Jonas Frykman var utredare i Agenda 2030-delegationen, som överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen i våras. Nu blir han ordförande i en teknisk kommitté som arbetar med samma frågor. – Delegationens förslag och den kommande standarden för hållbar samhällsutveckling kompletterar varandra, säger Jonas.

Det finns redan en vägledande standard inom området, Hållbara smarta städer och samhällen (SS 854000:2014), vilken den tekniska kommittén ska uppdatera och utveckla. Vidare bevakar kommittén Sveriges intressen inom ISO/TC 268 Sustainable cities and communities, som har publicerat 15 standarder om hållbar samhällsutveckling av vilka några, till exempel ISO 37101:2016, fått internationell spridning.
Agenda 2030 är en het fråga. Det visar den höga anslutningen till projektet Glokala Sverige, som drivs av SKL och FN-förbundet. Närmare 100 kommuner och regioner är engagerade.

Det handlar om ett extremt brett område. FN har satt upp 17 mål och 169 delmål om allt från allt från hälsa och människors delaktighet till biologisk mångfald. Idag får den pågående klimatförändringen den mesta uppmärksamheten, men även om den är central finns andra frågor som är viktiga för att skapa ett hållbart samhälle. Därför spänner Agenda 2030 över ett betydligt bredare område.

Men varför behövs det en standard? Staten har det övergripande ansvaret och på regeringens bord ligger en betänkande från Agenda 2030-delegationen som är ute på remiss och kan utmynna i en proposition.

– Även om staten, eller snarare regeringen, har det övergripande ansvaret så har kommuner och regioner en viktig roll att spela i genomförandet. Vi har kommunalt självstyre och dessutom ser Sverige väldigt olika ut. Därför behövs en standard, svarar Jonas som tillägger att delegationens förslag ligger i linje med den kommande standarden.

Han tillträder som ordförande i en teknisk kommitté som redan jobbar för fullt. Det är en väldigt aktiv arbetsgrupp, inriktad på att skapa en flexibel standard till nytta lokalt, regionalt, nationellt och kanske även på europeisk nivå.

Standarden blir ett verktyg för att arbeta med hållbar samhällsutveckling ur ett bredare perspektiv, istället för att närliggande områden avhandlas i skilda rum utan koppling till varandra, i värsta fall med motverkande resultat.

– Kommuner och regioner har större möjligheter än staten att arbeta över gränserna och att anpassa åtgärderna efter lokala förutsättningar, säger Jonas.

Deltagande i en teknisk kommitté kommer inte som någon nyhet. Han var tidigare kommunrepresentant i samma kommitté och hade återkommande kontakter med SIS som utredningssekreterare i Agenda 2030-delegationen. Jonas Frykman vill av förklarliga skäl inte gå in på detaljer förrän han blivit varm i kläderna som ordförande för den tekniska kommittén SIS/TK 588. Men på en punkt är han tydlig:

– Jag ska verka för att den kommande standarden blir användarvänlig.

Text: Janne Näsström

---