Nyhet · 2016-10-19

Hållbart byggande – fokus ändras i en av de stora samhällsfrågorna

Det har länge funnits fokus på hållbarhet inom byggandet, vilket också märks inom standardiseringsarbetet. De stora miljöfrågorna – till exempel global uppvärmning och påverkan av ozonlagret – återspeglas i de internationella standarder som tas fram. Men nu pågår ett skifte från den tidigare synen att den som smutsar ner ska betala, ”polluters pay principle”. Nu är inriktningen istället att bevara resurser och ha en cirkulär syn på allt.

Inom hållbart byggande har man länge arbetat med livscykelanalyser, LCA, och livscykelkostnader, LCC, och där finns etablerade analys- och beräkningsmetoder. Rutger Gyllenram är ordförande i SIS kommitté för hållbarhet hos byggnadsverk och vd på konsultbolaget Kobolde.

– Om man pratar om den första delen av hållbart byggande, ”cradle to gate”, så har vi kommit väldigt långt. Men det blir allt viktigare att ställa krav på hur man ska riva och återvinna. Inriktningen är nu snarare att bevara resurser. Vi går in i den cirkulära ekonomin, säger Rutger Gyllenram.  

Även om byggnader i många fall har ett långt liv är återvinningsfrågan central.

– Förr eller senare ska byggnader plockas ner, se till exempel på Slussen nu. Vi kan inte bygga upp en miljöskuld till våra barn. Så fort du har byggt något så börjar rivningen, du börjar bygga om – flyttar väggar och ändrar. Vi måste ha metoder för att ta hand om det, säger Rutger Gyllenram.

En stor fråga inom standardiseringsarbetet, liksom i andra debatter om byggande, är frågan om miljöanpassat materialval. Ska vi bygga med trä, stål eller betong? Rutger Gyllenram vill se en annorlunda, fördjupad diskussion.

– Frågan handlar inte om vilket material som är bäst. Det blir helt olika resultat när man bygger. Vi måste utgå från vad vi vill uppnå och ha en miljöredovisning som klargör hur återvinningen ska gå till, säger han.
– Om vi inte redovisar så vet vi inte hur vi ska bli bättre, säger han.

Frågan om materialval är central när samhället står inför stora byggprojekt.
– Det finns olika syn på hur man ska bygga beroende på vilket material man företräder. Jag måste vara försiktig och neutral när jag pratar om det i min roll i standardiseringsarbetet.  Men det är helt klart att vi för varje material måste hitta lösningar för hur det bäst passar in i den cirkulära ekonomin, säger han.

Egentligen skulle Rutger Gyllenram vilja att diskussionen ändrade perspektiv helt. 
– Jag skulle vilja ha bort, stål, betong eller trä-diskussionen som bygger på traditioner. Jag tror att vi behöver tänka mer hybridhus, för att få ett effektivt byggande. Ett av de vackraste byggnadsverk jag vet är Gardemoens flygplats utanför Oslo, där man har kombinerat betong, stål och trä.

En annan stor utmaning i standardiseringsarbetet är att skapa standarder som inte leder till ”greenwash”.
– Det är kontroversiellt att prata om det. Men en av de viktigaste ledstjärnorna när det gäller hållbarhetsarbete är att det inte får bli trivialt. Det är en stor utmaning, det finns risk att hållbarhetsarbete utnyttjas fel, se till exempel på vad som hände med Volkswagens mätningar av utsläpp.

Källa: Tidningen Perspektiv 3:2016


SIS kommitté Hållbarhet hos byggnadsverk, SIS/TK 209

Byggnader och byggda miljöer beräknas använda hälften av allt material som tas upp ur jorden. Under sin livstid svarar byggnader för nästan hälften av all åtgång av primärenergi i Europa, visar andra beräkningar. Målet för kommittén är att arbeta för hållbar utveckling inom byggande och förvaltning. Kommittén arbetar med att ta fram metodstandarder som värderar ett byggnadsverks totala påverkan såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt under hela dess livslängd

Fakta om SIS

SIS projektleder experter från olika branscher som vill utveckla standarder tillsammans. Standarder underlättar export och handel och bidrar till konkurrenskraft genom att processer och produkter blir effektivare och säkrare. Vi säljer också standarder, utbildningar och rådgivning.

SIS är en ideell organisation med kunder och medlemmar från både privat och offentlig sektor.