CEN utvecklar nya verktyg i kampen mot PFAS

Avfallshanteringen har avgörande betydelse för hur väl vi lyckas begränsa spridningen av PFAS i miljön, men i dagsläget vet vi inte hur förbränningen påverkar dessa så kallade evighetskemikalier. Stina Jansson på Umeå universitet deltar i en europeisk arbetsgrupp som arbetar hårt för att snabbt få fram en lösning.

De är overkligt många, stabila och sprider sig nästan ohämmat i miljön. Vi pratar om PFAS, de högfluorerade så kallade "evighetskemikalierna" som effektivt stöter bort fett, smuts och vatten – och fortfarande används i allt från teflonpannor och kontorsstolar till funktionskläder och skönhetsprodukter. Hur illa ställt är det?

– Svaret är att vi inte vet. Och det är det allra läskigaste. Som miljökemist kan jag nästan inte förhålla mig till att vi har så dålig koll på något som även med en återhållsam definition inbegriper närmare 11 000 kemikalier, säger Stina Jansson, professor vid Umeå universitet.

Ett område där vi har särskilt lite kunskap är kring vad som händer när PFAS-innehållande produkter blir avfall och förbränns. För att ta reda på det krävs provtagning, av både fasta, flytande och gasformiga restprodukter.

^{Stina Jansson testar PFAS-fria regnkläder under ett projektmöte i Finse, Norge.}

 – Problemet är att det inte finns någon etablerad och standardiserad provtagningsmetod för rökgas. Gäller det fasta material är det lättare, då tar vi så kallade grab samples, där vi kommer åt att ta prover. Med gas och luft är det inte lika enkelt.

Provningsmetod för mätning av PFAS i luft och rökgas

Kommissionen arbetar just nu med ett omfattande lagförslag som ska begränsa användningen av PFAS inom EU. I somras kom också beskedet att CEN fått i uppdrag att ta fram den provtagningsmetod som Stina Jansson och hennes forskarkollegor har saknat.

– Jag kontaktade SIS på direkten. Den här är en så otroligt viktig standard och jag vill vara med och bidra med min forskning och erfarenhet. Första mötet skulle hållas i Düsseldorf mitt under min sommarsemester. Det var bara att bryta ledigheten några dagar.

Idag är över 30 personer med i den europeiska arbetsgruppen och de arbetar i ett högt tempo. Förutom Stina Jansson deltar från Sverige också Magnus Holmgren, representant för Avfall Sverige, och Markus Axelsson på SGS Analytics.

– Arbetet är fördelat på tre undergrupper. Jag är med i den för emissioner. Därutöver finns en för omgivningsluft och en för analyser. Det är jättehäftigt att få vara med från början och uppleva känslan när alla kommer in med sin expertis och vi hittar punkten där alla kan bidra.

En utmaning i arbetet är bristen på systematiska metodtester och validerade data. Dock finns medel avsatta för att göra valideringsstudier inom ramen för CEN-gruppens arbete.

”Konsumentmakten är inte obetydlig”

Idag finns PFAS nästan överallt, i allt från våra vattendrag och egna kroppar till isbjörnarna i Arktis. Det innebär bland annat en ökad risk för sköldkörtelrubbningar, infertilitet och en rad cancertyper. Mot den bakgrunden är det viktigt att vi alla också gör aktiva val som konsumenter.

– Konsumentmakten är inte obetydlig. Om det inte framgår av etiketten, fråga om produkten du håller i handen fri från fluorföreningar. Att välja bort PFAS innebär ibland att vi måste acceptera en något sämre funktion. Men valet borde ändå vara lätt. För vem vill ha med sig något som skadar både hälsan och naturen på en skogspromenad? säger Stina Jansson.

Vill du veta mer? Kontakta Karin Vestlund Ekerby, projektledare på SIS.