Nyhet · 2017-05-10

Din nya arbetskamrat är en robot

En ny generation robotar tar plats både i industrin, inom vården och i hemmet. Robotarna är ganska små och inte så starka, kan arbeta bland människor och utföra uppgifter tillsammans med och för dem.

Det finns industrirobotar som utför repetitiva uppgifter som är ohälsosamma för människor och det finns servicerobotar inom sjukvården och i hemmet som utför saker du inte själv kan göra eller ger dig extra kraft när du behöver det. Under framför allt de senaste tre åren har utvecklingen tagit ordentlig fart för den nya generationen robotar. Det är robotar som jobbar nära människan rent fysiskt, både inom industrin och inom till exempel vård och omsorg. Det sätter ljus på behovet av att utveckla nya säkerhetsstandarder. Hur kan vi se till att robotar inte skadar människor? Därför har den globala organisationen ISO bildat en ny kommitté för robotik. Kommittén leds av SIS med en svensk ordförande, Henrik Jerregård, som är produktchef på ABB Robotics. Han är även ordförande i den svenska kommittén Robotar och robotutrustning, SIS/TK 278.

Ur ett säkerhetsperspektiv är industrirobotar mer utmanande eftersom de är starkare än servicerobotar som används till vardagssysslor. Inom industrin kallas den nya generationen för samverkande robotar eller ”collaborative robots”. De är betydligt mindre, lättare och svagare än traditionella industrirobotar som används inom fabrikstillverkning, ofta inom fordonsindustrin, för sin styrka och precision.

Både människor och robotar behövs

– Det finns behov av både robotar och människor i en modern fabrik. De är bra på olika saker. Att inspektera en produkt görs bättre av en människa, som kan känna så att inget sitter löst på exempelvis en telefon. Robotar är bra på repetitiva, monotona uppgifter som kan orsaka förslitningsskador hos människor, till exempel att ladda testmaskiner, säger Henrik Jerregård (bilden).

Med de samverkande robotarna tar robottillverkare såsom ABB Robotics, tyska KUKA, japanska Kawada och danska Universal Robots sikte på att automatisera rutinjobb i små och medelstora företag, och inte minst på att automatisera montering av exempelvis mobiltelefoner inom hemelektronikindustrin.

Henrik Järregård tycker att det är viktigt att utvecklingen av standarder följer med i den teknikförändring som ständigt sker. Samverkande robotar är ett tydligt exempel på det, där en ny standard som anger säkerhetskrav för samverkande robotar utvecklats för att möta ett behov som uppstått.

Det är framför allt tre faktorer som driver på utvecklingen av samverkande industrirobotar: behovet av högre flexibilitet, hög och jämn kvalitet samt en strävan efter lägre kostnader. Både inom bilindustrin och elektronikindustrin ökar behovet av att köra mindre serier. 

– Golvyta är väldigt dyrt i dag, man vill inte låsa upp delar av fabriken i fasta robotinstallationer. Och i slutmonteringen där kundanpassningen görs, behövs högre flexibilitet. Där hittar samverkande robotar sin plats. Behovet finns också i elektronikindustrin som har hög personalintensitet. En robot kan göra enkla delmoment, medan människor gör svårare delmoment, förklarar Henrik Jerregård.

– Industrirobotar är väldigt bra på att göra repetitiva saker, vilket säkerställer kvaliteten, som också är spårbar. Den gör exakt likadant för varje produkt, säger han.

Robotar hjälper människor i vardagen

Utvecklingen av robotarsker även inom vården och i hemmet. Det finns personliga robotar som fungerar som en butler, som frigör vår tid till annat. Exempelvis gräsklipparrobotar finns nu i var och varannan trädgård. Den fysiska assistentroboten, eller ett ”exoskelett”, som går att ha på sig, hjälper människor att utföra rörelser som de inte kan göra eller har svårigheter att göra själva. Det kan handla om att hjälpa någon med funktionshinder att röra sig eller att hjälpa äldre med att lyfta tunga saker. En tredje typ av personlig robot hjälper dig att ta dig runt, ungefär som en enklare typ av fordon än en bil.   

– Den största målgruppen för personliga robotar är äldre människor. En av drivkrafterna är att när vi blir äldre behöver vi mer teknik för att oberoende bo kvar i våra hem med en fortsatt god livskvalitet, säger Gurvinder Virk, professor inom robotik vid Högskolan i Gävle.

För att robotarna ska slå igenom på bred front krävs att de är enkla att programmera.

– Jag hoppas på en utveckling som liknar vad som skett inom smarta telefoner, att det blir betydligt enklare även att använda robotar, säger Henrik Jerregård.

Enligt Gurvinder Virk kommer det att finnas många olika typer av robotar i framtiden:

– För att vi ska kunna leverera dem tror jag att de behöver byggas modulärt, med kompatibla standardrobotkomponenter och mjukvara som kan byggas ihop från olika leverantörer. Det skulle ta bort flaskhalsar och öppna vägen för en massmarknad av kvalitetsrobotar.


Danica Kragic Jensfelt, professor och robotforskare vid KTH, sitter vid en robothand

- Robotar ska utföra arbetsuppgifter som är "dirty, dull and dangerous".

Danica Kragis Jensfelt, professor och robotforskare vid KTH

Prenumerera på Magasinet S

Om nya idéer, affärsutveckling och samhällsnytta.

Magasinet S ges ut av Swedish Standards Institute, SIS, och är en tidning för alla våra medlemmar, deltagare i standardiseringsarbetet och beslutsfattare på företag, myndigheter och organisationer. Den tryckta upplagan är 20 000 exemplar. Magasinet utkommer två gånger om året och är gratis.