Standardutveckling · SIS/TK 452

Vattensystem

Sjöar och vattendrag utgör mer än nio procent av Sveriges totala yta. Vi har över 95 000 sjöar och mer än 30 000 mil rinnande vatten. Många har behov av att veta hur vattnet mår, rör sig och hänger ihop. För att bättre kunna planera för t.ex. miljövård, elkraft och översvämningar tar kommittén fram standarder och handböcker som kan effektivisera arbetet för alla som arbetar med vattenfrågor.

Kommittén publicerade 2006 världens första standard för ytvattensystem. 2015 reviderades standarden och är nu också kompatibel med INSPIRE:s dataspecifikation för hydrografi. Den reviderade vattensystemstandarden behandlar yt- och grundvatten på ett integrerat sätt och erbjuder även öppningar mot markvatten och observationer av vatten.

Standarden hanterar bl.a.:

• En modell för geometrisk beskrivning av vattensystem som sammanhängande nätverk från källa till hav, med angiven flödesriktning, inklusive det område varifrån vattnet dränerar, dvs. avrinningsområdet. Även kustvatten ingår.

• Begrepp och terminologi för vattenföreteelser.

• Stöd för att skapa unika identiteter för vattenobjekt.

• Stöd för två- och tredimensionell geometrisk beskrivning av vattensystemet.

• Beskrivning av konstgjorda vattenvägar och periodiskt förekommande vattenobjekt.

• Stöd för förändrings- och historikhantering.

Standarden blir också kompletterad med en handbok för att underlätta införande och nyttjande. Arbete med att ta fram handboken pågår.

Standarden är ett viktigt verktyg i arbetet "Hydrografi i nätverk".

Påverka nationellt och internationellt

Kommittén utgör ett forum för svenskt intresse i den europeiska standardiseringen, främst genom att standarden är kopplad till EG-direktivet INSPIRE. Kommittén har aktivt deltagit i testarbetet av INSPIRE:s dataspecifikation för hydrografi.

Kommittén bedriver ett långsiktigt informationsarbete med målet att sprida kunskap och användning av standarden. Kommittén håller även kontakt med flera andra standardiseringsgrupper och övriga organisationer för att föra ut sitt budskap och även bevaka vad som händer inom området.

Standarden kan göra nytta inom många verksamheter i samhället:

• Miljöområdet

Inom miljöområdet vill man till exempel kunna följa spridningen av föroreningar i vattensystemet, ta fram källfördelningar för olika ämnen, kunna göra scenarioberäkningar för olika åtgärdsprogram och även göra något åt försurningen såsom att kalka sjöar.

• Planering och dimensionering

Andra intressanta användningsområden är beräkning av översvämningsrisker, vattenresursplanering, vattenkraftplanering och dimensionering av dammar, vägtrummor, broar och andra anläggningar.

• EG:s vattendirektiv

När Sverige inför EG:s ramdirektiv för vatten är det viktigt att kunna beskriva förhållandena mellan ytvatten och avrinningsområden.

• Identiteter

Det finns ett stort behov av unika identiteter på sjöar och vattendrag. Bara namn räcker inte. Det finns till exempel 600 Långtjärnen, 128 Lillån och nästan 40 000 sjöar som inte har något namn alls.

Mer information om kommitténs arbete:

Organisation 1 arbetsgrupper
SIS/TK 452/AG 04, Handbok
Deltagare 5 företag och organisationer
Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg
Lantmäteriet, Kiruna
Lantmäteriet, Gävle
SMHI, Norrköping
Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala
Visa fler Visa färre
Finansiering
Arbetet styrs och finansieras av de organisationer som deltar i kommittén. Projektavgiften beror på arbetsform och omfattning, samt antal deltagare.
Delta i kommittén

Ämnesområden

Astronomi, geodesi, geografi Informationsteknik Allmänt IT-tillämpningar