Delad data nyckel till världens miljömål

Information om allt från havsströmmar till vindhastigheter är avgörande för världens miljömål. Nu arbetar Lantmäteriet med flera internationella projekt för att göra geodata mer tillgängligt för den typen av livsviktiga analyser.

Parisavtalet och FN:s Agenda 2030 är ett par av de internationella initiativ som förhoppningsvis ska leda till en långsiktigt hållbar framtid. För att kartlägga utvecklingen behövs information. 

– Geografisk data, geodata, om till exempel vattendrag och vegetation används för att följa upp olika internationella miljö- och hållbarhetsmål, säger Christina Wasström som är SDI-samordnare på Lantmäteriet och ordförande för ISO/TC211, den tekniska kommittén inom ISO som ansvarar för standarder för geografisk information.  

Mycket förenklat är geodata digital information som beskriver företeelser med ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge. I Sverige koordinerar Lantmäteriet den nationella infrastrukturen för geodata i samverkan med flera myndigheter.

Geodata är en del av vår vardag som påverkar många av våra val. Är lördag en bra dag för en utflykt? Väderinformationen är en typ av geodata. Dags att köpa hus? Fastighetsgränser och kommunens planer för området är exempel på geodata som påverkar beslutet.

Det är inte enbart internationella miljömål som är beroende av geodata från många länder. Ett allt mer globalt näringsliv behöver också stora mängder information. Till exempel för planerade investeringar i fastigheter eller infrastrukturprojekt i andra länder.

För att göra medlemsländernas geodata mer tillgänglig presenterade EU sitt Inspiredirektiv år 2007. En standardiserad, europeisk infrastruktur för geodata är viktig av flera skäl. 

– Dels handlar det om ekonomi. Det är dyrt att skapa egna data och därför viktigt att de data som finns också går att hitta och använda. Tillgång till aktuell data förbättrar också kvaliteten i de analyser som görs, säger Christina Wasström, som sedan 2008 arbetar som Sveriges koordinator för Inspirearbetet.

Det svenska arbetet med Inspiredirektivet stöds av Geodatarådet som samlar 14 berörda myndigheter (se faktarutan).

– Lantmäteriet, tillsammans med flera myndigheter, har tagit fram en gemensam ingång för alla datamängder i geodataportalen.se. I dag har vi också en gemensam standard för metadata, alltså hur olika data beskrivs, och en gemensam modell för att förenkla avtalshantering för de datamängder som ännu inte är kostnadsfria. Dessutom har samarbetet mellan myndigheterna blivit enklare. Det är en positiv bieffekt som vi inte ens tänkte på när vi började.

Bakom framgångarna ligger konstruktiva lösningar på minst två stora utmaningar.

– Den största utmaningen, och det är nog gemensamt för alla EU-länder, har varit att skapa förståelse för hur de nationella infrastrukturerna för geodata i realiteten är en del av den europeiska. De svenska regelverken och riktlinjerna behöver synkas för att stämma med EU-direktivet. Att tillämpa den gemensamma metadataprofilen har också varit en stor omställning. Det är en nyckelfaktor för att skapa den tillgänglighet som är ett av målen för Inspire.

Christina Wasström framhåller att Inspiredirektivet till stora delar bygger på befintliga ISO-standarder, till exempel ISO 19131:2007för dataproduktspecifikationer.
– Så vi använder standarder nästan utan att märka det, säger hon och skrattar.

Förutom Inspire pågår flera internationella samarbeten kring geodata. Till exempel FN:s UN-GGIM-projekt, The United Nations Initiative on Global Geospatial Information Management, med syfte att ta fram global geodata.

Arctic-SDI är ett samarbete mellan länderna runt norra polcirkeln som erbjuder politiker, forskare och företag tillgång till data och digitala kartor.

– Arctic-SDI arbetar på ett likartat sätt som Inspire med att förenkla tillgång till data för att möjliggöra analyser av miljöförändringar. Lantmäteriet arbetar både med Arctic-SDI och med UN-GGIM, där ordförande för den europeiska arbetsgruppen är Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson. Det är en spännande tid att arbeta med geodata, avslutar Christina Wasström.

Läs mer på geodata.se

Text: Anne Hammarskjöld