Årets ledare: ”Svensk industri måste vara med och påverka”

Med starkt och numera prisbelönat engagemang för träbyggande, cirkularitet och internationell standardisering arbetar Patrice Godonou för att svenska lösningar ska få genomslag och bidra till framtidens hållbara byggande och särskilt träbyggnadsverk.

Grattis Patrice Godonou! Hur känns det att vara årets ledare?

Tack! Med tanke på hur många kommittéer och arbetsgrupper det finns, så känns det oväntat och överraskande. Standardisering är ju ett lagarbete, så jag känner att priset är hedrande för alla i TK 182 och AG4 och AG9, där jag är mest aktiv, samt bland annat i TK 209 och 203. Även för mina kollegor på Svenskt Trä och alla externa konsulter, som har bidragit till det jag uppmärksammas för.

Vilka standarder ligger dig extra varmt om hjärtat?

Just nu är det andra generationens eurokoder, som kommer att möjliggöra än mer robusta, hållbara, kvalitetssäkrade och kostnadseffektiva träbyggnader. Om du hade sagt att du ville bygga ett 20-våningshus i trä för 20 år sedan, hade folk trott att du skojade. De nya eurokoderna kommer öppna än fler dörrar, till exempel för träbroar och andra träbyggnadsverk. De gör det också möjligt att bedöma dimensionering av befintliga byggnader, så att vi kan bli bättre på att ta vara på det vi redan har.

Mycket av det jag är engagerad i kretsar också kring hållbarhet och cirkularitet. Genom att uppdatera standarden för hållbara byggprodukter (EN 15804), som är viktig för miljövarudeklarationer (EPD), och standarden för bedömning av hållbarhet hos byggnader (EN 15978), omsätter vi kraven i nya byggproduktförordningen (CPR-2024) i praktiken. Inom några år kommer det också finnas standarder för återbruk av trä.

Slutligen vill jag också nämna CPR Acquis-processen som förhoppningsvis ska resultera i effektivare standardiseringsarbete och fler harmoniserade standarder, till stor nytta för både industrin och samhället.

Vad vill du säga till dem som ännu inte har hittat till SIS?

Att delta i standardisering är ett sätt att kvalitetssäkra och utsätta nya idéer för experters granskning. Samtidigt får du bättre förståelse för användarnas behov och myndighetskrav. Svensk industri måste vara med och påverka internationella standarder. Det är avgörande för att vi ska kunna konkurrera på lika villkor och inte behöva anpassa oss till metoder som inte passar våra förutsättningar eller vår marknad.

Takstolar är ett bra exempel. I den svenska prefabricerade produktionen klarar vi att optimera plåten betydligt mer, än vad som är möjligt i vissa mer hantverksmässiga produktionsmetoder ute i Europa. Genom att vi var med och såg till att standarden tar hänsyn till hur vi gör här, kan vi fortsätta med vår mer kostnadseffektiva metod. Om vi inte är med och säkerställer att standarder tar hänsyn till nya arbetssätt, kan det få allvarliga konsekvenser. Är det en harmoniserad standard, kan det i värsta fall leda till konkurs om ett företag inte kan investera för anpassning till nya lagkrav och regelverk.

Har du några fina minnen du vill dela?

Möjligheten att få träffa, utbyta tankar och ta fram gemensamma lösningar tillsammans med kunniga experter och yngre entusiaster från företag, lärosäten, institut, NGO med flera – från både Sverige och andra länder – är oslagbar. Det har gett mig många varma personliga relationer vid sidan om arbetet.

Sen är det alltid lika kul att se hur en produktstandard används vid besök hos sågverk eller KL-träfabrik, eller när en materialleverantör visar upp sina produkters miljövarudeklaration enligt en hållbarhetsstandard. Eller när jag ibland träffar konsulter som tar upp hur eurokoderna var till hjälp vid dimensioneringen av ett träbyggnadsverk.

Foto:Fredrik Hjerling