tekniska spetsprojekt där Sverige ska vara ledande i forskning som bidrar till att stärka den svenska industrin. Ett exempel är Volvos helt eldrivna och nästan ljudlösa buss som går i kommunal linjetrafik i Göteborg. Ett annat exempel är Giraffen, en fjärrstyrd mobil robot som testas av hemtjänsten i Västerås för att underlätta äldres kontakt med omvärlden.

– Ambitionen med Testbädd Sverige är att vi till exempel ska kunna testa helt ny teknik i en smart stadsmiljö, sa Mikael Damberg och pekade på nödvändigheten av att det privata samarbetar med det offentliga i stora och tekniskt komplexa lösningar.

För Scania har interna standarder länge varit en framgångsfaktor, framhöll Lina Orbéus, chef för Corporate Standards på Scania. Och nu, med kommande ny teknik som självkörande och uppkopplade fordon, elektrisk drift och alternativa bränslen, är det viktigare än någonsin för företaget att vara med där internationella standarder diskuteras. 

– Vi vill öka vårt fokus på standardisering och vi vill att våra experter ska vara med i fler SIS- kommittéer som utarbetar standarder. För det är så otroligt viktigt att vi är med och påverkar och att vi vet vad det är som händer på den internationella arenan, sa Lina Orbéus.

Även för ett mindre företag kan standardisering vara något avgörande, framhöll Lennart Jansson, vd för Firefly, ett företag med 70 anställda som exporterar brand- och säkerhetslösningar till hela världen. Fem av Fireflys anställda jobbar med standardiseringv och Lennart Jansson sitter ordförande i flera standardiseringskommittéer hos SIS.

– Vill man hamna på den internationella kartan så måste man ta i. För oss är standardisering därför något vi måste satsa kraft på för att stärka bolagets position på marknaden. Är man som vi ett SME-företag som jobbar på export och med produkter för industrin är det ett av de mest lönsamma sätten att komma in och skapa kontaktnät, sa Lennart Jansson.

Thomas Kalling, professor vid Lunds universitet, tillhör en forskargrupp som forskat i standardisering. 
– Standardisering får ibland stryk av mer politiskt korrekta begrepp som ’innovation’, ’hållbarhet’ och ’mobilitet’. Men i själva verket är standardisering grundläggande för alla de här områdena, sa han. 

Thomas Idermark, vd på Swedish Standards Institute, säger att det är bra att den ansvarige ministern markerar att frågan är så pass viktig och att han ser de stora möjligheterna för Sverige med standardisering.

– Vi föreslår nu att regeringen går vidare med att samla de viktigaste parterna – standardiseringsorganisationer, näringslivets branschorganisationer och ideella organisationer – till rundabordsamtal om hur vi tillsammans kan jobba med att stärka det svenska inflytandet inom internationell standardisering.

Thomas Idermark lanserade under seminariet också SIS idé om ”Standardiseringskollen”:
– Här föreslår vi att alla projekt som får statliga innovationspengar också har ett krav på sig att kontrollera och identifiera eventuella standardiseringsinitiativ. På så sätt ökar vi möjligheterna till ett långsiktigt svenskt ledarskap inom det aktuella området. Det skulle inte kosta staten någonting, men på det här sättet skulle vi kunna vaska fram många intressanta svenska initiativ för framtiden.

Text: Per-Ola Knutas