Varukorg Minimera varukorgen
| SEK SEK EUR EUR |
| Rabatt | - EUR | - SEK |
| Summa | EUR | SEK |
| Frakt | EUR | SEK |
| Moms | EUR | SEK |
| Totalt | EUR | SEK |
Efter intensiva förhandlingar finns ett ISO-förslag på plats för hur företag ska bidra till nollutsläpp. Standarden innehåller bland annat en mall för vad en ’transition plan’ ska innehålla samt tydliga krav på vad som måste vara uppfyllt för att kunna göra olika klimatpåståenden. Ladda ner och lämna synpunkter fram till 24 augusti.

Klimatförändringarnas alltmer extrema effekter på temperaturer, väder och polarisarnas utbredning accelererar behovet av vetenskapsbaserade åtgärder. Mot den bakgrunden är det mycket positivt att världen nu har enats om ett förslag till en global standard för hur företag ska bidra till nollutsläpp.
– ISO:s Net Zero-standard är resultatet av ett gediget arbete. Den ger bra vägledning för hur klimatmålen ska uppnås och går utmärkt att använda tillsammans med exempelvis Science Based Target Initiative (SBTi), förklarar Sanna Setterwall, klimatkonsult på South Pole.
Sanna Setterwall är med i den internationella arbetsgrupp som tagit fram förslaget, där representanter för vitt skilda åsikter också ingår. Inte oväntat, har diskussionerna ibland varit heta och de pågick in i det sista.
– Att komma fram till en lösning som såväl NGO som oljeländerna accepterar är en tuff utmaning. Men den har varit mycket lärorik och glädjande, för i slutändan landade vi i något väldigt bra.
En av Net Zero-standardens styrkor är just att den bottnar i konsensus. Jämfört med SBTi anser Sanna Setterwall – vars CV redan innehöll standardisering kopplat hantering av klimatförändringar och samarbete med GHG (Green House Gas-protocol) – att ISO:s nya gemensamma ramverk är bättre anpassat till Parisavtalet.
– Net Zero-standarden är en väldigt bra modell för Claims. Den förtydligar vad du ska ha gjort för att kunna påstå vissa saker och minskar risken för Green Washing. Organisationer som missar sina klimatmål ges också möjlighet att ta sig tillbaka, genom tydliga regler för vilka åtgärder de måste vidta.
Genom att följa Net Zero-standarden kommer svenska företag kunna framtidssäkra sin klimatredovisning och visa sina kunder, investerare och partners att klimatmålen är vetenskapligt förankrade och transparanta.
– Net Zero-standarden innehåller en konkret mall för vad en Transition Plan ska innehålla, inklusive hantering av affärsrisker, leverantörssamarbeten och kapacitetsutnyttjande.
Standarden i sig är dock främst anpassad för större företag, som i sin tur ska påverka aktörerna i deras respektive värdekedjor.
– Det finns planer på att ISO ska ta fram en standard för mindre företag också, men i det här läget är det prioriterat att ställa krav som effektivt stoppar alla kryphål för dem med störst klimatpåverkan. De stora bolagen ska hjälpa sina leverantörer att sätta egna klimatmål och göra en plan för hur de ska uppnå dem.
Fram till 24 augusti kan vem som helst ladda ner remissförslaget och lämna sina synpunkter.
– Svenska organisationer kan fortfarande påverka och det är viktigt att åtminstone industrin och finansiella institutioner tar den här chansen.
Nu har de möjlighet att säga till om verktyget – som ska stötta tusentals verksamheter världen över att uppnå nollutsläpp – på något sätt upplevs vara otydligt, kan bli mer användbart eller på annat sätt förbättras.
– Jag tror till exempel att många kan ha synpunkter på hur Residual Emissions ska definieras och hanteras. Man brukar man säga att 90 procent av utsläppen ska vara borta för att uppnå nollutsläpp. Men ska samma procentsats gälla även för dem som redan har gjort stora utsläppsminskningar? Jag vill uppmana svenska organisationer att läsa igenom förslaget och visa vad de tycker är viktigt genom att kommentera.