Nu finns en ny reviderad standard för belägenhetsadresser samt en praktisk handbok. SIS arrangerar fem informationsträffar på olika platser i landet och två webbmöten. Vi vill både inspirera och ge information, säger kommittéordförande Ebba Löndal Åkerman som här berättar om träffarna och varför det är viktigt med belägenhetsadresser.

Hallå där Ebba Löndal Åkerman, teknisk lantmätare Södertälje kommun och ordförande i SIS/TK 466 Belägenhetsadresser......

Kan du berätta om informationsträffarna?

– Vi har bjudit in landets kommuner till informationsträffarna och intresset är så stort att vi behövt ändra till större lokaler och sätta in ett extra tillfälle.Tanken är såväl att informera som inspirera de som jobbar med att sätta adresser. Vi kommer att ta upp varför det är så viktigt att adresser är rätt och av god kvalitet.

– Vi kommer att gå in på vad som står i den nya standarden, vilken hjälp handboken ger och hur man kan ta del av detta utan kostnad.

Vad är belägenhetsadresser och varför är det viktigt?

– Belägenhetsadresser är ett sätt att ange geografiska platser och det underlättar för alla som vill ta sig till en specifik plats. belägenhetsadresserna sätts framförallt där människor bor eller vistas kortare eller längre tid. 

– Det finns ett stort behov av att detta fungerar, inte minst t.ex. för räddningstjänst, färdtjänst, postföretag, taxibolag, bussbolag, transportföretag och budföretag för att kunna förstå och ta sig till rätt plats. Tänk dig att bara försöka komma ihåg koordinater när du ska använda en navigationstjänst på din dator eller smart-phone.

Varför behövs en standard och vem ska använda den?

– För att hela landet ska kunna arbeta på samma sätt så har SIS-kommittén för belägenhetsadresser nu reviderat tidigare standard och handbok. Adresser ska vara unika i Sverige och de ska också sättas efter "god ortnamnssed”. Belägenhetsadresser är viktiga i dagens samhälle och är en av grunderna i samhällets infrastruktur. Därför är det värdefullt att det finns riktlinjer och rekommendationer för adressättarna i Sveriges alla kommuner. 

Hur är det tänkt att handboken ska användas?

– Handboken beskriver på ett informativt sätt hur standarden kan användas. Dessutom är den fylld med praktiska exempel som kan underlätta egna adressutmaningar.

Du jobbar till vardags i Södertälje kommun, hur jobbar ni med detta?

– Vi är några tjänstemän som jobbar med adresser. För att nya adresser i t.ex. ett exploateringsområde ska kunna sättas måste det vanligen finnas beslutade nya gatunamn. I Södertälje har vi en ganska lång beslutsprocess för gatunamn och allmänna platser. I dessa fall går namnärendena ända upp till kommunfullmäktige. Adressområdesnamn för adressättning på landsbygden, där vi inte har gatunamn utan istället områdesindelningar, beslutas däremot ej politiskt i Södertälje kommun.

– Vi har även en namngrupp med tjänstemän (stadsantikvarie, planarkitekt, gatuingenjör samt kartingenjör), som går igenom lämpliga nya adressnamn, enligt ”god ortnamnssed” för kommande politiska beslut.

– Vi uppdaterar adresser, byggnader och lägenheter i LINA (Lantmäteriets program för registrering av adresser, byggnader och lägenheter och även vår kartbas uppdateras med nya adresser och byggnader.

– Vi har även kontakter med Skatteverket och folkbokföringen, eftersom varje medborgare är folkbokförd på sin lägenhet, som i sin tur är knuten till en adress. Det är framförallt när det uppstår oklarheter om var medborgare är folkbokförda, som vi tillsammans med Skatteverket reder ut frågetecken kring adresser och lägenhetsnummer.