"Standarder är ett underutnyttjat styrmedel i offentlig sektor"

Upphandlingsprocesser inom offentlig sektor präglas ofta av komplexa regelverk, höga kostnader och stora kvalitetskrav. Med hjälp av standarder kan dessa utmaningar mötas.

– Standarder är ett av offentlig sektors mest underutnyttjade styrmedel, trots att de bidrar till effektivitet, säkerhet och samhällsnytta utan att innebära detaljstyrning, säger Elisabet Spross på Svenska insitutet för standarder, SIS.

Upphandling inom offentlig sektor är ett viktigt verktyg för att omsätta politiska mål till praktisk handling. I upphandlingsprocessen fungerar standarder som gemensamma spelregler. Genom att hänvisa till etablerade standarder kan upphandlande organisationer skapa tydliga och enhetliga krav, minska tolkningsutrymmet och effektivisera processen. Det spar tid, sänker kostnader och bidrar till bättre resultat. Standarderna bidrar också till likabehandling av leverantörer och bättre konkurrens.

Elisabet Spross, som är sektionschef för informationsteknik och ledningssystem på SIS, menar att hela den offentliga sektorn – myndigheter, kommuner och regioner på lokal, regional och statlig nivå – kan dra stor nytta av standarder.

– Standarder kan fungera som ett komplement till lagstiftning, eller i vissa fall minska behovet av ny detaljerad lagstiftning, förklarar hon.

Standarder för stärkt cybersäkerhet

Informationssäkerhet är ett tydligt exempel där standarder skapar konkret nytta. Kommuner och regioner hanterar stora mängder känslig information om invånare, samhällsviktiga funktioner och kritisk infrastruktur. Här är det avgörande att information inte läcker.

– Standarder som ISO/IEC 27000-serien ger ett strukturerat ramverk för informationssäkerhet, cybersäkerhet och integritetsskydd och hjälper organisationer att bygga robusta ledningssystem för hur information hanteras, säger Elisabet Spross.

En viktig styrka är att dessa standarder harmonierar med andra regelverk.

– De här standarderna fungerar väl tillsammans med EU-regelverk som GDPR, NIS2 och nationella föreskrifter. Det underlättar både efterlevnad och upphandling, säger hon.

Samtidigt betonar hon att nyttan med standarder uppstår först när de faktiskt används.

– En standard som bara ligger i en byrålåda skapar ingen nytta. Först när den används brett, till exempel genom kravställning i upphandling, får den verklig effekt, säger hon.

Kan påverka standarder

En särskilt viktig fråga framåt är att man inom offentlig sektor inte bara använder standarder, utan också engagerar sig i standardiseringsarbetet.

– Genom att vara med i standardiseringskommittéer får man möjlighet att påverka innehållet och säkerställa att standarderna fungerar ihop med befintliga regelverk och lagstiftning, säger Elisabet Spross.

I en tid av snabb teknikutveckling, ökade digitala risker och nya samhällsutmaningar ser hon standardisering som ett strategiskt verktyg.

– Offentlig sektor har ett avgörande ansvar för att skapa ett tryggt, hållbart och resilient samhälle – och där är standardisering ett mycket effektivt verktyg, avslutar Elisabet Spross.