Ansvaret för ett aktivt kvalitetsledningsarbete ligger hos verksamhetschefer hos vårdgivare och i omsorgsverksamheter. I detta arbete är standarder väl beprövade stöd och verktyg i samspel med vetenskap, beprövad erfarenhet samt professionernas kompetenser och engagemang, skriver SIS vd Annika Andreasen.

Publicerad i Dagens Samhälle 2021-02-10

Foto: Peter Cederling

Vi har ännu inte fullt ut samlat alla erfarenheter av den påfrestning som pandemin utsatt vård och omsorg för i Sverige. En sak kan vi dock säga: många har gjort fantastiska insatser och gör fortfarande insatser långt utöver vad som kan förväntas. Snart är tiden inne för att dra långsiktiga lärdomar av erfarenheterna från pandemin och inte minst kring hur standarder kan komma till nytta vid kriser och för aktörer som genomför omställningar i produktion och arbetssätt.

Nyttan med systematik i kvalitetsledningsarbete och användningen av standarder har på flera sätt visat sig värdefullt under pandemin. I en turbulent tid där nya och utökade behov skapats har standarder kommit till nytta för omställning och tillverkning av bland annat personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter för att underlätta vid produktion, upphandling och kontroll inklusive CE-märkning av exempelvis munskydd, andningsskydd och medicinska handskar.

Nu under pandemin har våra äldre särskilt drabbats och därför vill vi lyfta en standard som vi hoppas kan bidra, både nu men också framöver genom att vara ett viktigt stöd för kvalitetssäkring inom äldreomsorgen. Sedan 2015 finns en svensk standard för att säkra kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering av äldre i äldreboenden eller med hemtjänst (SS 872500). Standarden finns kostnadsfritt tillgänglig då Socialdepartementet valt att finansiera en bred tillgång av denna standard.

Standarden anger krav för tjänster som tillhandahålls till den äldre personen såväl i hemmet som i vård- och omsorgsboenden. Bland annat ger standarden stöd för ett systematiskt arbetssätt med hänsyn till den äldres behov och lagkrav, och den kan användas för utvärdering och egenkontroll. Det finns delar i äldrestandarden som kopplar särskilt till konkreta värden vid en pandemi som kontinuitet i personalgruppen vilket skapar både trygghet och minskad risk för smittspridning, och systematiskt arbete med hygien inklusive fortlöpande kompetensutveckling av personalen.

Ansvaret för ett aktivt kvalitetsledningsarbete ligger hos verksamhetschefer hos vårdgivare och i omsorgsverksamheter. Ansvaret innebär att säkerställa goda rutiner för att upprätthålla en god nivå och rätt ambition i kvalitetsledningsarbetet, både operativt och långsiktigt, med fokus på utveckling, kvalitet och säkerhet. I det sammanhanget är standarder väl beprövade stöd och verktyg i samspel med vetenskap, beprövad erfarenhet samt professionernas kompetenser och engagemang.

Tillsammans med en bred expertis utvecklar vi standarder inom olika områden som på ett konkret sätt tar hänsyn till regelverk och syftar till kvalitet, säkerhet och effektivitet. Standarder inom vård och omsorg är ett växande område och vi upplever att användningen och intresset för standarder har ökat inom sektorn, liksom intresset för att delta i och påverka framtagandet av standarder.

Sannolikt kommer flera av de lärdomar vi nu fått också leda till permanenta rutiner och sätt att arbeta. Att använda sig av erfarenheter är ett effektivt sätt att göra ännu bättre, och delar av denna erfarenhet hoppas vi ytterligare kommer att förbättra våra standarder inom vård och omsorg för att på ett ännu mer konkret sätt stötta verksamheter.

Annika Andreasen, vd, Svenska institutet för standarder, SIS