Ny dagsljusstandard – olika aspekter av ljus

Dagsljuset är viktigt för hälsa och välmående. För lite dagsljus kan leda till stress, sömnsvårigheter och depressioner. Nu finns en ny standard för dagsljus i byggnader som på ett helt annat sätt än tidigare kan beräkna användarens faktiska upplevelse.

Text: Anna Nyström

Det finns flera anledningar till att dagsljus är en viktig parameter när man bygger. Dagsljuset har en ljuskvalitet som inget elektriskt ljus kan matcha, det är behagligare för ögat och ger en bättre färgåtergivning. Men framför allt är dagsljuset viktigt för hur vi mår, inte minst i det svenska klimatet.

– Dagsljuset påverkar oss på fler sätt än det visuella. Ljuset skickar signaler till hjärnan och påverkar både vår inre klocka som styr dygnsrytmen och vår sömn och vakenhet. Dessutom är ljuset viktigt för vår humörreglering, berättar Arne Lowden som är stress- och ljusforskare vid Stockholms universitet.

Subjektiv upplevelse

En studie i Norge visar dessutom att ökad tillgång till dagsljus sänker sjukfrånvaron och påskyndar återgången till arbetet. Det finns även studier som tyder på att ljuset påverkar produktivitet och arbetsprestation.

Men det är inte bara ljuset i sig som påverkar oss. Även andra faktorer påverkar den subjektiva upplevelsen av ljuset. Arne Lowden tycker därför att det är bra att nya riktlinjer tar fasta på fler aspekter av hur man upplever ljus på olika platser i ett rum, vilket den nya europastandarden SS-EN 17037 gör. Förutom ljusstyrkan i rummet innehåller den metoder för att beräkna direkt solljus under olika tider på dagen och året. Den tar hänsyn till hur solljuset reflekteras på olika sätt i rummet och kan beräkna vilka olika typer av solskydd som kan behövas. Dessutom bedömer den utblicken.

Hur långt och vad ser man från exempelvis en kontorsarbetsplats?

– Styrkan med den nya standarden är att man på ett helt annat sätt än tidigare kan uppskatta användarens faktiska upplevelse av dagsljuset, säger Paul Rogers, arkitekt och dagsljusspecialist på Byrån för arkitektur och urbanism och som varit med i den svenska kommittén för standarden.

Underlättar upphandling

Standarden innehåller också rekommendationer på tre olika nivåer. Det innebär att det blir lättare att ställa krav i exempelvis en upphandling.

– För mig som arkitekt är det en stor fördel att vi har något att förhålla oss till. Det underlättar även för beställare som på så vis kan ställa mer konkreta krav utifrån de behov de har.

Att jobba med dagsljuset är extra viktig i svenska förhållanden där det är svagare dagsljus, även sommartid. Boverkets byggregler ställer vissa krav, men enligt Paul Rogers ligger de på en nivå som ska tolkas som ett absolut minimum för tillgång till dagsljus. Han ser ett problem med att många nya hus byggs tätare, med små fönster som har både mörkare glas och tjockare väggar. Syftet är att spara energi och stänga ute ljud, men det sker på bekostnad av dagsljuset.

Med tanke på hälsoaspekterna tycker han att man framför allt bör se till att skolor, sjukhus och andra offentliga lokaler byggs med tanke på att få in mycket dagsljus.

– Våra barn behöver dagsljuset för att må bra och orka med skolarbetet. Här kan standarden vara ett superbra verktyg, säger Paul Rogers.