Varukorg Minimera varukorgen
SEK SEK EUR EUR |
Rabatt | - EUR | - SEK |
Summa | EUR | SEK |
Frakt | EUR | SEK |
Moms | EUR | SEK |
Totalt | EUR | SEK |
Allt fler människor blir stadsbor. År 2050 kommer 75 procent av jordens befolkning att bo i städer. Det betyder att en enorm nyproduktion måste ske – samtidigt som jordens resurser är begränsade. Om ekvationen ska gå ihop är det nödvändigt med hållbara städer. Vi kan därför räkna med att se allt från gröna hustak till förarlösa bilar och smartare energianvändning.
Tekniken finns för att bygga hållbara och smarta städer, enligt Agneta Persson, som arbetar med både nationella och globala hållbarhetsfrågor på konsultföretaget WSP.
– Sverige ligger långt fram när det gäller miljömässig hållbarhet i städer. Det finns många bra exempel, till exempel stadsdelar som Västra hamnen i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Men att det redan finns många miljömässigt hållbara exempel i Sverige innebär inte att vägen framåt nu är rak och utan gupp.
– Alla projekt innebär stora utmaningar. Det är viktigt att tänka efter före, alltså att lägga mycket tid i inledningsskedet, säger Agneta Persson. Ett enkelt exempel är om det skulle behövas bullerplank i en stadsdel. Det går i så fall att bygga bullerplank med solceller.
– Men det måste integreras i planeringen redan från början och det är ofta inte samma processägare. Någon planerar för infrastruktur och någon annan planerar för byggnader, säger Agneta Persson.
Den övergripande analysen behövs också för att göra strategiska avvägningar.
– Kan vi till exempel göra 100 procent gröna tak och 100 procent tak med solceller samtidigt? Nej, det går förstås inte. Samplanering och analys är nödvändigt, säger hon. Dessutom måste kunskaper och goda exempel spridas bättre. Nya standarder behövs som underlättar kommunikation och sammankoppling mellan nya tekniker och system.
Agneta Persson är också engagerad i SIS samordningsgrupp för smarta och hållbara städer, som representant för teknik- och designföretagen.
– Standarder är en viktig drivkraft i utvecklingen framåt, säger hon.
Utvecklingen av smarta städer går nu i en svindlande hastighet. De första förarlösa bilarna har testats i Sverige och på flera andra ställen. Smarta elnätslösningar finns också redan, som optimerar energianvändningen automatiskt eller gör det möjligt för oss elkunder att göra mer miljöanpassade val. Till exempel kan vi välja att använda mer energi när det finns god tillgång - när solen skiner eller det blåser mycket - för att använda mindre när tillgången är lägre.
Samtidigt påpekar Agneta Persson att det är viktigt att vara vaksam. Hållbart är alltid smart, men smart är inte alltid hållbart.
– Smart teknik är roligt, men det måste även addera värde när det gäller hållbarhet.
– Nya apparater är kul, men det får inte innebära ett resursutnyttjande av till exempel metaller som det är ont om och som är svåra att utvinna, utan att det är motiverat, säger hon.
Det finns också en annan, inte försumbar risk, med de smarta tekniklösningarna.
– Det finns integritetsrisker. När olika it-system kommunicerar med varandra kan allt bli dokumenterat, från att vi öppnar kylskåpet till när vi handlar mjölk, säger hon. Samtidigt betonar Agneta Persson att möjligheterna är fantastiska om de används rätt.
– Jag vill inte fokusera på alla faror utan är genuint positiv till de möjligheter som finns med smarta lösningar och utnyttjande av synergier eftersom det gör att vi kan minska resursbehovet. Men vi måste göra medvetna val.
Agneta Persson listar tre frågor som är helt avgörande för att klara av framtidens hållbara städer i en globaliserad värld:
Vatten
Vatten är avgörande, utan vatten finns inget liv. I Sverige har vi en bortskämd situation, det är i princip bara Gotland och Öland som egentligen har vattenbrist. Men i många andra delar av världen är situationen annorlunda.
Energi
Vi måste få ett hållbart energisystem. Det har en geopolitisk betydelse som är större än något annat, följderna ser vi bland annat i form av krig om resurser och migration.
Infrastruktur
Vi måste få ett smart samhällsbyggande där infrastruktursystemet är resurseffektivt till exempel för transporter.