Sverige behöver öka sitt deltagande i internationell standardisering för att uppnå målet om att bli ledande inom e-hälsa år 2025. Fler aktörer kan tillsammans göra skillnad och på köpet blir vi mer konkurrenskraftiga på exportmarknader för e-hälsa, skriver Dan Nilsson, SIS, i debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 2018-05-12

Som ett resultat av digitaliseringen i samhället befinner sig även vård och omsorg i ett paradigmskifte. Detta leder inte enbart till stora möjligheter utan också till svårigheter som är svåra att lösa utan att följa och påverka den internationella utvecklingen. Vi ser en snabb framväxt av nya sätt att leverera hälso- och sjukvårdstjänster.

Många innovatörer visar konkret på framtida digitala vård- och omsorgstjänster för patienter och vårdgivare. Detta är en av anledningarna till att regeringen fastställt vision eHälsa 2025 där ett prioriterat område är enhetliga begrepp och standarder. Att komma överens om grundläggande regler och enhetliga begrepp är fundament för fungerande marknader, forskning och utveckling.

Därför är lagstiftning, regelverk och standarder viktiga för trygghet och för innovationers möjligheter att utvecklas till tjänster och produkter till nytta för patienter, brukare och samhälle. Att ta fram lösningar på problem i form av standarder är vad SIS, Swedish Standards Institute, arbetar med nationellt och internationellt tillsammans med över 4000 experter och drygt 1900 svenska organisationer och företag. Tillsammans formar vi transparenta krav och spelregler för olika sektorer.

Inom ISO, som SIS är medlemmar i, finns en kommitté för hälsoinformatik som arbetat fram 200 standarder och för närvarande pågår hela 80 arbeten. Här finns stora möjligheter att positionera Sverige som ett land som vill ta ökat utrymme inom den internationella standardisering som tveklöst kommer att påverka utvecklingen inom e-hälsa.

Ett exempel där vi nu flyttar fram positionerna är att vi speglar det internationella standardiseringsarbetet med servicerobotar i vård och omsorg, och därmed erbjuder svenska företag att påverka ett framtidsområde. Ett annat exempel är att vi med aktiv medverkan från ett globalt företag med svenska rötter och ägande leder ett europeiskt sekretariat för sterilisering av medicintekniska produkter.

Många intressenter nickar instämmande om betydelsen av internationell delaktighet och påverkan. Men det räcker inte. Potentialen tas inte tillvara fullt ut, vilket är bekymmersamt. Att lösa gemensamma europeiska och internationella problem med nationella lösningar är ingen bra idé. Därför behöver svensk medverkan i internationell standardisering inom e-hälsa stärkas. Finansieringen från näringsliv, akademi och det offentliga Sverige behöver vara långsiktig och inte kortsiktig, som idag. Tillsammans kan fler aktörer göra skillnad och vinna mark för svensk export och för svenska intressen inom ett utvecklingsområde som går rasande snabbt.

Till en förhållandevis blygsam kostnad kan Sverige få ett stort inflytande internationellt inom standardisering som skulle påverka och tillföra "best practice" från hela världen till vår egen e-hälsovision och dessutom stärka svenska företags och innovatörers konkurrenskraft. Standarder utvecklas bra parallellt med innovationsprocesser och ger stöd för kommersialisering och förutsättningar för framgång.

Glädjande nog har internationell standardisering nyligen omnämnts som viktigt av socialminister Annika Strandhäll (S) under e-hälsomässan Vitalis. Låt oss se det som en tydlig signal att det är dags att sluta prata och istället öka deltagandet från näringslivet och det offentliga Sverige internationellt i standardisering. Då kan vi år 2025 säga att vi inte bara är ledande inom e-hälsa, utan också internationellt ledande inom standardisering med betydelse för e-hälsa.

Dan Nilsson, standardiseringschef vård och omsorg, SIS, Swedish Standards Institute