Hållbara och uppkopplade städer kan låta som en framtidsvision, men mycket av tekniken finns redan. Det som behövs är framför allt en förändring av attityder. Det säger Petra Dalunde, programchef för testbädden Urban ICT Arena där startups får förutsättningar att utveckla smartare städer.

Alla projekt som bedrivs hos Urban ICT Arena ska bidra till utvecklingen av hållbara och uppkopplade städer. Programchefen Petra Dalunde, som drivit verksamheten sedan starten hösten 2016, menar att utvecklingen av framtidens städer står och faller med den mänskliga faktorn.

– Ungefär 15 procent av digitaliseringen är en fråga om teknik och den finns redan. Återstående 85 procent handlar om mindset, alltså organisationers och individers inställning till digitalisering och vad den möjliggör, säger hon.

Urban ICT Arena förvaltar ett långt arv av innovation och vision. Om Kista för många är förknippat med it-företag och en stor galleria är det kanske färre som känner till att världsledande forskning är en del av stadsdelens historia.

Det var dåvarande LM Ericsson som inför etableringen i Kista på 1980-talet tillsammans med ASEA tog kontakt med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Tillsammans med Stockholms stad bildade man stiftelsen Electrum som representerar ett tidigt och världsunikt samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor.

Än idag är stiftelsen en förutsättning för att Kista förblir ett världsledande kluster för informations- och kommunikationsteknik (ICT) – ofta kallat Nordens Silicon Valley. Det var också stiftelsen Electrum som tog initiativet till Urban ICT Arena, en öppen testbädd och samverkansarena i Kista som möjliggör forsknings- och utvecklingsprojekt kring den hållbara och uppkopplade staden. Projekten som bedrivs där måste visa på vilket sätt de bidrar till hållbara städer, stärkt innovationskraft och till att säkerställa framtidens arbetstillfällen.

– I förlängningen handlar det om att framtidssäkra Sverige och stärka ICT-klustret. På så sätt skapar vi win-win, säger Petra Dalunde.

Petra Dalunde har en bakgrund som bland annat politisk rådgivare i Stockholms stad, kommunikationschef på stadens exploateringskontor och projektledare på Stockholm Business Region. Därifrån blev hon rekryterad till Urban ICT Arena där hon fick möjlighet att kombinera sina upparbetade nätverk och några av sina stora intressen.

– Jag är ingen it-människa men däremot grym på att sälja det jag brinner för, sådant som skapar värden för många. Min bakgrund har bland annat gett mig en god förståelse för företagandes villkor och det har jag stor nytta av idag. Jag tycker själv att jag har fantastisk tur som arbetar med det jag gör.

Tillbaka till de 85 procenten som behövs för att utveckla ännu smartare städer. Nya regler i Sverige gör det möjligt för myndigheter och förvaltningar att satsa på innovation i samband med upphandlingar. Men går det att förändra attityden till digitalisering och innovation hos politiker, beslutsfattare och tjänstemän? 

Javisst, menar Petra Dalunde, men det gäller att få dem att våga låta sig omkullkastas för att kunna ta till sig av digitaliseringens möjligheter.

– Det handlar om förmågan att känna igen och ta vara på goda idéer. Jag tycker att alla organisationer borde ha en inhouse-inkubator. En resursstark mötesplats med strukturer för att ta emot innovationer och idéer som kan tillföra mervärden för den egna organisationen och därmed våra medborgare. Genom att utgå från ett tydligt formulerat behov är det möjligt att tillvarata förslag på smarta lösningar.

För att jobba mer med attityder och intresse skulle en lösning också kunna vara att flytta ansvaret för digitalisering från företagens it-avdelningar till HR, tycker hon.

Ett exempel där man utgått från behovet är, enligt Petra Dalunde, Stockholms stadsarkiv och planeringen av deras nya lokaler vid Liljeholmskajen. Utgångspunkten var att skapa det hållbara och uppkopplade arkivet. För att komma fram till vad det är, vem det är till för och hur det ska genomföras genomfördes två workshoppar med forskare, stora och små företag och olika delar av offentlig förvaltning.

– Från att ha varit inställda på att beställa världens dyraste hyllsystem kom diskussionerna att vidga perspektiven. Genom att diskutera vad ett hållbart och uppkopplat arkiv kan vara för olika delar av verksamheten och deras användare blev resultatet något nytt och oväntat. En agil, flexibel och öppen grundstruktur och plattform som motsvarar målbilden för arkivet, säger Petra Dalunde.

– För mig är detta ett exempel på digitaliseringens stora gåva: tar vi vara på möjligheterna har vi tillgång till fler arenor och möjligheter att göra saker på ett nytt sätt.

Text: Anne Hammarsköld
Foto: Johan Knobe

Läs mer på urbanictarena.se